Avhandlingsmall

I I I .   U T V E C K L I N G S T E O R I E R  
39
 
 III. UTVECKLINGSTEORIER 
För  att  generera  en  ny,  annorlunda  och  bättre  förståelse  (Ricoeur,  1993; 
Kristensson  Uggla,  2005,  s  31)  av  verksamma  utbildningsdiskurser  i 
samtiden är avsikten med detta kapitel att lyfta fram några dimensioner i den 
kontext  mot  vilket  nyhetsartiklarnas  innebörd  kan  förklaras.  Den  kontext 
(tolkningsram)  som  valts  ut  omfattar  tre  klassiska  utvecklingsteorier,  vilka 
under  pågående  tolkningsprocess  visat  sig  betydelsefulla  för  att  förklara 
verksamma  utbildningsdiskurser  i  samtiden.  Den  förklarande  kontexten 
bygger  på  sammanfattande  delar  av  Skinners  (1973,  2008),  Piagets  (1974, 
1976,  2006)  och  Vygotskys  (1978,  1995,  2001)  forskning,  vilka  behandlat 
pedagogiska  frågor  och  som  mer  eller  mindre  inspirerat  utformningen  av 
1900-talets  skola.  För  att  möjliggöra  jämförelser  presenteras  varje  teori 
utifrån dess pedagogiska grundsyn – människo-och samhällssyn och syn på 
den  pedagogiska  situationen.  Inspiration  till  uppläggning  och  innehåll  har 
hämtats  från  Stensmo  (1994)  och  Gustavsson  (1994).  För  att  skapa 
kontinuitet  och  sammanhang  följer  historieskrivningen  en  tidsmässig 
berättarordning  utifrån  dess  filosofhistoriska  förankring  i  1600-,  1700- 
respektive 1800-tal. Historieskrivningen inleds med Skinners behavioristiska 
teori  därefter  följer  Piagets  kognitiva  teori  och  avslutas  med  Vygotskys 
kulturhistoriska teori. 
Skinners behavioristiska teori 
Enligt  Stensmo  (1994)  har  Skinners  sin  historiska  motsvarighet  i  Lockes 
realism  som  växte  fram  under  1600-talet:  Det  är  en  mentalitet  vars 
samhällssyn  bygger  på  det  liberala  samhället  och  där  människan  ses  som 
reaktiv i förhållande till omvärlden. Målet med pedagogiken är gentlemanna-
fostran  och  allmänbildning  och  där  pedagogiken  bygger  på  metoder  som 
lektioner,  demonstrationer,  undersökningar  och  logisk  reflektion  (jmf 
Stensmo, 1994, s 201). Nedan presenteras sammanfattande delar av Skinner 
pedagogiska grundsyn:  
 
Människosyn: Enligt Skinner (1973) kan människors beteende inte förklaras 
genom  att  hänvisa  till  inre  psykologiska  krafter  (s  11),  i  stället  måste  man 
hänvisa till de fysiska och sociala omständigheter under vilka individen lever 
(s  16-17).  Det  är  inom  dessa  omständigheter  som  människor  förvärvar  sitt 
beteende som  en  produkt  av  en  process som  kallas  operant  betingning  som 
innebär att ”när en viss beteendeenhet åtföljs av en viss sort konsekvens, är 
det  mer  sannolikt  att  den  upprepas;  en  konsekvens  som  har  denna  effekt 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
40
 
kallas  för  förstärkare”  (Skinner,  1973,  s  27).  Då  människan  i  sin  kamp  för 
frihet  (s  27)  och  värdighet  (s  42)  styr  sitt  handlande  så  att  ogynnsamma 
kontakter  undviks  (s  27)  ger  positiva  förstärkare  (belöning)  fördelaktigare 
verkningar  på  beteendet  än  negativa  förstärkare.  När  människors  beteende 
kontrolleras  med  negativa  förstärkare  tenderar  de  att  fly  eller  bete  sig 
aggressivt  (s  29)  därför  måste  negativa  förstärkare  undvikas  (s  40)  och 
ersättas med en kontroll byggd på positiv förstärkning (s 41). Som teknik är 
positiva förstärkare fullt ut lika effektiva som den negativa tekniken (s 33), 
däremot är metoderna för positiv förstärkning svårare att lära och att sättas i 
verket  än  negativ  förstärkning,  eftersom  resultatet  från  positiv  förstärkning 
som regel låter vänta på sig.  Som teknik har  positiv förstärkning den givna 
fördelen  att  motattacker  kan  undvikas  (s  99)  då  verkningarna  från  positiva 
förstärkare  inte  är lika  lätta  att  känna  igen  som  dem  som  följer  på  negativt 
förstärkta åtgärder (Skinner, 1973, s 33).  
 
Enligt  Skinner  (1973)  är  människans  ”natur”  och  kunskaper  inlärda  sociala 
konsekvenser.  Jaget,  självmedvetandet,  självkontrollen  och  självstyret  en 
inlärd social produkt (s 177). Likaså är aggression och arbetsamhet något vi 
lär  oss  utifrån  de  omständigheter  som  omger  oss  (s  165-166).  Därtill  är 
varseblivning,  det  abstrakta  tänkandet  och  den  kunskap  som  framgår  ur 
verbala  omständigheter  produkter  av  omgivningen  (s  167-168).  För  vår 
kunskap om världen är människan beroende av andras verbala beteende, där 
rådande  verbala  omständigheter  förser  oss  med  användbara  distinktioner. 
Tack  vara  andras  verbala  beteende  förvärvas  ett  slags  kunskap,  som  är 
värdefull efter-som den gör det möjligt för oss att undgå att komma i direkt 
kontakt  med  vissa  omständigheter.  Vi  lär  av  andras  erfarenheter  genom  att 
reagera på det som de säger om olika omständigheter (Skinner, 1973, s 168). 
 
Samhällssyn:  Enligt  Skinner  (1973)  formas  och  förändras  samhället 
långsamt  genom  människors  kulturella  sedvänjor  vilka  förändras  som  ett 
svar på arbetet med att verka för trygghet och uppehälle men också som ett 
svar på kulturell konkurrens, där en kulturs sedvänjor kan förmedlas till och 
blandas med andra kulturer (s116-117). Även om en person är utsatt för de 
omständigheter  som  utgör  en  kultur,  hjälper  människan  också  till  med  att 
upprätthålla  kulturella  sedvänjor.  I  den  mån  de  rådande  omständigheterna 
förmår  människor  att  upprätthålla  en  befintlig  kultur  är  den  självuppe-
hållande (Skinner, 1973, s 115).  
 
Skinners (1973) syn på samhällsutvecklingen är att människans alla framsteg 
orsakat  samhällsproblem  där  det  inte  går  att  vänta  på  att  nya  sedvänjor 
spontat  uppstår.  I  stället  kan  beteendevetenskapen  och  beteendeteknologin 
användas  för  att  avsiktligt  forma  och  förändra  en  kultur  i  önskad  riktning 
vilket  medför  en  förändring  av  konsekvenserna  –  positiva  och  negativa 
förstärkare  (s  130-  146).  Att  avsiktligt  konstruera  en  kultur  med  hjälp  av 

---