Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Barnen – duktiga pojkar och framtidens husmödrar
48 Genom att använda ett beskrivande språk fyllt av adjektiv och andra beskrivningar av hur kvinnor var, konstruerades alltså trettiotalets ideala kvinnor. Även i reportagen om de fattigaste arbetarfamiljerna var det viktigt att påpeka att kvinnorna inte klagade, att de var hurtiga trots fem, åtta eller tio barn och att de skötte hemmets uppgifter trots trångboddhet och små resurser. Budskapen i artiklarna var flera, som att kvinnorna levde under fattiga slavliknande förhållanden som behövde förändras och att de var eller borde formas till den nya vakna människotypen, den hurtiga, osjälviska husmodern som inte klagade på sin situation. I en artikel stod att ”det bor klarögda och kloka mödrar i de låga, fattiga statarstugorna, med gott humör och frisk framtidstro”. 168 I samma mening som man beskrev att det var fattigt, lade betraktaren ofta till att det var rent eller att barnen hade rena kläder på sig. Efter ett besök hos en statarfamilj skrev Morgonbris att det ”genom den skriande nöden lyser /…/ en duktig och för sitt hem uppfostrande husmoders omtanke om sitt och de sina”. 169 Om en åttabarnsmamma står att läsa i samma reportage:
Allt sköter denna duktiga mamma själv. Det är rent och snyggt och barnen är ordentligt klädda. Mamman är glad och hurtig på alla vis och klagar ej som stadens fruar så ofta gör utan anledning. O, denna modiga arbetsamma mor, vilken hjältinna är hon icke. 170
Denna fattiga åttabarnsmamma beskrevs alltså som duktig, glad, hurtig och modig. Det var beskrivningen av en hjältinna i folkhemmet. Klasskillnader användes ofta, som i exemplet ovan, för att betona motsatsen till den hjältemodiga arbetarkvinnan: borgarklassens lyxhustru som klagar och är lat. På samma vis beskrevs den gamla kvinnotypen inom arbetarklassen, det vill säga som ”lat”, ”slö” och ”loj”. 171 Alva Myrdal skrev i en artikel att man borde ställa högre krav på kvinnorna när det gällde att sätta sig in i befolkningsfrågan och menade att hustrurna hade mer tid än sina män, eftersom männen ofta hade ett monotont och tröttande arbete dagen lång. Hon
168
”Morgondagens kvinnor har ändrarsinne” Morgonbris januari-februari 1936 s 9-11. 169
”Här kämpar far och mor en bitter kamp för sina små” Morgonbris januari-februari 1936 s 21-24. 170
”En duktig mamma och hennes familj” Morgonbris januari-februari 1936 s 18-19. 171
”Folkets framtid” i Morgonbris januari 1935 5-8.
49 menade att man kunde tala om ”en viss lojhet och liknöjdhet, en viss ”borgerlig” egoism och bekvämlighet hos kvinnorna. 172
Hon skriver att kvinnan nu fått huvudrollen i det historiska dramat om socialismen, vilket hon menar förklarar att husmodern idealiserades, samtidigt som de slöa och konservativa typerna bannades. 173
I det nya genuskontraktet ingick inte någon ny konstruktion av manlighet för arbetarna.
172 ”Folkets framtid” i Morgonbris jaunuari 1935 5-8. 173 Hirdman (1992) s 98.
50 Barnen – duktiga pojkar och framtidens husmödrar Barn och ungdomar skulle tidigt socialiseras in i sina roller som män och kvinnor. Att göra sig attraktiv för det motsatta könet, för att locka honom/henne till sig, var något som ansågs tillhöra människans naturliga utveckling.
Det är i pubertetsåren, som klädfrågan först gör sig gällande, och den är ett led i utvecklingen från barn till vuxen, helt enkelt ett fullt normalt begär att göra sig tilldragande för det andra könet. 174
Barnen skulle förberedas för att så småningom förenas med någon av motsatt kön i ett äktenskap. Det var det som uppfattades som naturligt och självklart. Denna mentalitet genomsyrade de flesta artiklar som handlade om unga flickor och pojkar. Under våren 1935 gjorde Morgonbris reportage om två avgiftsfria yrkesskolor som drevs av Stockholms stad. Den ena var för flickor och den andra för pojkar. Artiklarna hade rubrikerna ”Duktiga pojkar” och ”Framtidens husmödrar” och visade tydligt att respektive kön skulle förberedas för olika uppgifter i livet. 175
Vid Tekniska mellanskolan för pojkar fanns utbildning i ”vanliga” skolämnen, men också i teknik. Morgonbris rapporterade att ”pojkarna är ivriga och det bultas och filas och gängas av hjärtats lust”. 176
I flickornas skola, Hushållstekniska mellanskolan, fanns också möjligheten att ta examen i vanliga ämnen, samtidigt som flickorna fick undervisning i hushållsgöromål, sömnad, hemvård, barnavård m.m. Att flickorna verkligen förväntades ha användning för vanliga ämnen, förtydligades i artikeln genom exempel: ”Kemikunskapen får sin tillämpning till exempel i matlagningen. /…/ och hälsolära omfattar hygien för personen och hemmet”. 177
Kemilektioner för flickor var alltså inte bortkastade, eftersom de var till god nytta då hon senare blev husmoder. Efter utbildningen var flickorna kvalificerade för yrken som bland andra möbelarkitekt, barnsköterska och hembiträde. Men både rektorn och Morgonbris tycktes vara överens om att flickornas mål ändå var att gifta sig. Rektorn sade om utbildningen att ”detta lägger grunden till en
174 ”Ungdomen och klädfrågan” Morgonbris augusti 1932 s 30-31. 175 ”För duktiga pojkar” Morgonbris mars 1935 s 14-16 och ”Framtidens Husmödrar” Morgonbris april 1935 s 21. 176
”För duktiga pojkar” Morgonbris mars 1935 s 14-16. 177
”Framtidens Husmödrar” Morgonbris april 1935 s 21. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|