Avhandlingsmall

I I I .   U T V E C K L I N G S T E O R I E R  
41
 
beteendevetenskap  och  teknologi  medför  inte  bara  en  snabbare  kulturell 
evolutionsprocess  utan  också  en  bättre  utformning  av  kulturen  (s  129). 
Skinner liknar den avsiktliga konstruktionen av en kultur vid ett experiment 
där  ”omständigheterna  arrangeras  och  effekterna  noteras.  Inom  ett 
experiment  är  vi  intresserade  av  vad  som  inträffar;  när  vi  konstruerar  en 
kultur  är  vi  intresserade  av  hur  den  ska  komma  att  fungera”  (s  137). 
Beteendeteknologin  är  i  enlighet  med  Skinner  en  neutral  metod  som  kan 
”användas  av  bovar  likväl  som  av  helgon.  Det  finns  ingenting  i  en 
metodologi  som  avgör  vilka  värden  som  ska  vara  vägledande  för  metodo-
logins  användning”  (Skinner,  1973,  s  134).  Metoden  har  dock  sina 
begränsningar  då  det  inte  går  att  konstruera  en  framgångsrik  kultur  i  dess 
helhet,  däremot  går  det  att  konstruera  bättre  dellösningar  (s  139).  Enligt 
Skinner kan en stor population inte bringas under informell social eller etisk 
kontroll eftersom sociala förstärkare som beröm och klander inte utan vidare 
kan  bytas  mot  personliga  förstärkare.  Därför  måste  kontrollen  över 
befolkningen  som  helhet  delegeras  till  specialister,  som  polis,  företagare, 
lärare etc., med deras specialiserade uppsättningar av  personliga förstärkare 
och kodifierade omständigheter (Skinner, 1973, s 138).  
 
Syn på den pedagogiska situationen: För att möta det stora globala behovet 
av  utbildning  måste  undervisningen  effektiviseras,  kurserna  revideras  och 
förenklas  samtidigt  som  läroböckerna  och  arbetsformerna  i  klassrummet 
måste förbättras genom införandet av en ny undervisningsteknologi stödd på 
experimentell inlärningsforskning ur vilken man kan härleda undervisnings-
program,  undervisningsplaner  och  undervisningsmetoder  (Skinner,  2008,  s 
32-35). Genom övergången till mer positiva undervisningsmetoder förbereds 
dessutom  ungdomar  för  ett  samhälle  som  är  organiserat  efter  demokratiska 
principer.  Därmed  säger  sig  Skinner  vilja  bygga  upp  ett  effektivt 
undervisningssystem  utan  att  för  den  skull  offra  demokratiska  principer  (s 
54).  Skinner  kan  sägas  förespråka  ett  effektivt  lärande  där  undervisning 
innebär att arrangera sådana förstärkningsbetingelser att elever lär sig (s 59). 
Undervisning  innebär  att  medvetet  forma  ett  önskvärt  beteende  genom  att 
omsorgsfullt  konstruera  ett  program  med  gradvisa  förändringar  av 
förstärkningsbetingelser  och  att  använda  förstärkningsscheman  för  att 
vidmakthålla  ett  redan  förvärvat  beteende  (s  17-18).  Endast  genom  att 
utarbeta  metoder  som  kan  sköta  förstärkningen  med  en  avsevärd  precision 
och  genom  att  enskilda  människors  beteende  ställs  under  en  exakt  kontroll 
via analys av effekterna av förstärkning, kan ett gradvis framåtskridande ske 
(s  20).  Skinner  ställer  sig  kritisk  till  det  självständiga  kunskapande  som 
Piaget förespråkar: I sin syn på pedagogiska situationen skriver Skinner: 
 
Att  hålla  en  elev  ansvarig  för  förelagt  material  är  inte  att  betrakta  som 
undervisning. Det är helt enkelt ett sätt att förmå eleven att lära sig utan att 
bli undervisad (Skinner, 2008, s 56). 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
42
 
Enligt  Skinner  (2008)  kan  den  behavioristiska  metoden  användas  för  att 
etablera  en  akademisk  inlärning  av  kvalificerat  verbalt  beteende.  Vid  den 
akademiska  inlärningen  av  kvalificerat  verbalt  beteende  betraktas  läraren 
vara  otillräcklig.  Lärare  kan  leda  eleven,  men  inte  arrangera  de 
slutbetingelser  som  etablerar  en  akademisk  inlärning  av  ett  kvalificerat 
verbalt  beteende  (s  51).  I  stället  måste  arbetsformerna  i  klassrummet 
revideras till förmån för en mekaniserad undervisning där lärare tar stöd av 
mekaniska  apparater  (s  26f).  Enligt  Skinner  är  undervisningsmaskinen 
nödvändig  för  att  arrangera  de  förstärkningsbetingelser  som  främjar  den 
akademiska  inlärningen  av  ett  kvalificerat  verbalt  beteende  (s  51),  som 
fordrar en positiv och omedelbar förstärkning vid varje litet inlärningssteg i 
en  lång  serie  förstärkningsbetingelser.  För  att  detta  beteende  ska  befästas 
måste en viss förstärkningsbetingelse upprepas flera gånger. Dessutom måste 
hela beteenderepertoaren ställas under kontroll av olika slag (s 21f). Förutom 
att  etablera  en  akademisk  inlärning  kan  den  behavioristiska  metoden 
användas  för  att  konstruera  olika  sociala  beteenden.  Genom  att  arrangera 
samarbete (s 19) och tävlan (s 18) förbereds människor var för sig för sin del 
i  en  gemensam  prestation  (s  19).  Den  behavioristiska  metoden  kan  även 
användas för att lösa svåra beteendeproblem i skolan. Den lärare som förstår 
de  förhållanden  under  vilka  inlärning  sker  blir  effektivare  inte  bara  i  att 
undervisa utan också i att få bukt med en klass (Skinner, 2008, s 51).  
 
Som helhet kommer undervisningsteknologin få verkningar för både skolans 
arbetssätt  och  elevresultat  (Skinner,  2008):  Lärarrollen  kommer  att 
förändras.  Att  undervisa  innebär  att  eleven  ska  förmås  engagera  sig  i  nya 
beteendeformer. Det handlar inte bara om att lära eleven  vad han ska  göra, 
det  handlar  lika  mycket  om  att  syssla  med  sannolikheten  att  lämpligt 
beteende verkligen uppstår vid rätt tidpunkt (s 35). Undervisningen kommer 
att  bli  mer  individualiserad.  Även  om  eleverna  fortfarande  kommer  att 
grupperas i årskurser, kommer var och en att kunna arbeta på sin egen nivå 
och  gå  framåt  i  egen  takt  (s  52).  Betyget  kommer  att  få  ny  betydelse  och 
användas för att visa hur långt en elev kommit, där betyget tre kan betyda att 
eleven  kommit  halvvägs  igenom  en  kurs.  Om  eleven  får  mer  tid  kommer 
eleven  få  betyget  fem  (s  52).  Undervisningsteknologin  kommer  att  ge 
fördelaktiga och effektiva elevresultat. Eleverna kommer att lära sig mer på 
kortare  tid  och  med  mindre  ansträngning  än  konventionella  sätt.  Dessutom 
kommer  eleverna  att  förbli  intresserade  av  inlärningsmaterialet.  Därtill 
kommer  eleverna  att  alltid  veta  var  de  står  utan  att  vänta  på  en  skrivning 
eller slutexamen (s 50). Undervisningsteknologin kommer att leda till större 
produktivitet, då varje lärare kan undervisa fler elever än tidigare (s 53) även 
utanför själva undervisningssituationen, som självstudier i hemmet (Skinner, 
2008, s 52) 

---