Avhandlingsmall

I I .   M E T O D O L O G I  
33
 
Begreppet immanent pedagogik ska förstås som de inneboende pedagogiska 
processer varigenom mentaliteter formas. Med immanent pedagogik avses  
… alla de former av  smygande pedagogik som genomsyrar våra liv. 
Det  rör  sig  alltså  om  en  i  situationen  inneboende  pedagogik,  vilken 
sällan eller aldrig medvetandegörs som påverkan (Ödman, 2006, s 5).  
För att förenkla används termerna immanent pedagogik och pedagogik som 
synonymer, oberoende av hurvida den pedagogiska påverkansprocessen sker 
öppet eller dolt, medvetet eller omedvetet. Ett begrepp som betytt mycket för 
mitt  sätt  att  tänka  kring  det  historiska  tidsförloppet  och  kring  urvalet  av 
historiska kontexter är historiskt minne. Historien som minne är insikten att 
historiska  kunskaper  och  historiemedvetande  produceras  och  reproduceras, 
att historia inte bara är dåtid utan också nutid (Ludvigsson, 2000, s 78). Det 
historiska minnet handlar om  
…  insikten  om  den  tidsliga,  historiska  existensen  och  erinringen  om 
det  som  skett  och  sagts,  blir  basen  för  både  förklaringen  och 
förståelsen,  av  vårt  liv,  vårt  samhälle  och  vårt  universum  (Ricoeur, 
1993, s 26). 
Det historiska minnet ska här ses som något kollektivt och överpersonligt  
…  och  fungerar  genom  de  praktiker  och  vanor  som  för  länge  sedan 
tappat  förankringen  i  sin  ursprungliga  funktion.  Trots  det  lever  det 
kvar  genom  att  mer  eller  mindre  automatiskt  överföras  från 
generation till generation. Det är alltså fråga om en blind pedagogik 
som legitimeras av ideologier i nuet (Ödman, 2006, s 6).  
Det historiska minnet är väsentligt för mentalitetsutvecklingen  
Det oöverlagda men självklara som sitter som berg i medvetandet och 
till  och  med  fastnar  i  muskler  och  i  ansiktsuttryck,  de  vanor  och 
inställningar  om  vilkas  berättigande  vi  inte  hyser  något  som  helst 
tvivel överförs troligen på ett lika självklart och oöverlagt sätt på dem 
vi  har  omkring  oss.  Den  praktik  det  är  frågan  är  desto  mer  effektiv 
som den legitimerar sig själv; troligen är just avsaknaden av verbala 
argument dess styrka (Ödman, 2006, s 6).  
 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
34
 
Tolkningsprocessen  
En  hermeneutisk  läsförståelse  växer  i  etapper  (Hellspong  &  Ledin,  1997,  s 
226) och formar en tolkningsprocess som inom den traditionella hermeneu-
tiken brukar kallas en hermeneutisk cirkel eller hermeneutisk spiral (Ödman, 
2007,  s  97f)  eller  med  Ricoeur  (1993)  termologi  –  en  hermeneutisk  båge. 
Enligt  språk-  och  textforskarna  Hellspong  och  Ledin  (1997)  utgår  den 
hermeneutiska tolkningsprocessen från en specifik grundegenskap hos varje 
text, nämligen att den är koherent (s 228) - sammanhängande. Det är textens 
koherenta  egenskaper  som  ligger  till  grund  för  den  hermeneutiska 
tolkningsprocessen och dess resultat (Hellspong och Ledin, 1997, s 228).  
 
För  att  i  någon  mån  förbättra  den  traditionella  tolkningsprocessen  behöver 
den  enligt  Ricoeur  (1993) kompletteras  med  en  förklarande  textanalys.  Här 
ligger insikten att texter är mångsidiga (Hellspong & Ledin, 1997, s 20-38). 
”De har många sidor och nivåer, från språkliga till innehållsliga, från yta till 
djup,  från  enskilda  delar  till  sammanhållande  helheter.  Samtidigt  har  de  en 
inre  ordning  –  de  visar  upp  mönster  och  regelbundenheter”  (Hellspong  & 
Ledins,  1997,  s  41).  Förutom  en  förklarande  textanalys  behöver  den 
traditionella tolkningsprocessen kompletteras med en distanserad nyorienter-
ing  där  verket  som  diskurs  ställs  i  fokus  (Ricoeur,  1993).  ”Här  skärps  den 
kritiska  blicken”  (Selander,  2005,  s  47).  Det  som  inte  direkt  kan  förstås  av 
läsaren/uttolkaren  av  texten  kan  kanske  förklaras  i  ljuset  av  andra  texter  – 
kontexter  (jmf  Selander,  2005,  s  47).  I  innevarande  studie  har  tolknings-
processen  genomförts  etappvis  med  avsikt  att  beskriva,  förklara  och  förstå 
den  samtida  utbildningsdiskursen,  vilket  har  strukturerat  avhandlingens 
disposition.  Nedan  görs  ett  försök  att  beskriva  hur  tolkningsprocessen  steg 
för  steg  framskridit  genom  tillämpningen  av  tre  komplementära  metoder  - 
textanalys, hermeneutisk tolkning och kritisk diskursanalys.  
 
Etapp  1.  Den  samtida  utbildningsdiskursen  beskrivs  genom  en  friläggande 
textanalys  som  kombinerats  med  en  hermeneutisk  tolkning:  Den  textanalys 
som  valts  för  att  frilägga  textens  egen  mening  är  tematik  (Hellspong  & 
Ledins,  1997,  s  115f) och kognem  (Asplund,  1979;  Selander,  1988).  Enligt 
Selander  (1988)  hålls  texter  oavsett  dess  genretillhörighet  samman  av  ett 
ämne - ett tema, vilka i sin tur är uppbyggda av en sammanfogning av fakta 
som  i  sitt  sammanhang  utgör  en  meningsfull  kunskapsbärande  enhet  –  ett 
kognem.  I  de  insamlade  nyhetsartiklarna  består  kognemen  av  en  kom-
bination  av  bestämningar  av  tid,  plats,  händelse,  agent  och  objekt,  vilka 
enligt  Selander  (1988)  kan  fogas  samman  på  olika  sätt.  Kognem  definieras 
av  Selander  som  den  minsta,  meningsfullt  kunskapsbärande  enheten. 
Lösryckta fakta är i sig inte meningsfulla, de får mening genom att de fogas 
samman till ett kognem (Selander, 1988). Tillsammans bygger tematiken och 
kognemen  upp  en  textvärld,  en  slags  modell  för  en  möjlig  verklighet  (jmf 

---