Avhandlingsmall
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
I V . D I S K U R S E N B E S K R I V S 55 med likställd bestraffning där en hel skola läggs ner på grund av några stökiga elever (a55). Att en skola i Sverige läggs ner för att den är stökig får stor massmedial uppmärksamhet utomlands. Det får också folkpartiet att begära en extra riksdagsdebatt med tonvikten på disciplinproblemen i skolan. Från borgerligt håll (fp) är nedläggningen av skolan en kapitulation inför disciplinproblemen, där ett bråkigt gäng har fått diktera beslutet, vilket man menar är oacceptabelt. Vidare hävdas att nedläggningen av skolan är en kollektiv bestraffning, som drabbar de skötsamma. Folkpartiets skoltalesman säger: ”Det är ju bråkstakarna som slår sönder och mobbar som ska bort” (a56) Extern bedömning I den samtida utbildningsdiskursen formas mentalitetstendensen genom positiv extern bedömning där skolor belönas för framgångsrika lika- behandlingplaner. I ett fall kommer belöningen från Myndigheten för skolutveckling som tilldelar en skola utmärkelsen ”Skola för hållbar utveck- ling” för skolans likabehandlingsplan där alla förskolebarn och elever varit lika delaktiga i den pedagogiska verksamheten (a61). I ett annat fall kommer belöningen från en intresseorganisation som tilldelar en skola utmärkelsen ”Sveriges bästa arbetsplats” för högt skattad personaltrivsel och låg sjukfrånvaro (a62-63). I diskursens värld formas mentaliteten också genom negativ extern bedömning där kommuner, skolor, rektorer och lärare kritiseras för mindre framgångrika likabehandlingsplaner. Från statligt håll kritiseras kommuner och skolor för mindre framgångsrika likabehandlingsplaner för likställt elevdeltagande i skola och förskola. Kritiken kommer från Skolverket och vissa föräldrar som kritiserar kommuner för att bryta mot kravet på avgiftsfri förskola (a64) och kravet på alla barns lika rätt till 15-timmars förskola i ordinarie verksamhet (a65-70). På liknande sätt kritiserar Skolverket grundskolor för beslutet att ge elever ledigt var sjätte onsdag som kompensation för att de har en timme extra läsning varje vecka (a71). I samma anda kritiserar Centrala studiemedelsnämnden gymnasieskolan för bristande frånvarorapportering (a72-73). Från statligt håll kritiseras förskolor för mindre framgångsrika lika- behandlingsplaner för ökad jämställdhet. Kritiken kommer från en statlig utredare som med hänvisning till forskning framhåller att förskolor inte lever upp till kravet på jämställdhet mellan pojkar och flickor. I stället för jämställdhet fostras pojkar och flickor in i traditionella könsroller och könsmönster (a74). Från föräldra- och elevhåll kritiseras skolor, rektorer och lärare för mindre framgångsrika likabehandlingsplaner för ökad mång- kulturell jämlikhet. I ett fall kommer kritiken från en icke-religiös svensk M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E 56 förälder, tillika kommunpolitiker (v) med inflytande i den kommunala skolpolitiken, som kritiserar en rektors beslut att på ”sedvanligt svenskt sätt” behandla alla elever lika genom att arrangera skolavslutningar i kyrkan (a75- 76). I ett annat fall kommer kritiken från en muslimsk förälder som kritiserar en skolas beslut att behandla alla elever lika genom att på ”sedvanligt svenskt sätt” förbjuda alla former av huvudbonader i klass-rummet. Förbudet mot huvudbonader i klassrummet hade tagits av rektor, lärare och föräldrar gemensamt och fanns nedskrivet i skolans umgänges-kontrakt. Kritiken mot umgängesregeln kom från muslimska föräldrar till en sjuårig flicka som började i skolan efter det att beslutet om förbud mot huvudbonader i klassrummet tagits och där föräldern innan skolstart upplysts om och undertecknat skolans umgängeskontrakt. I en skrivelse till Skolverket kritiserar föräldrarna skolan för förbudet att bära sjal i klassrummet. Förutom sin anmälan till Skolverket tog föräldern beslutet att placera sin dotter i en ny skola. Händelsen fick mycket stor massmedial uppmärksamhet med inslag av en tidvis hätsk samhällsdebatt kring rätten att bära slöja i skolan (a77- 110). I ett tredje fall kommer kritiken från en muslimsk gymnasieelev som via en anmälan till kommunen kritiserar sin lärare för att diskriminera muslimska elever då denne inte hanterat skoldebatten om Mohammed- teckningar i dansk press på ett klokt sätt så att ingen känner sig kränkt eller utpekad. Den muslimska eleven kritiserar sin lärare för att ha skadat den goda sammanhållningen i skolan då denne på ett ”sedvanligt svenskt sätt” uppmuntrat till en demokratisk skoldebatt rörande rätten till yttrandefrihet kontra rätten till religionsfrihet (a111-112). I diskursens värld kritiseras kommuner, skolor, rektor och lärare också för mindre framgångsrika likabehandlingsplaner mot kränkande behandling. Från statligt håll kommer kritiken från Skolverket som kritiserar en kommun för att inte ha levt upp till de krav som gäller för skolors skyldighet att motverka alla former av kränkande behandling med anledning av att en elev begått självmord efter att ha utsatts för mobbning under flera år (a129). På liknande sätt kritiserar Skolverket en rektor för det disciplinära beslutet att underkänna elever i samhällskunskap vilka upprepade gånger kränkt andra elever med nazistiska och rasistiska yttringar (a 113). Från föräldrahåll kommer kritiken från föräldrar till mobbade barn som i sin anmälan till skolverket, polisen och sociala myndigheter kritiserar skolor för att deras barn utsätts för mobbning under flera år. I sin kritik framhåller föräldrar att de insatser skolorna gjort inte varit tillräckligt kraftfulla för att lösa problemen (a114-127). En liknande kritik kommer från föräldrar till ”förövarna” som i sina anmälningar till Skolverket, polisen och pressen kritiserar lärare som verbalt tappat besinningen och handgripligen försökt stoppa deras barn vilka upprepade gånger kränkt lärare och andra elever i skolan. I diskursens värld kritiseras lärarna för att skrika, hota och svära åt elever (a129-130), för att ta till handgripligheter som att kasta ut en elev ur Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|