I I I . U T V E C K L I N G S T E O R I E R
39
III. UTVECKLINGSTEORIER
För att generera en ny, annorlunda och bättre förståelse (Ricoeur, 1993;
Kristensson Uggla, 2005, s 31) av verksamma utbildningsdiskurser i
samtiden är avsikten med detta kapitel att lyfta fram några dimensioner i den
kontext mot vilket nyhetsartiklarnas innebörd kan förklaras. Den kontext
(tolkningsram) som valts ut omfattar tre klassiska utvecklingsteorier, vilka
under pågående tolkningsprocess visat sig betydelsefulla för att förklara
verksamma utbildningsdiskurser i samtiden. Den förklarande kontexten
bygger på sammanfattande delar av Skinners (1973, 2008), Piagets (1974,
1976, 2006) och Vygotskys (1978, 1995, 2001) forskning, vilka behandlat
pedagogiska frågor och som mer eller mindre inspirerat utformningen av
1900-talets skola. För att möjliggöra jämförelser presenteras varje teori
utifrån dess pedagogiska grundsyn – människo-och samhällssyn och syn på
den pedagogiska situationen. Inspiration till uppläggning och innehåll har
hämtats från Stensmo (1994) och Gustavsson (1994). För att skapa
kontinuitet och sammanhang följer historieskrivningen en tidsmässig
berättarordning utifrån dess filosofhistoriska förankring i 1600-, 1700-
respektive 1800-tal. Historieskrivningen inleds med Skinners behavioristiska
teori därefter följer Piagets kognitiva teori och avslutas med Vygotskys
kulturhistoriska teori.
Skinners behavioristiska teori
Enligt Stensmo (1994) har Skinners sin historiska motsvarighet i Lockes
realism som växte fram under 1600-talet: Det är en mentalitet vars
samhällssyn bygger på det liberala samhället och där människan ses som
reaktiv i förhållande till omvärlden. Målet med pedagogiken är gentlemanna-
fostran och allmänbildning och där pedagogiken bygger på metoder som
lektioner, demonstrationer, undersökningar och logisk reflektion (jmf
Stensmo, 1994, s 201). Nedan presenteras sammanfattande delar av Skinner
pedagogiska grundsyn:
Människosyn: Enligt Skinner (1973) kan människors beteende inte förklaras
genom att hänvisa till inre psykologiska krafter (s 11), i stället måste man
hänvisa till de fysiska och sociala omständigheter under vilka individen lever
(s 16-17). Det är inom dessa omständigheter som människor förvärvar sitt
beteende som en produkt av en process som kallas operant betingning som
innebär att ”när en viss beteendeenhet åtföljs av en viss sort konsekvens, är
det mer sannolikt att den upprepas; en konsekvens som har denna effekt
M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E
40
kallas för förstärkare” (Skinner, 1973, s 27). Då människan i sin kamp för
frihet (s 27) och värdighet (s 42) styr sitt handlande så att ogynnsamma
kontakter undviks (s 27) ger positiva förstärkare (belöning) fördelaktigare
verkningar på beteendet än negativa förstärkare. När människors beteende
kontrolleras med negativa förstärkare tenderar de att fly eller bete sig
aggressivt (s 29) därför måste negativa förstärkare undvikas (s 40) och
ersättas med en kontroll byggd på positiv förstärkning (s 41). Som teknik är
positiva förstärkare fullt ut lika effektiva som den negativa tekniken (s 33),
däremot är metoderna för positiv förstärkning svårare att lära och att sättas i
verket än negativ förstärkning, eftersom resultatet från positiv förstärkning
som regel låter vänta på sig. Som teknik har positiv förstärkning den givna
fördelen att motattacker kan undvikas (s 99) då verkningarna från positiva
förstärkare inte är lika lätta att känna igen som dem som följer på negativt
förstärkta åtgärder (Skinner, 1973, s 33).
Enligt Skinner (1973) är människans ”natur” och kunskaper inlärda sociala
konsekvenser. Jaget, självmedvetandet, självkontrollen och självstyret en
inlärd social produkt (s 177). Likaså är aggression och arbetsamhet något vi
lär oss utifrån de omständigheter som omger oss (s 165-166). Därtill är
varseblivning, det abstrakta tänkandet och den kunskap som framgår ur
verbala omständigheter produkter av omgivningen (s 167-168). För vår
kunskap om världen är människan beroende av andras verbala beteende, där
rådande verbala omständigheter förser oss med användbara distinktioner.
Tack vara andras verbala beteende förvärvas ett slags kunskap, som är
värdefull efter-som den gör det möjligt för oss att undgå att komma i direkt
kontakt med vissa omständigheter. Vi lär av andras erfarenheter genom att
reagera på det som de säger om olika omständigheter (Skinner, 1973, s 168).
Samhällssyn: Enligt Skinner (1973) formas och förändras samhället
långsamt genom människors kulturella sedvänjor vilka förändras som ett
svar på arbetet med att verka för trygghet och uppehälle men också som ett
svar på kulturell konkurrens, där en kulturs sedvänjor kan förmedlas till och
blandas med andra kulturer (s116-117). Även om en person är utsatt för de
omständigheter som utgör en kultur, hjälper människan också till med att
upprätthålla kulturella sedvänjor. I den mån de rådande omständigheterna
förmår människor att upprätthålla en befintlig kultur är den självuppe-
hållande (Skinner, 1973, s 115).
Skinners (1973) syn på samhällsutvecklingen är att människans alla framsteg
orsakat samhällsproblem där det inte går att vänta på att nya sedvänjor
spontat uppstår. I stället kan beteendevetenskapen och beteendeteknologin
användas för att avsiktligt forma och förändra en kultur i önskad riktning
vilket medför en förändring av konsekvenserna – positiva och negativa
förstärkare (s 130- 146). Att avsiktligt konstruera en kultur med hjälp av
Dostları ilə paylaş: |