Avhandlingsmall

I V .   D I S K U R S E N   B E S K R I V S  
65
 
utmärkelser  och  pengar  för  sin  framgångsrika  undervisning  inom  kom-
petensområdet hälsa och livsstil (b96) och teknik (b93-95).  
 
På kommunal nivå belönas kommuner för  att ha arbetat framgångsrikt  med 
elevers  resultat.  Belöningen  kommer  från  Skolverket  som  tilldelar  ett  par 
kommuner  utmärkelsen  ”Landets  bästa  niondeklassare”  för  framgångsrikt 
elevresultat.  Kommunerna  fick  priset  för  att  de  var  de  enda  orter  i  Sverige 
där samtliga elever i grundskolans avgångsklasser har full behörighet (b100). 
På  elevnivå  belönas  elever  för  att  ha  arbetat  framgångsrikt  i  skolan.  Be-
löningen  kommer  från  en  stipendiefond  som  tilldelar  några  elever  i  grund-
skola och gymnasieskola 5000 kronor var i samband med en skolavslutning 
(b74).   
 
I  diskursens  värld  formas  mentaliteten  också  genom  negativ  extern 
bedömning där regering, skolverk, kommuner och skolor kritiseras för att ha 
arbetat  mindre  framgångsrikt  med  personalfrågor,  undervisningsfrågor  och 
elevresultat. 
 
På  statlig  nivå  kommer  kritiken  från  Riksrevisionen  och  lärarfacken  som 
kritiserar regering och Skolverk för bristen på utbildande lärare (b101-102). 
På  liknande  sätt  kritiserar  Skolverket  en  friskola  för  bristen  på  utbildade 
lärare (b103). På kommunal nivå kritiserar rektor, fritidspedagoger och för-
skollärare  kommuner  för  personalneddragningar  i  fritidsverksamhet  och 
förskola  med  hänvisning  till  att  man  har  barn  i  olika  åldrar  som  behöver 
olika verksamhet för att utvecklas och lära och att man har många barn som 
behöver alternativa måltider på grund av religion och allergi (b104) samt att 
föräldrarnas tilltro, barnens säkerhet och samarbetet med skolan kommer att 
försämras  (b105-107).  På  liknande  sätt  kritiserar  föräldrar  kommuner  för 
personalneddragningar  i  grundskolan  med  hänvisning  till  att  majoriteten  av 
eleverna har åtgärdsprogram, ligger efter i matten och saknar grundläggande 
läs-  och  skrivträning  (b108-110).  Därtill  kritiseras  kommuner  för  att 
åsidosätta läraravtalet som kräver en positivt förstärkt löneutveckling (b111-
112). I diskursens värld kommer kritiken från Kommunrevisionen som i en 
ny  revisionsrapport  hävdar  att  skolutvecklingens  koppling  till  lärarlönerna 
får  underkänt.  Enligt  läraravtalet  från  år  2000  ska  lärarnas  löneökning 
kopplas till ökad kvalitet, effektivitet och produktivitet i skolan (b111). 
 
I  några  fall  kommer  kritiken  från  Skolverket  som  hävdar  att  skolverk-
samheten i en kommun inte bedrivs på det sätt författning och styrdokument 
säger,  att  analys  och  helhetsbegrepp  saknades  samt  att  skillnaderna  mellan 
pojkar  och  flickors  resultat  är  för  stort.  I  diskursens  värld  får  dock 
kommunen  betyget  Godkänt.  Skolverket  skriver:  ”som  helhetsbetyg  är  det 
svårt att ge mer än ett G” (b132). På annat håll kritiseras en kommun för att 
på  felaktiga  grunder  placera  elever  i  särskolan  (b120).  Liknande  kritik 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
66
 
kommer  också  från  föräldrar,  intresseorganisationer  och  pressen  vilka 
kritiserar  kommuner  för  utformningen  av  särskilt  stöd  till  enskilda  elever 
(b121-125). På skolnivå kritiserar Arbetsmiljöverket, Statistiska centralbyrån 
och  vissa  intresseorganisationer  med  hänvisning  till  egna  studier  skolor  för 
otydlig  ledning,  hög  arbetsbelastning,  buller  och  bristande  arbetsro.  Därtill 
kritiseras skolor för att generera oro och stress bland unga (b113-119). Kritik 
kommer också från utbildningsforskare som hävdar att var fjärde grundskola 
saknar  betygskriterier  i  ett  eller  fler  ämnen  i  årskurs  åtta  (b131)  och  att 
utvecklingssamtalen  i  skolan  tenderar  att  betona  beröm  och  undvika  kritik 
(b129-130).  
 
Kritik  mot  mindre  framgångsrikt  elevresultat  kommer  från  många  håll  och 
kan  förenklat  delas  in  i  två  förklaringsmodeller,  dels  en  förklaringsmodell 
som  pekar  på  skillnader  mellan  bra  och  dåliga  skolor,  dels  en  förklarings-
modell som pekar på brister i lärarkompetens och undervisningsformer. I de 
fall  elevernas  dåliga  resultat  förklaras  bero  på  skillnader  mellan  bra  och 
dåliga  skolor  kommer  kritiken  från  Skolverket  som  i  sin  halvårsrapport 
hävdar:  ”Det  är  i  de  kommunala  grundskolorna  som  minskningen  märks 
mest,  inte  i  de  fristående  skolorna”  (b143).  Kritiken  kommer  också  från 
pressen som med utgångspunkt i kommunalstatistik hävdar: ”Det är mycket 
stora skillnader hur bra skolor klarar av att ge eleverna tillräckliga kunskaper 
inför gymnasiet” (b144).   
 
I de fall elevernas dåliga resultat förklaras bero på brister i lärarkompetensen 
kommer kritiken från utbildningsforskare som hävdar ”att elever har svårt att 
förstå lärarnas instruktioner.  I  många  fall  är det andra  elever som  får  agera 
lärare  och  hjälpa de som  inte förstår”  (b  134).  Kritiken  kommer  också  från 
en högskolelärare som hävdar ”att lärarna inte vet vad de ska lära ut. De vet 
inte heller vilka mål eleverna ska nå” (b133).  
 
I de fall elevernas resultat förklaras bero på undervisningsformerna kommer 
kritiken  från  utbildningsforskare  (b135-137)  som  hävdar  att  det  ”ofta  finns 
frågetecken och svårtydda ramar kring hur elevernas inflytande på studierna 
ska se ut i praktiken” (b135), ”att mycket tid försvinner under lektionerna” 
(b136)  och  att  skolor  präglas  av  ”dålig  arbetsro,  för  långa  arbetspass  och 
stress  inför  prov”  (b136)  samt  att  elevernas  försämrade  resultat  beror  på 
betygsystemet där ”grund- och gymnasieskolan behöver ett nytt betygsystem 
som premierar ansträngning” (b137). Kritiken kommer också från lärarfacket 
som  hävdar  att  nästan  var  femte  elev  aldrig  läser  böcker  i  skolan  (b141), 
vilket  bekräftas  av  en  undersökning  som  visar  att  elever  hämtar  sin 
huvudsakliga information till sina skolarbeten från Internet (b142). Kritiken 
kommer även från en gymnasierektor som hävdar ”att flera av eleverna inte 
kan de grundläggande grammatiska reglerna. Sådant som de borde ha lärt sig 
på  mellanstadiet”  (b139).  Kritiken  kommer  även  från  en  student  vid 

---