Avhandlingsmall

I V .   D I S K U R S E N   B E S K R I V S  
59
 
sätt. Medan den socialdemokratiska regeringen och skolministern (s) vill ha 
fortsatt  utbildning  där  endast  behöriga  lärare  ska  få  sätta  betyg  (b1),  vill 
borgliga  riksdagspartier  ha  böter  eller  skadestånd  för  de  kommuner  som 
bryter  mot  lagen  (b2).  Med  skärpta  krav  på  lärarbehörighet  följer  också 
kravet  på  rätt  lärarutbildning,  där  ett  omfördelat  behov  av  lärarkategorier 
med  en  framtida  brist  på  förskollärare  och  ett  överskott  av  grundskollärare 
står  för  dörren  (b5-7).  För  att  tillgodose  det  omfördelade  behovet  av  lärar-
kategorier  presenterar  regeringen  (s)  det  innovativa  beslutet  att  blivande 
förskollärare  ska  kunna  gå  en  kortare  utbildning  om  de  har  yrkeserfarenhet 
(b8).  På  liknande  sätt  presenterar  en  kommun  det  innovativa  beslutet  att 
yrkesverksamma  1-7-lärare  i  kommunen  ska  få  gå  en  förkortad  vidare-
utbildning  till  förskollärare.  Utbildningen  är  20  veckor  lång  och  ska  ge 
deltagarna  en  examen  för  arbete  i  förskola  och  förskoleklass.  För  att 
motivera  lärarna  att  gå  den  förkortade  utbildningen  kontrolleras  beteendet 
med  positiv  förstärkning  –  full  lön  under  vidareutbildningen  (b9).  För  att 
motivera kommuner att anställa fler lärare i förskolan kontrolleras beteendet 
genom positiv förstärkning - att kommuner får behålla riktade statsbidrag om 
de  kan  visa  att  de  på  ett  eller  annat  sätt  förmått  öka  personaltätheten  i 
förskolan  (b10).  På  lokal  nivå  leder  detta  till  kommunala  beslut  om 
minskade barngrupper i förskolan (b11-12). För att motivera skolpersonal till 
ökad kvalitet, effektivitet och produktivitet i förskola och skola kontrolleras 
beteendet genom en positiv eller negativt förstärkt bedömning – individuella 
löner,  som  inte  bara  regleras  utifrån  kriterierna  kunskap,  ansvar  och 
arbetsförhållanden  utan  också  utifrån  kriterierna  prestation  och  marknads-
värde (b13).   
 
Sida  vid  sida  med  kravet  på  fler  behöriga  lärare  med  individuella  löner 
presenterar  Skolverket  en  ny  version  av  en  rapport  med  så  kontroversiella 
slutsatser att den första togs tillbaka. Huvudresultatet i den nya versionen är 
densamma som den första. I rapporten framgår det kontroversiella resultatet 
att  lärarnas  utbildningsnivå  inte  påverkar  elevresultatet.  Inte  heller  denna 
gång  vill  Skolverket  stå  för  resultatet.  En  generaldirektör  på  Skolverket 
säger:  ”Vi  måste  ha  data  av  en  annan  karaktär  för  att  få  givande  resultat” 
(b14).   
Innovativ samverkan 
I den samtida utbildningsdiskursen formas inte mentalitetstendensen  genom 
förmedling av kunskaper utan genom innovativ samverkan. I jämförelse med 
traditionell  undervisning  framträder  undervisningsformen  som  ett  indirekt 
stöd för utvecklandet av elevkompetenser med prestationshöjande inslag.  
 
Undervisningsformen  är  inte  unik  för  Sverige  utan  finns  förankrad  i  andra 
länder.  Tolkningen  grundar  sig  på  att  undervisningsformen  arrangeras  i 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
60
 
samverkan  med  andra  länder  och  finansieras  genom  olika  EU-medel. 
Undervisningsformen  finansieras  dessutom  av  stipendier  som  riktar  sig  till 
alla  elever.  Det  enda  eleverna  behöver  göra  är  att  komma  på  en  idé.  De 
elever  som  fått  stipendier  söker  gärna  flera  gånger.  Information  om  olika 
stipendier  och  hjälp  med  ansökan  får  eleverna  av  sina  lärare  (b27-28,  b30-
31).  Undervisningsformen  har  stark  förankring  i  svensk  utbildningspolitik. 
Tolkningen grundar sig på att regeringen (s) presenterar  beslutet att avsätta 
100  miljoner  till  ett  projekt  för  samverkan  mellan  skola,  socialtjänst  och 
polis,  där  myndighetssamverkan  ska  stödja  elevers  kunskapande  i  skolan 
(b17-18).  På  liknande  sätt  presenterar  skolministern  (s)  beslutet  att  tillsätta 
en kommitté för att skapa ett närmare samarbete mellan skola och näringsliv, 
där samarbetet ska verka stödjande för elevers kunskapande i skolan (b15f). 
 
På  skolnivå  konkretiseras  undervisningsformen  i  tre  didaktiska  metoder  - 
temadagar,  utbytesresor  och  projektarbeten  –  vilka  alla  kan  ses  som  ett 
resultat  av  ett  komplext  samverkansmönster  mellan  en  mängd  olika  parter 
som  internationella  och  nationella  organisationer,  skolor,  klasser,  lärare, 
elever  och  allmänheten.  På  elevnivå  antas  undervisningsformen  stödja 
elevers  kompetensutveckling  inom  ämnesområden  som  hälsa  och  livsstil, 
språk  och  kommunikation,  företagsamhet,  teknik  och  natur  samt  nutids-
orientering. Nedan görs ett försök att beskriva diskursvärldens mycket kom-
plexa  undervisningsform,  dess  metoder  och  kompetensområden.  Beskriv-
ningen är textnära, där alla artiklar inom temat finns återgivna.  
 
Temadagar  som  undervisningsmetod  framträder  inom  kompetensområden 
som  hälsa  och  livsstil,  språk-  och  kommunikation  samt  teknik.  Här  formas 
självständigt kunskapande genom innovativ samverkan. I samverkan med ett 
terrarium,  brandförsvaret,  räddningstjänsten  och  kända  fotbollsspelare 
anordnas  hälsoinriktade  temadagar  för  förskolebarn  och  grundskoleelever. 
Lärprocessen  sker  genom  innovativ  samverkan  –  temadagar  där  barn  och 
elever  tillsammans  med  varandra  får  klappa  kräldjur,  krypa  in  i  ett  mörkt 
rum, ramla ner i en iskall vak,  prova linedance och använda ett trangiakök. 
Det  självständiga  kunskapandet  förstärks  genom  goda  förebilder  som 
inspirerar  till  att  våga  prova  (b20-24).  I  samverkan  med  entusiastiska 
skolbibliotekarier  och  kända  barnboksförfattare  anordnas  språkinriktade 
temadagar  för  grundskolelever.  Lärprocessen  sker  genom  innovativ  sam-
verkan  –  bokprat  tillsammans  med  varandra  och  med  goda  förebilder  som 
inspirerar elever till egen läs- och skrivträning (b25-26). I samverkan mellan 
klasser  anordnas  byggtekniska  temadagar  för  grundskoleelever.  Lär-
processen  sker  genom  innovativ  samverkan  –  temadagar  där  elever  till-
sammans med varandra utbyter byggtekniska idéer om hur olika husbyggen 
ska utformas, varav de mest hållbara idéerna förverkligas i byggandet av ett 
pappershus  som  offentligt  visas  upp  för  föräldrar  på  skolans  Öppet  hus 
(b41).  

---