Avhandlingsmall

I I I .   U T V E C K L I N G S T E O R I E R  
45
 
nationer,  rasgrupper  och  religiösa  grupper  samt  befordra  Förenta  nationens 
verksamhet för fredens bevarande” (Piaget, 1976, s 101). För Piaget (1976) 
är personligheten en speciell form av moralisk och intellektuell medvetenhet 
som  är  självstyrande  och  som  ålägger  individen  disciplin  som  gör  att 
individen  frivilligt  underkastar  sig  ett  system  av  ömsesidiga  normer,  där 
individens frihet är underordnad respekten för allas frihet (s 75). De två sidor 
i personligheten som i växelverkan ska formas i skolan är ömsesidighet och 
självständighet  (s  89).  Skolan  ska  fostra  individer  som  är  kapabla  till 
moraliskt och intellektuellt självstyre och som respekterar självständigheten 
hos andra i kraft just av den regel om ömsesidighet som gör den legitim för 
dem själva (s 75). Nedan görs ett försök att sammanfatta Piagets (1976) teori 
om framtidens skola utifrån ett antal centrala områden. 
 
I Piagets (1976) skola måste  lärarrollen förändrats och uppvärderas (Piaget, 
1976).  I  genomförandet  av  den  nya  pedagogiken  måste  lärare  sluta  vara 
föreläsare  och  i  stället  stimulera  elevers  eget  utforskande  och  deras  egna 
ansträngningar och inte bara överräcka redan färdiga lösningar på problemen 
till  dem.  Avsikten  med  det  självständiga  lärandet  är  inte  att  eleverna  ska 
lämnas  helt  fria  att  arbeta  och  leka  efter  eget  behag  för  att  lyckas.  I  stället 
ska  läraren  fungera  som  inspiratör  för  att  skapa  situationer  där  eleven  kan 
utforska  och  att  bygga  upp  de  grundförutsättningar som  behövs  för  att  visa 
upp de problem eleverna kan arbeta med. I lärarens uppgifter ingår också att 
organisera situationer som tvingar eleven att tänka efter och kontrollera sina 
förhastade  lösningar  (s  23).  För  att  läraren  ska  kunna  praktisera  de  aktiva 
undervisningsmetoderna  är  det  viktigt  att  läraren  utbildas  och  fostras 
intellektuellt  och  moraliskt,  vilket  kräver  en  universitetsutbildning  på 
elitnivå i fråga om kunskap om elevers utvecklingspsykologiska förlopp och 
om  läroämnet.  Det  viktigt  att  läraryrket  uppvärderas,  särskilt  på  de  lägre 
skolnivåerna.  Lärarnas  insatser  måste  uppskattas  till  dess  rätta  värde,  så  att 
det inte blir brist på lärare (Piaget, 1976, 37-38).   
 
I Piagets (1976) skola förkastas all vuxen maktutövning och lektioner i etik. 
I  stället  handlar  moralisk  fostran  om  ett  socialt  samspel  mellan  eleverna 
själva,  det  vill  säga  ett  självstyre  som  drivs  så  långt  som  möjligt  och  som 
antas  leda  till  en  dubbelsidig  utveckling  av  personligheten  –  självpåtagen 
självdisciplin och respekt för andra (s 88-89). Den uppfostringsmetod Piaget 
förordar  ska  bygga  på  känslan  av  en  ömsesidig  respekt,  vilket  är  en  känsla 
som  bara  kan  utformas  mellan  två  jämbördiga  individer  (s  90-93).  Den 
uppfostrande  betydelsen  av  att  uppleva  ömsesidig  respekt  mellan  två  jäm-
bördiga individer och att använda metoder grundande på ett socialt regelspel 
som barnen själva organiserat emellan sig, är just att man låter dem utarbeta 
de  regler  och  utveckla  den  disciplin  som  han/hon  ska  underkastas  och  som 
de i handling själva funnit nödvändig istället för att få den påtvingad i färdigt 
skick (Piaget, 1976, s 96).  

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
46
 
I  Piagets  (1976)  skola  förespråkas  aktiva  och  problemlösande 
undervisningsmetoder  med  betoning  på  elevers  spontana  utforskande  där 
varje ny sanning som ska läras in återupptäcks eller åtminstone rekonstrueras 
av eleven istället för att bara förmedlas till honom/henne (s 22). Den aktivt 
problemlösande metoden bygger på antagandet att barnet passerar genom ett 
visst  antal  stadier,  karakteriserade  av  idéer  och  föreställningar  som  barnet 
sedan finner vara felaktiga men som det är nödvändigt att de tar sig igenom 
för att på det sättet komma fram till de slutliga korrekta lösningarna (s 27). 
Enligt  Piaget  byggs  intellektet  -  de  logiska  tankeoperationerna  -  inte  upp 
eller får sin helhetsstruktur annat än som ett resultat av övning där barnet får 
handskas  med  föremål  och  utforska  och  experimentera  (s  77).  De  logiska 
tankeoperationerna är emellertid inte något som individen åstadkommer bara 
på egen hand, utan processen förutsätter samarbete och växelverkan mellan 
andra individer. Det som fordras är en gruppatmosfär där elever tillsammans 
forskar aktivt, experimenterar och diskuterar (s 78). Gruppatmosfären måste 
bygga  på  ett  spontat  utforskande  och  ett  fritt  samarbete  mellan  eleverna 
själva. För att intellektet – de logiska tankeoperationerna – ska kunna byggas 
upp  behöver  elever  ständigt  stimuleras  av  varandra  men  också  ömsesidigt 
kontrollera varandras resultat och öva sitt kritiska sinne. Det är bara så man 
när  objektivitet  och  känner  behovet  att  bevisa  sina  resultat  (Piaget,  1976,  s 
87).  
 
I Piagets (1976) skola är det viktigt att tvärvetenskapa. Om man i det fram-
tida  samhället  vill  nå  ett  vetenskapligt  framåtskridande  och  få  fram  fler 
innovatörer måste undervisningen betona ett tvärvetenskapligt synsätt (s 32), 
där varje specialgren behandlas i en tvärvetenskaplig anda så att eleverna ska 
kunna  se  sambanden  mellan  olika  ämnesområden  (s  33)  och  där  elever  på 
högre  stadier  ska  ha  möjligheter  att  välja  mellan  många  kombinationer  (s 
34).  För  att  villkoren  för  ett  vetenskapligt  framåtskridande  ska  kunna  ske 
betonas  dessutom  förskoleundervisningens  växande  betydelse  av  förbered-
ande undervisning (Piaget, 1976, s 29).  
 
I Piagets (1976) skola är kunskapsmängden mindre viktig än arbetet med att 
själv kämpa sig till ett visst vetande, medan man forskar fritt eller själv tar 
initiativ till att studera något (s 76). I stället för att låta minnet få övertaget 
över förståndet ska eleverna lära sig resonera logiskt och att fritt bygga upp 
sina begrepp. Eleverna får tillägna sig en metod att lära som de har nytta av 
hela livet och som ökar deras nyfikenhet i stället för att hämma den. Vidare 
leder  de  aktiva  metoderna  till  bättre  elevresultat.  Genom  aktiva  metoder 
behåller  eleverna  sitt  vetande  bättre  än  de  kunskaper  som  inhämtats  på 
kommando (Piaget, 1976, s 77). 
 
I Piagets (1976) skola är det viktigt med vägledning och att utveckla metoder 
för  diagnos  och  prognos.  Om  den  högre  undervisningen  ska  vidgas  till  att 

---