Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
56 hade övertagits av samhället, och familjerna hade blivit mindre. Morgonbris ansåg att det behövdes en diskussion om hur man skulle bevara familjen utifrån de nya förutsättningarna:
Detta väsentliga i familjen, som ännu bevisar sin livskraft, och som därför är värd all ärlig reformviljas omtanke just nu, är äktenskapet som ett kärleks- och vänskapsförhållande, föräldraskapet med dess glädje över barnen samt barnens rätt till förståelse och trygghetskänsla. 195
Ett socialistiskt program för familjen blir alltså konservativt, om man ser till dess strävan att bevara det viktiga, det väsensbetingande innehållet för familjen, men radikalt i dess krav att reformera vissa av familjens ytliga uppgifter. 196
Detta resonemang illustrerar väl hur de socialdemokratiska kvinnorna tänkte kring familjen. Den skulle skyddas och bevaras, samtidigt som den skulle moderniseras och förändras. Sigrid Gillner skrev i en artikel att familjen skulle ses som helig och omistlig, som samhällets grundval, men talade också om att avskaffa orättvisor i egendomsfördelning och arbetets betalning. 197 Hon skrev att:
Vi tro att människorna måste gå nya vägar för att ordna sin försörjning och familjelivets och hemmets bestånd. Men de nya vägarna måste beträdas under aktning och tillämpning av gamla beprövade sanningar och principer för mänsklig sammanlevnad. 198
Även Gillners artikel visar att synen på äktenskapet och familjen skulle förändras, men utan att gå ifrån de konservativa värderingar som under sent 1800-tal skapade normen om familjen.
194
”Minskad literkult medför ökade semestermöjligheter” Morgonbris februari 1935 s 22 Jämför med not 11, där samma formulering användes 2002 av den kristna gruppen Stöd åt familjen. 195 ”Familjen göres om” Morgonbris december 1933 s 13-15. 196 Ibid.
197 ”Den heliga familjen” Morgonbris december 1933 s 10-11. 198 Ibid.
57 Befolkningsfrågan rymde ett komplex av frågor som rörde män, kvinnor, barn, fritid och arbete. Enligt Morgonbris och framstående socialdemokrater som Alva och Gunnar Myrdal var det övergripande problemet att Sverige var på väg att avfolkas på grund av att svenskarna födde för få barn. Barnlösheten ansåg de främst bero på samhället, varför politikerna hade ett ansvar att lösa det. Man ansåg att den främsta orsaken var att människor hade det så dåligt ställt att de inte ville sätta barn till världen och lösningen var en radikal omläggning av fördelnings- produktions- och socialpolitiken, men även att uppfostra människor så att de lärde sig att förstå vikten av att män och kvinnor bildade familj för att skaffa barn, gärna fler. 199 Alva Myrdal presenterade ett program som innehöll bland annat följande krav:
- Barnförsörjningsbördan skulle övertas av samhället -
-
Gratis och offentliga barnkammarskolor -
Rabatter för barnrika familjer I programmet ingick också föräldrafostran, det vill säga att man skulle väcka det psykologiska intresset och förståelsen för familj och barn: ”Man måste få smak för föräldraskap, förstå att det är något tjusande, något som skänker en långt djupare glädje och lycka än ett ytligt nöjesliv”. 200 I
en artikel diskuterades paradoxen att samhället å ena sidan bad om fler barn och att kvinnor å andra sidan fick sparken om de gifte sig och att ogifta kvinnor med barn också fick det eftersom det inte ansågs hederligt att vara ensamstående och ogift med barn. Samtidigt ansågs de kvinnor som inte ville eller kunde skaffa barn vara nöjeslystna, ytliga och bekväma. Skribenten menade att ingen kvinna borde mista sitt arbete för att hon ”uppfyller sin biologiska bestämmelse och berikar nästa generation med nytt liv” 201 De socialdemokratiska kvinnorna pläderade för att män och kvinnor skulle ta sitt ansvar och sätta barn till världen, de hade ett ansvar att rädda ”den sunda kärnan av svenska folket”. 202 Det skulle ses som en samhällsplikt att skaffa barn och i detta ingick 199
”Folkets framtid” Morgonbris januari 1935 s 5-8. 200
Ibid. 201
”Barnafödandet i detta land för många praktiskt taget förbjudet” Morgonbris januari 1935 s 16-17. 202
”Tappra kvinnor håller hemmen samman” Morgonbris januari – februari 1936 s 26-27.
58 att bilda en heterosexuell familj grundad på äktenskapet, även om SAPs kvinnor också bekämpade synen att föreställningen om att det var skamligt att ha barn utanför äktenskapet. 203
uppfylla dess praktiska behov och värna om familjemedlemmarnas välmående. Morgonbris redaktör Kaj Andersson skrev vid ett tillfälle att ”/…/ en vaken, hurtig och dugande husmor är en hälsokälla för hela familjen”. 204
I debatten om husmoderssemestrar blev uppfattningen om kvinnor och män som beroende av varandra tydligt. Mannens förpliktelser var främst riktade mot sin arbetsgivare, medan kvinnans förpliktelser främst var gentemot sin familj, det vill säga man och barn. Om hon inte skötte sina förpliktelser, kunde han inte göra ett bra arbete och det var ju genom det som familjen fick sina pengar. Så såg kontraktet ut. Med den logiken, skulle mannen tjäna på lite vila åt sin hustru. När Aseas direktör såg sammanhanget mellan hemmen och mannens arbete, skänkte företaget ett stort ekonomisk bidrag till Morgonbris kampanj att rusta upp vilohem för husmödrarna:
I ett hem där hustrun har kraft och mod att göra det så trevligt som möjligt för familjemedlemmarna, där spännas också alla andras krafter till ett för hela familjen välsignelsebringande arbete, medan ett hem med en uttröttad, håglös och förslöad husmor varken erbjuder vila för mannen under hans lediga tid eller stimulans för honom i hans arbete.
205
Enligt Aseas direktör var det kvinnans uppgift att uppfylla mannens behov av vila och stimulans och enda anledningen att ge henne vila, var för att hon skulle orka med att uppfylla dessa behov åt sin make. Hustruns uppgift var enligt det rådande genuskontraktet alltså att tjäna maken.
203 ”Folkets framtid” Morgonbris januari 1935 s 5-8. 204 ”De svenska husmödrarna på marsch” Morgonbris mars 1936 s 14. 205 ”Morgonbrishyddor över hela landet!” Morgonbris april 1933 s 10. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|