126
Ståhle, Y. (2006). Pedagogik i tiden. Om framväxen av nya
undervisningsformer under tidigt 2000-tal – exemplet Kunskapsskolan.
(Akademisk avhandling). Stockholms universitet: Institutionen för samhälle,
kultur och lärande.
Säfström, C.A. & Östman, L. (1998). Den nya utbildningsretoriken. I: T.
Englund. (Red.). Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Prisma.
Thomas, S. (2003). The trouble with our schools: a media construction of
public discourses on Queensland schools. Discourse, 24 (1), 19-33.
Thomson, P. (2004). Introduction. Journal of Education Policy, 19 (3), 251-
253.
Utbildningsdepartementet. (1998). Lpfö 98 Läroplan för förskolan.
Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94 – anpassad till att också omfatta
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes.
Vygotsky, L.S. (1978). Mind in society. The Development of Higher
Psychological Process. Cambridge: Harvard University Press.
Vygotsky, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg:
Daidalos.
Vygotsky, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Warmington, P. & Murphy, R. (2004). Could do better? Media depictions of
UK educational result. Journal of Education Policy, 19 (3), 285-299.
Wiklund, M. (2006). Kunskapens fanbärare. Den goda läraren som
diskursiv konstruktion på en mediearena. (Akademisk avhandling). Örebro
universitet: Pedagogiska institutionen.
Ödman, P.J. (1987). Konformismens triumf. Utvecklingslinjer i svensk 1600-
talspedagogik. Forskningrapport nr 38. Stockholm: Stockholms universitet,
Pedagogiska institutionen.
127
Ödman, P.J. (1990). Pedagogik och mentalitetsformering – Konturer av en
referensram. I: T. Englund. (Red.). Politik och socialisation. Nyare
strömningar
i
pedagogikhistorisk
forskning.
Uppsala
universitet,
Pedagogiska institutionen.
Ödman, P.J. (1991). Tid av frihet. Tid av tvång. Utvecklingslinjer i svensk
1700-talspedagogik. Forskningrapport nr 52. Stockholm: Stockholms
universitet, Pedagogiska institutionen.
Ödman,
P.J. (2005). Den
hermeneutiska
cirkelns
gränser. Till
validitetsfrågan inom hermeneutiken. I: S. Selander & P. J. Ödman (Red.).
Text och existens. Hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg:
Daidalos.
Ödman, P.J. (2006). Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och
pedagogiskhistoria (2:a uppl. 2:a tryckningen). Stockholm: Norstedts
Akademiska Förlag.
Ödman, P.J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och
praktik (2:a uppl. 1:a tryckningen). Stockholm: Norstedts Akademiska
Förlag.
128
129
AKADEMISKA AVHANDLINGAR
Vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
1.
Backman, Jarl. Preferensbedömningar av ljudintensitet. En jämförelse
mellan sensoriska och preferentiella bedömningstyper. 1971.
2.
Johansson, Egil. En studie med kvantitativa metoder av
folkundervisningen i Bygdeå socken 1845-1873. 1972.
3.
Marklund. Gustaf. Experimental Studies on Performance and
Perceptual problems in Physical Work. 1972.
4.
Wedman, Ingemar. Mätproblem i norm- och kriterierelaterade prov.
Några analyser och försök med tonvikt på reliabilitets- och
diskriminationsmått. 1973.
5.
Egerbladh, Thor. Grupparbetsinskolning. Empiriska undersökningar
och ett undervisningsteoretiskt bidrag. 1974.
6.
Franke-Wikberg, Sigbrit & Johansson, Martin. Utvärdering av
undervisningen problemanalys och några empiriska studier på
universitetsnivå. 1975.
7.
Jansson, Sven. Undervisningsmål som utgångspunkt vid konstruktion
av målrelaterade prov. Några teoretiska och empiriska problem.
1975.
8.
Nordlund, Gerhard. Prognos av framgång i gymnasieskolan. Metod
och empiriska resultat. 1975.
9.
Johansson, Henning. Samerna och sameundervisningen i Sverige.
1977.
10.
Sparrman, Karl Johan. Folkhögskolor med profil. Rörelsekaraktären
hos svenska folkhögskolor med anknytning till kristna samfund. 1978.
11.
Råberg, Annagreta. Glesbygdsbarn i Västerbotten. 1979.
12.
Nilsson, Ingvar. Test-Wiseness och provkonstruktion. Några studier
med tonvikt på effekter av instruktionen och uppgifternas utformning
på svarsbeteendet. 1979.
13.
Rönmark, Walter & Wikström, Joel. Tvåspråkighet i Tornedalen.
Sammanfattning och diskussion. 1980.
14.
Henriksson, Widar. Effekter av övning och instruktion för
testprestation. Några empiriska studier och analyser avseende
övningens och instruktionens betydelse för testprestationen. 1981.
15.
Sjöström, Margareta & Sjöström, Rolf. Literacy and Development. A
study of Yemissrach Dimts Literacy Campaign in Ethiopia. 1982.
130
16.
Lindberg, Gerd & Lindberg, Leif. Pedagogisk forskning i Sverige
1948-1971. En explorativ studie av inom- och utomvetenskapliga
faktorer. 1983.
17.
Stage, Christina. Gruppskillnader i provresultat. Uppgiftsinnehållets
betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i
ordkunskap och allmänorientering. 1985.
18.
Holm, Olle. Four Determinants of Perceived Aggression and a Four-
Step Attribution Model. 1985.
19.
Åsemar, Carl. Att välja studie- och yrkesväg. Några empiriska studier
med tonvikt på högstadieelevers valsituation. 1985.
20.
Andersson, Inger. Läsning och skrivning. En analys av texter för den
allmänna läs- och skrivundervisningen 1842-1982. 1986.
21.
Johansson, Ulla. Att skolas för hemmet. Trädgårdsskötsel, slöjd,
huslig ekonomi och nykterhetsundervisning i den svenska folkskolan
1842-1919 med exempel från Sköns församling. 1987.
22.
Wester-Wedman, Anita. Den svårfångade motionären. En studie
avseende etablerandet av regelbundna motionsvanor. 1988.
23.
Zetterström, Bo-Olof. Samhället som föreställning. Om studerandes
ideologiska formning i fyra högskoleutbildningar. 1988.
24.
Olofsson, Eva. Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska
idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet. 1989.
25.
Jonsson, Christer. Om skola och arbete. Två empiriska försök med en
förstärkt arbetslivskoppling. 1989.
26.
Frykholm, Clas-Uno & Nitzler, Ragnhild. Blå dunster – korn av
sanning. En studie av gymnasieskolans undervisning om arbetslivet.
1990.
27.
Henckel, Boel. Förskollärare i tanke och handling. En studie kring
begreppen arbete, lek och inlärning. 1990.
28.
Hult, Agneta. Yrket som föreställning. En analys av föreställningar
hos studerande inom fyra högskoleutbildningar. 1990.
29.
Andersson, Håkan. Relativa betyg. Några empiriska studier och en
teoretisk genomgång i ett historiskt perspektiv. 1991.
30.
Sjödin, Sture. Problemlösning i grupp. Betydelsen av gruppstorlek,
gruppsammansättning, gruppnorm och problemtyp för grupprodukt
och individuell kunskapsbehållning. 1991.
31.
Gisselberg, Kjell. Vilka frågor ställer elever och vilka elever ställer
frågor. En studie av elevers frågor i naturorienterande ämnen i och
utanför klassrummet. 1991.
131
32.
Staberg, Else-Marie. Olika världar skilda värderingar. Hur flickor
och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik. 1992.
33.
Berge, Britt-Marie. Gå i lära till lärare. En grupp kvinnors och en
grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket. 1992.
34.
Johansson, Gunilla & Wahlberg Orving, Karin. Samarbete mellan
hem och skola. Erfarenheter av elevers, föräldrars och lärares arbete.
1993.
35.
Olofsson, Anders. Högskolebildningens fem ansikten. Studerandes
föreställningar om kunskapspotentialer i teknik, medicin, ekonomi och
psykologi – en kvalitativ utvärderingsstudie. 1993.
36.
Rönnerman, Karin. Lärarinnor utvecklar sin praktik. En studie av åtta
utvecklingsarbeten på lågstadiet. 1993.
37.
Brändström, Sture & Wiklund, Christer. Två musikpedagogiska fält.
En studie om kommunal musikskola och musiklärarutbildning. 1995.
38.
Forsslund, Annika. ”From nobody to somebody”. Women’s struggle
to achieve dignity and self-reliance in a Bangladesh village. 1995.
39.
Ramstedt, Kristian. Elektroniska flickor och mekaniska pojkar. Om
grupp-skillnader på prov – en metodutveckling och en studie av
skillnader mellan flickor och pojkar på centrala prov i fysik. 1996.
40.
Bobrink, Erik. Peer Student Group Interaction within the Process-
Product Paradigm. 1996.
41.
Holmlund, Kerstin. Låt barnen komma till oss. Förskollärarna och
kampen om småbarnsinstitutionerna 1854-1968. 1996.
42.
Frånberg, Gun-Marie. East of Arcadia. Three Studies of Rural Women
in Northern Sweden and Wisconsin, USA. 1996.
43.
Moqvist, Ingeborg. Den kompletterande familjen. Föräldraskap,
fostran och förändring i en svensk småstad. 1997.
44.
Dahl, Iréne. Orator Verbis Electris. Taldatorn en pedagogisk länk till
läs-
och
skrivfärdighet.
Utprövning
och
utvärdering
av
taldatorbaserade tränings-program för elever med läs- och
skrivsvårigheter. 1997.
45.
Weinehall, Katarina. Att växa upp i våldets närhet. Ungdomars
berättelser om våld i hemmet. 1997.
46.
Segerholm, Christina. Att förändra barnomsorgen. En analys av en
statlig satsning på lokalt utvecklingsarbete. 1998.
47.
Ahl, Astrid. Läraren och läsundervisningen. En studie av
åldersintegrerad pedagogisk praktik med sex- och sjuåringar. 1998.
48.
Johansson, Sigurd. Transfer of Technical Training Know-how. A
Study of Consultancy Services in Aid Practices. 1999.
132
49.
Johansson, Kjell. Konstruktivism i distansutbildning. Studerandes
uppfattning om konstruktivistiskt lärande. 1999.
50.
Melin, Inga-Brita. Lysistrates döttrar. Pionjärer och pedagoger i två
kvinnliga fredsorganisationer (1898-1937). 1999.
51.
Bergecliff, Annica. Trots eller tack vare? Några elevröster om
skolgångs-anpassning i grundskolan. 1999.
52.
Söderström, Tor. Gymkulturens logik. Om samverkan mellan kropp,
gym och samhälle. 1999.
53.
Karp, Staffan. Barn, föräldrar och idrott. En intervjustudie om fostran
inom fotboll och golf. 2000.
54.
Wolming. Simon. Validering av urval. 2000.
55.
Lind,
Steffan.
Lärare
professionaliseringssträvanden
vid
skolutveckling. Handlingsalternativen stängning och allians. 2000.
56.
Gu, Limin. Modernization and Marketization: the Chinese
Kindergarten in the 1990s. 2000.
57.
Hedman, Anders. I nationens och det praktiska livets tjänst. Det
svenska yrkesskolesystemets tillkomst och utveckling 1918 till 1940.
2001.
58.
Löfgren, Kent. Studenters fritids- och motionsvanor i Umeå och
Madison. Ett bidrag till förståelsen av Pierre Bourdieus vetenskapliga
metodologi. 2001.
59.
Fahlström, Per Göran. Ishockeycoacher. En studie om rekrytering,
arbete och ledarstil. 2001.
60.
Ivarson-Jansson, Ewa. Relationen hem – förskola. Intentioner och
uppfatt-ningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet
1990-1995. 2001.
61.
Lemar, Signild. Kaoskompetens och Gummibandspedagogik. En
studie
av
karaktärsämneslärare
i
en
decentraliserad
gymnasieorganisation. 2001.
62.
Wännman Toresson, Gunnel. Kvinnor skapar kunskap på nätet.
Datorbaserad fortbildning för lärare. 2002.
63.
Karlefors, Inger. ”Att samverka eller..?” Om idrottslärare och
idrottsämnet i den svenska grundskolan. 2002.
64.
From, Jörgen & Carina, Holmgren. Edukation som social integration.
En hermeneutisk analys av den kinesiska undervisningens
kulturspecifika dimension. 2002.
65.
Dahlström, Lars. Post-apartheid teacher education reform in Namibia
– the struggle between common sense and good sense. 2002.
133
66.
Andersson, Ewa & Grysell Tomas. Nöjd, klar och duktig. Studenter på
fem utbildningar om studieframgång. 2002.
67.
Lindström, Anders . Inte har dom gjort mej nåt! En studie av
ungdomars attityder till invandrare och flyktingar i två mindre
svenska lokalsamhällen. 2002.
68.
Forsberg, Ulla. Är det någon ”könsordning” i skolan? Analys av
könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i
årskurserna 0-6. 2002.
69.
Sällström, Bert. Studerandes uppfattningar om konstruktivistiskt
lärande i yrkesförberedande utbildning. 2002.
70.
Mannberg,
Jan.
Studie-
och
yrkesorientering
i
AMS
yrkesinformerande texter 1940-1970. 2003.
71.
Nyström, Peter. Rätt mätt på prov. Om validering av bedömningar i
skolan. 2004.
72.
Johnsson, Mattias. Kontrasternas rum – ett relationistiskt perspektiv
på valfrihet, segregation och indoktrinerande verkan i Sveriges
grundskola. 2004.
73.
Norberg, Katarina. The School as a Moral Arena. Constitutive values
and deliberation in Swedish curriculum practice. 2004.
74.
Haake, Ulrika. Ledarskapande i akademin. Om prefekters diskursiva
identitetsutveckling. 2004.
75.
Nilsson, Peter. Ledarutveckling i arbetslivet. Kontexter, aktörer samt
(o)likheter mellan utbildningskulturer. 2005.
76.
Stenmark, Henric. Polisens organisationskultur. En explorativ studie.
2005.
77.
Roos, Bertil. ICT and formative assessment in the learning society.
2005.
78.
Lindberg J. Ola & Anders D. Olofsson. Training Teachers Through
Technology. A case study of a distance-based teacher training
programme. 2005.
79.
Widding, Ulrika. Identitetsskapande i studentföreningen: Köns- och
klasskonstruktioner i massuniversitetet. 2006.
80.
Fahlén, Josef. Structures beyond the frameworks of the rink. On
organization in Swedish ice hockey. 2006.
81.
Franzén, Karin. Is i magen och ett varmt hjärta. Konstruktionen av
skolledarskap i ett könsperspektiv. 2006.
82.
Adenling,
Elinor.
Att
bli
miljömedveten.
Perspektiv
på
miljöhandbokens textvärld. 2007.
134
83.
Bäcktorp, Ann-Louise. When the First-World-North Goes Local:
Education and Gender in Post-Revolution Laos. 2007.
84.
Berglund, Gun. Lifelong Learning as Stories of the Present. 2008.
85. Wickman, Kim. Bending mainstream definitions of sport, gender and
ability. Representations of Wheelchair Racers. 2008.
86.
Kristoffersson, Margaretha. Lokala styrelser med föräldramajoritet i
grundskolan. 2008.
87.
Ivarsson, Lena. Att kunna läsa innan skolstarten – läsutveckling och
lärandemiljöer hos tidiga läsare. 2008.
88.
Björkman, Conny. Internal Capacities for School Improvement.
Principals´views in Swedish secondary schools. 2008.
89.
Ärlestig, Helene. Communication Between Principals and Teachers in
Successful Schools. 2008.
90.
Björklund, Erika. Constituting the Healthy Employee? Governing
gendered subjects in workplace health promotion. 2009.
91.
Törnsén, Monika. Successful Principal Leadership: Prerequisites,
Processes and Outcomes. 2009.
92.
Eliasson, Inger. I skilda idrottsvärldar. Barn, ledare och föräldrar i
flick- och pojkfotboll. 2009.
93.
Jaldemark, Jimmy. Participation in a Boundless Activity: Computer-
mediated Communication in Swedish Higher Education. 2010.
94.
Lindgren, Joakim. Spaces, Mobilities and Youth Biographies in the
New Sweden. Studies on Education Governance and Social Inclusion
and Exclusion. 2010.
95.
Johansson, Annika. Deciding Who is the Best. Validity issues in
selections and judgements in elite sport. 2010.
96.
Liljeström, Monica. Learning Text Talk Online. Collaborative
learning in asynchronous text based discussion forums. 2010.
97.
Chounlamany, Kongsy & Kounphilaphanhs Bounchanh. New Methods
of Teaching? Reforming education in Lao PDR. 2011.
98.
Keophouthong Bounyasone & Ngouay Keosada. Cultivating
Educational Action Research in Lao PDR – for a better future? 2011.
99.
Lindberg, Ola. ‘Let me through, I’m a doctor!’ Professional
Socialization in the Transition from Education to Work. 2012.
100. Morssy-Berglund, Maude. Mentalitet, pedagogik, historiskt minne.
Om utbildningens samtida villkor och processer. 2012.
Dostları ilə paylaş: |