Avhandlingsmall

I I I .   U T V E C K L I N G S T E O R I E R  
43
 
Piagets kognitiva teori 
Enligt  Stensmo  (1994)  har  Piaget  sin  historiska  motsvarighet  i  Rousseaus 
romantiska naturalism som växte fram under 1700-talet: Det är en mentalitet 
vars  samhällssyn  bygger  på  demokrati  och  sociala  kontrakt  i  små 
självbestämmande  stater  och  där  människans  kognitiva  och  moraliska 
utveckling sker i stadier. Målet med pedagogiken är att lära direkt av naturen 
och  samhället  och  pedagogiken  bygger  på  metoder  som  frihet  i 
undersökning, experiment och reflektion (jmf Stensmo, 1994, s 201). Nedan 
presenteras sammanfattande delar av Piagets pedagogiska grundsyn:  
 
Människosyn:  Enligt  Piaget  (2006)  kan  människors  beteende  bara  förklaras 
genom att hänvisa till utvecklingen av den mänskliga intelligensen, vilket är 
en  utveckling  som  sker  stegvis  i  stadier  och  är  ett  resultat  av  människans 
umgänge  med  omgivningen.  Piaget  ser  intelligensen  som  ett  beteende  som 
främjar  individens  anpassning  till  omgivningen  och  som  organiserar  och 
omorganiserar  individens  tankar  och  handlingar.  Varje  individs  anpassning 
till  sin  omgivning  har  sin  början  i  den  nyföddes  diffusa  och  slumpartade 
massreflexer och utvecklas efter hand till dess högsta form, det logiska och 
abstrakta tänkandet (s 2). Människans beteendemönster (kognitiva schemata) 
förändras genom två kompletterande processer – assimilation (att nya objekt 
eller  situationer  inpassas  i  befintliga  beteendemönster)  och  ackommodation 
(när  det  redan inlärda  beteendet  inte längre är adekvat  utan  måste anpassas 
till  nya  beteenden  och  tankesätt).  Båda  dessa  processer  ingår  i  varje 
intellektuell  handling  oavsett  vilken  typ  av  handling  det  rör  sig  om  och  på 
vilken  utvecklingsnivå  den  uppkommer.  När  de  båda  processerna  befinner 
sig  i  jämvikt  resulterar  detta  i  nya  kognitiva  schemata,  vilket  innebär  att 
befintliga  schemata  omorganiseras  (Piaget,  2006,  s  2-3).  Att  införliva  och 
tillämpa  nya  schematan  (idéer,  erfarenheter  och  förhållningssätt)  kräver  tid 
och lång aktiv bearbetning, det är en process där det är lika skadligt att gå för 
hastigt fram som att göra det för långsamt (Piaget, 1976, s 28). En central tes 
i Piagets tänkande är att människan bygger upp sin förståelse av omvärlden 
genom  att  konkret  handskas  med  den  och  finna  ut  relationerna  mellan 
företeelserna.  Men  för  att  kunna  göra  detta  måste  människan  stå  i  nära 
relation till andra människor, växelspela i ett ömsesidigt förhållande (Piaget, 
1976, s 9).  
 
Samhällssyn: Enligt  Piaget är samhället en strukturerad helhet, inom vilken 
individerna är elementen (Piaget, 1974, s 7). Det som formar och förändrar 
samhället är systemet av sociala samspel som börjar med relationerna mellan 
minst  två  individer  och  utsträcks  ända  till  samspelen  mellan  var  och  en  av 
dem  och  samtliga  andra,  samt  den  påverkan  som  alla  historiska  samspel 
utövar.  Varje  socialt  samspel  utmärks  av  tre  aspekter:  Dels  utbytesvärden i 
form  av  idéer  och  föreställningar  (s  36),  dels  förekomsten  av  regler  vars 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
44
 
funktion är att bevara värdena och göra dem ofrånkomliga och obligatoriska 
(s  35)  och  dels  tecknet  eller  uttrycksmedlet  som  tjänar  till  att  överföra 
värdena och reglerna (Piaget, 1974, s 37).  
 
Piagets (1976) syn på samhällsutvecklingen är att de rika länderna står inför 
en ny ekonomisk  världsordning och en ny livsstil vilket kräver en ny skola 
som frigör i stället för hämmar barns tänkande (s 7). För att få en utbildning 
som  motsvarar  samhällets  behov  måste  man  enligt  Piaget  fullständigt 
revidera  såväl  metoder  som  sätt  att  tänka  inom  hela  utbildningssystemet  (s 
19). För att anpassa människor till det nya samhället, och där bygga upp en 
ny  moralisk,  social  och  internationell  medvetenhet  och  ett  handlande 
intellekt  (s  10)  krävs  att  skolan  bejakar  FN:s  deklaration  om  de  mänskliga 
rättigheterna  kombinerat  med  aktiva  metoder  som  aktivt  experimenterande 
och  reflekterande  tillsammans  med  andra  elever  (s  10).  Därtill  krävs  att 
skolor använder de psykologiska och sociologiska kunskaper som finns om 
lagarna för mental utveckling (s 52) som enligt Piaget innebär att individens 
har  rätt  att  utvecklas  normalt  enligt  de  möjligheter  individen  förfogar  över 
samt  en  förpliktelse  för  samhället  att  omvandla  dessa  möjligheter  till 
effektiva  och  fruktbara  handlingar  (s  53).  Skolan  måste  åta  sig  ansvaret  att 
garantera  varje  människa  rätten  att  få  utveckla  sina  mentala  anlag  helt  och 
fullt  och  att  få  tillägna  sig  de  kunskaper  och  de  moraliska  värderingar  som 
krävs för att hon/han ska kunna anpassa sig i det moderna samhällslivet. För 
detta  krävs  att  skolan  måste  åta  sig  förpliktelsen  att  vaken  förstöra  eller 
förspilla någon de möjligheter människan bär på och som samhället kan dra 
fördel  av  istället  för  att  förkväva  en  del  väsentliga  delar  av  mänsklig 
begåvning och låta andra gå helt förlorande (s 52). Enligt Piaget (1976) har 
skolan ett dubbelt samhällsuppdrag, dels att fostra och utveckla ett moraliskt 
tänkande genom att överföra samhällets allmänna värderingar till individer, 
dels att utveckla individens logiska tänkande (s 62, s 47). I detta uppdrag bär 
skolan  en  oavvislig  del  av  ansvaret  för  individens  slutliga  framgångar  eller 
misslyckanden,  när  han/hon  försöker  förverkliga  sina  möjligheter  och 
anpassa sig till samhällslivet (Piaget, 1976, s 53). 
 
Syn på den pedagogiska situationen: Enligt Piaget (1976) ska skolan vara ett 
centrum  för  verklig  och  experimentell  aktivitet  som  man  bedriver 
gemensamt,  så  att  det  logiska  tänkandet  där  utformas  som  ett  resultat  av 
själva  handlandet  och  det  sociala  utbytet  med  andra  individer  (s  47).  Med 
liknande  metoder  ska  även  det  etiska  och  moraliska  samhällstänkandet 
byggas upp, vilket förutsätter en språklig växelverkan med en mängd sociala 
relationer (s 50). Målet med skolans undervisning är att fostra personligheter 
Med  hänvisning  till  FN:s  deklaration  om  de  mänskliga  rättigheterna  skall 
undervisningen ”syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka 
respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter” (Piaget, 1976, 
73).  Det  handlar  om  att  ”främja  förståelse,  tolerans  och  vänskap  mellan 

---