Avhandlingsmall



Yüklə 5,01 Kb.
Pdf görüntüsü
səhifə25/54
tarix20.10.2017
ölçüsü5,01 Kb.
#5813
1   ...   21   22   23   24   25   26   27   28   ...   54

I V .   D I S K U R S E N   B E S K R I V S  
57
 
klassrummet (a131-133) och för att riva sönder en elevs tröja och trycka upp 
denne  mot  en  dörr  (a134-138)  eller  för  att,  i  ett  försök  att  avbryta  bråk 
mellan  en  större  elev  som  gett  sig  på  en  mindre  mobbad  elev,  stött  till  den 
större  eleven  med  fingrarna.  I  det  senaste  fallet  åtalades  läraren  för  ofred-
ande,  men  friades  i  tingsrätten.  Rätten  menar  att  handlandet  var  olämpligt 
men inte så hänsynslöst att han kan dömas (a139). Kritiken mot de utpekade 
lärarna  förstärktes  genom  en  massiv  medierapportering.  Därtill  kritiserar 
föräldrar  till  ”förövarna”  kommuner  för  beslutet  att  omplacera  elever  som 
upprepande  gånger  kränkt  andra  elever  och  lärare  i  skolan.  I  flera  fall 
anmäler föräldrar till förövarna sitt missnöje till Skolverket och i ett fall till 
länsrätten,  varav  den  senare  bedömde  beslutet  att  omplacera  stökiga  elever 
som  olagligt,  då  omplaceringen  av  eleverna  sågs  som  en  disciplinär  åtgärd 
enligt  grundskoleförordningen  (a140-146).  Händelsen  skapade  en  lokal-
politisk debatt kring frågan om vem som ska byta skola – mobbaren eller den 
som mobbas (a147-148). 
Nya innovationer  
I den samtida utbildningsdiskursen formas mentalitetstendensen  genom nya 
utbildningspolitiska innovationer. De innovationer som framträder är alla en 
utvidgning av en redan befintlig mentalitetsutveckling. De få motkrafter som 
finns är för svaga för att skapa en förändring. De nya innovationer som fram-
träder är krav på avgiftsfrihet, förbättrad informativ föräldrasamverkan, ökat 
elevinflytande samt förändrade attityder bland vuxna.  
 
För  att  främja  jämlikhet  och  demokrati  i  skolan  där  alla  ska  ha  lika  rätt  att 
delta  presenterar  skolministern  (s)  den  innovativa  idén  om  förbud  mot 
föräldraavgifter  i  skolan,  vilket  motiveras  med  att  föräldrars  ekonomiska 
situation  inte  ska  avgöra  om  eleven  kan  delta  i  undervisningen  eller  inte 
(a57).  På  liknande  sätt  presenterar  en  borglig  riksdagspolitiker  (m)  den 
innovativa  idén  om  avgiftsfri  förskola  från  tre  års  ålder,  vilket  motiveras 
med  att  förskolan  ska  bli  en  förberedande  skolgång  och  som  en  del  i 
utbildningssystemet ska den vara avgiftsfri (a58).  
 
För att förebygga skolk i skolan presenterar några skolor den innovativa idén 
om förbättrad informativ föräldrasamverkan rörande elevers närvaro i skolan 
där föräldrar genom en inloggningskod via Webben ska kunna se hur mycket 
eleven varit borta (a28-29). På annat håll presenterar en borgerlig kommun-
politiker (fp) den innovativa idén om ökad informativ föräldrasamverkan om 
elevers närvaro i skolan där inte bara föräldrar är skyldiga att anmäla barns 
frånvaro  via  Internet  utan  där  också  skolan  är  skyldig  att  informera 
föräldrarna om eleven är borta via sms. Förslaget röstades ned av en social-
demokratisk majoritet (a30).  
 


M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
58
 
För  att  förebygga  kränkande  behandling  och  diskriminering  i  skolan 
presenterar Barnombudsmannen den innovativa idén om ökat elevinflytande 
och förändrade attityder bland vuxna, som med hänvisning till en egen studie 
motiveras  med  att  mer  elevinflytande  och  förändrade  attityder  bland  vuxna 
är viktiga åtgärder för att komma tillrätta med skolans sociala problem (a59). 
I  diskursens  värld  får  BO  medhåll  från  socialdemokratiskt  håll.  Den 
socialdemokratiska  skolministern  säger:  ”ökat  elevinflytande  är  viktiga 
åtgärder  för  att  öka  trivseln  i  skolan,  men  också  elevernas  ansvarskänsla” 
(a59).  Från  borgerligt  håll  anser  man  tvärtom  att  förslaget  om  ökat 
elevinflytande spär på problemen i skolan. Folkpartiets talesman säger: ”Det 
är inte mer elevmakt i skolan som är lösningen på ordningsproblemen, det är 
mer  vuxenauktoritet”  (a59).  På  liknande  sätt  presenterar  RFSL,  de  båda 
lärarfacken och nio andra organisationer den innovativa idén om förändrade 
attityder bland vuxna som viktig social åtgärd i skolan, som med hänvisning 
till  en  egen  studie  menar  att  förändrade  lärarattityder  till  homosexuella  är 
viktiga åtgärder för att komma tillrätta med skolans sociala problem. Genom 
att  utbilda  lärarna  kring  homosexualitet  kan  diskriminering  i  skolan  bättre 
förebyggas.  I  stället  för  kompetensutveckling  av  lärare  framhåller  den 
socialdemokratiska skolministern stark tilltro till den nya lag som förbjuder 
diskriminering  och  annan  kränkande  behandling  av  barn  och  elever. 
Skolministern säger: ”Lagen kommer att tvinga skolorna att sätta sig in i de 
här frågorna. Bryter de mot lagen kan de dras inför domstol” (a60).   
Ett självständigt kunskapande 
Den  samtida  mentalitetens  andra  huvudtendens  kan  beskrivas  som  själv-
ständigt  kunskapande  för  alla  elever.  Genom  ett  självständigt  kunskapande 
utvecklas  elevkompetenser  med  olika  inriktningar.  Kompetens  står  inte  för 
införlivande  av  faktakunskap  utan  snarare  för  en  utveckling  av  färdigheter 
inom  olika  områden.  Centralt  för  utveckling  av  färdigheter  är  samverkan 
med andra människor, tillsammans eller i konkurrens. Trots att kunskapandet 
betraktas som självständigt ses samtidigt den sociala samvaron tillsammans 
och i konkurrens  med andra som en nödvändig förutsättning.  I den samtida 
utbildningsdiskursen  formas  mentalitetsutvecklingen  genom  en  immanent 
pedagogik  i  flera  steg  –  genom  fler  behöriga  lärare  med  individuella löner, 
innovativ  samverkan,  kompetenstävlingar,  extern  bedömning  samt  nya 
innovationer.   
Fler behöriga lärare med individuella löner 
I den samtida utbildningsdiskursen formas inte mentalitetstendensen  genom 
lagstiftning utan genom krav på fler behöriga lärare med individuella löner. I 
diskursens värld råder utbildningspolitisk enighet om behovet av någon form 
av skärpta behörighetsregler för lärare, däremot betonas olika tillvägagångs-


Yüklə 5,01 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   ...   21   22   23   24   25   26   27   28   ...   54




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə