I V . D I S K U R S E N B E S K R I V S
57
klassrummet (a131-133) och för att riva sönder en elevs tröja och trycka upp
denne mot en dörr (a134-138) eller för att, i ett försök att avbryta bråk
mellan en större elev som gett sig på en mindre mobbad elev, stött till den
större eleven med fingrarna. I det senaste fallet åtalades läraren för ofred-
ande, men friades i tingsrätten. Rätten menar att handlandet var olämpligt
men inte så hänsynslöst att han kan dömas (a139). Kritiken mot de utpekade
lärarna förstärktes genom en massiv medierapportering.
Därtill kritiserar
föräldrar till ”förövarna” kommuner för beslutet att omplacera elever som
upprepande gånger kränkt andra elever och lärare i skolan
. I flera fall
anmäler föräldrar till förövarna sitt missnöje till Skolverket och i ett fall till
länsrätten, varav den senare bedömde beslutet att omplacera stökiga elever
som olagligt, då omplaceringen av eleverna sågs som en disciplinär åtgärd
enligt grundskoleförordningen (a140-146). Händelsen skapade en lokal-
politisk debatt kring frågan om vem som ska byta skola – mobbaren
eller den
som mobbas (a147-148).
Nya innovationer
I den samtida utbildningsdiskursen formas mentalitetstendensen genom nya
utbildningspolitiska innovationer. De innovationer som framträder är alla en
utvidgning av en redan befintlig mentalitetsutveckling. De få motkrafter som
finns är för svaga för att skapa en förändring. De
nya innovationer som fram-
träder är krav på avgiftsfrihet, förbättrad informativ föräldrasamverkan, ökat
elevinflytande samt förändrade attityder bland vuxna.
För att främja jämlikhet och demokrati i skolan där alla ska ha lika rätt att
delta presenterar skolministern (s) den innovativa idén om förbud mot
föräldraavgifter i skolan, vilket motiveras med att föräldrars ekonomiska
situation inte ska avgöra om eleven kan delta i undervisningen eller inte
(a57). På liknande sätt presenterar en borglig riksdagspolitiker (m) den
innovativa idén om avgiftsfri förskola från tre års ålder, vilket motiveras
med att förskolan ska bli en förberedande skolgång och som en del i
utbildningssystemet ska den vara avgiftsfri (a58).
För att förebygga skolk i skolan presenterar några skolor den innovativa idén
om förbättrad informativ föräldrasamverkan rörande elevers närvaro i skolan
där föräldrar genom en inloggningskod via Webben
ska kunna se hur mycket
eleven varit borta (a28-29). På annat håll presenterar en borgerlig kommun-
politiker (fp) den innovativa idén om ökad informativ föräldrasamverkan om
elevers närvaro i skolan där inte bara föräldrar är skyldiga att anmäla barns
frånvaro via Internet utan där också skolan är skyldig att informera
föräldrarna om eleven är borta via sms. Förslaget röstades ned av en social-
demokratisk majoritet (a30).
M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E
58
För att förebygga kränkande behandling och diskriminering i skolan
presenterar Barnombudsmannen den innovativa idén om ökat elevinflytande
och förändrade attityder bland vuxna, som med hänvisning till en
egen studie
motiveras med att
mer elevinflytande och förändrade attityder bland vuxna
är viktiga åtgärder för att komma tillrätta med skolans sociala problem (a59).
I diskursens värld får BO medhåll från socialdemokratiskt håll. Den
socialdemokratiska skolministern säger: ”ökat elevinflytande är viktiga
åtgärder för att öka trivseln i skolan, men också elevernas ansvarskänsla”
(a59). Från borgerligt håll anser man tvärtom att förslaget om ökat
elevinflytande spär på problemen i skolan. Folkpartiets talesman säger: ”Det
är inte mer elevmakt i skolan som är lösningen på ordningsproblemen, det är
mer vuxenauktoritet” (a59). På liknande sätt presenterar RFSL, de båda
lärarfacken och nio andra organisationer den innovativa idén om förändrade
attityder bland vuxna som viktig social åtgärd i skolan, som med hänvisning
till en egen studie menar att förändrade lärarattityder till homosexuella är
viktiga åtgärder för att komma tillrätta med skolans sociala problem. Genom
att utbilda lärarna kring homosexualitet kan diskriminering i skolan bättre
förebyggas. I stället för kompetensutveckling av lärare framhåller den
socialdemokratiska skolministern stark tilltro till den nya lag som förbjuder
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Skolministern säger: ”Lagen kommer att tvinga skolorna att sätta sig in i de
här frågorna. Bryter de mot lagen kan de dras inför domstol” (a60).
Ett självständigt kunskapande
Den samtida mentalitetens andra huvudtendens kan beskrivas som själv-
ständigt kunskapande för alla elever. Genom ett självständigt kunskapande
utvecklas elevkompetenser med olika inriktningar. Kompetens står inte för
införlivande av faktakunskap utan snarare för en utveckling av färdigheter
inom olika områden. Centralt för utveckling av färdigheter är samverkan
med andra människor, tillsammans eller i konkurrens. Trots att kunskapandet
betraktas som självständigt ses samtidigt den sociala samvaron tillsammans
och i konkurrens med andra som en nödvändig förutsättning. I den samtida
utbildningsdiskursen formas mentalitetsutvecklingen genom en immanent
pedagogik i flera steg – genom fler behöriga lärare med individuella löner,
innovativ samverkan, kompetenstävlingar, extern bedömning samt nya
innovationer.
Fler behöriga lärare med individuella löner
I den samtida utbildningsdiskursen formas inte mentalitetstendensen genom
lagstiftning utan genom krav på fler behöriga lärare med individuella löner. I
diskursens värld råder utbildningspolitisk enighet om behovet av någon form
av skärpta behörighetsregler för lärare, däremot betonas olika tillvägagångs-