Avhandlingsmall
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E 102 i sin tur en totalisering av de två föregående kapitlen. Man kan också uttrycka saken som att den första tolkningen (kapitel fyra) beskriver verksamma utbildningsdiskurser i samtiden, medan den andra tolkningen (kapitel fem) på ett teoretiskt plan förklarar verksamma utbildningsdiskurser i samtiden, medan den tredje och sista tolkningen (kapitel sex) bidrar med en fördjupad förståelse av verksamma utbildningsdiskurser i samtiden. Begreppet totalisering innebär sålunda att en totalisering överskrider en annan tolkning genom att omfatta en större del av verkligheten och samtidigt omsluta det tidigare perspektivet (Ödman, 2007, s 66). I princip kan en studie sträva efter alltmer omfattande tolkningar. Exempelvis har tolkningen i denna studie kunnat utvidgas mot en förklarande kontext om upplysnings- projektet, vilket förmodligen skulle ha bidragit med en ny, annorlunda och förbättrad förståelse av verksamma utbildningsdiskurser i samtiden. Sam- tidigt är det ”knappast rimligt att ständigt sträva efter alltmer omfattande tolkningar” (Ödman, 2007, s 67). Även om tolkningen har kunna utvidgats till fler och mer omfattande kontexter än de förklarande och förstående kontexter jag valt för denna studie anser jag att tolkningen i innevarande studie genomförts tillräckligt långt för att belysa utbildningens samtida villkor och processer. Att använda nyhetsartiklar som källmaterial har varit ett nytt och annorlunda sätt att belysa utbildningens samtida villkor och processer för att därigenom förstå vad det är för slags utbildning som växter fram inom ramen för 2000- talets skola. Det är ett källmaterial som ger en annan förståelse och ett annat vetande. Vilken betydelse som denna förståelse och detta vetande har kan inte bedömas i relation till verkligheten som sådan utan bara i relation till annan forskning. I denna studie har resultatet framförallt relaterats och diskuteras till Ödmans (2006, 1991) pedagogikhistoriska forskning, där intressanta likheter men också skillnader framträtt. Om skillnaderna beror på faktiska förändringar i samhälle, skola och utbildning, på valet av käll- material eller valet av perspektiv eller på mig som läsare/uttolkare är en öppen fråga. I denna studie har resultatet också relaterats och diskuterats till tidigare svensk forskning om utbildningsdiskurser och massmedier (Säfström och Östman, 1998; Wiklund, 2006), där en intressant och oförklarlig skillnad framträtt på så sätt att 2000-talets sakförhållanden om utbildning inte verkar ha några beröringspunkter med de ideologiska stånd- punkter om utbildning som framträtt under 1990-talet. Att använda en kritisk hermeneutisk ansats kan sammanfattningsvis sägas har varit lärorikt men tidskrävande. Det är en postmodern ansats som till skillnad mot traditionell hermeneutik låter olika metoder komplettera varandra. I likhet med traditionell hermeneutik behöver läsningen gå igenom flera stadier för att nå läsmålet (jmf Hellspong & Ledin, 1997, s 230). I innevarande studie har den hermeneutiska processen handlat om en V I I . S L U T R E F L E K T I O N 103 textanalys som kombinerats med en hermeneutisk tolkning, som därpå utvidgats till en kritisk diskursanalys, för att därefter slutas och förankras i en diskussion om nyhetsartiklarnas innebörd i förhållande till tidigare forskning, främst pedagogikhistoria (Ödman, 2006, 1991) men också forskning om utbildningsdiskurser och massmedier (Säfström och Östman, 1998; Wiklund, 2006). Även om ansatsen varit tidskrävande vill jag rekommendera den för kommande textstudier om syftet är att belysa ett samhälleligt fenomen. Att låta sig inspireras av Per-Johan Ödmans gedigna teoretiska och praktiska hermeneutisk har varit ett ovärderligt guidat stöd i mitt självständiga kunskapande mot mitt eget mål. Ödman har visat vägen, jag har följt den, men också på den grunden gått mina egna vägar. Förslag på ny forskning Nyhetsartiklar utgör en rik textkälla för fortsatt pedagogisk forskning. Oavsett intresseområde kan nyhetsartiklar användas för att förklara och förstå olika samhällsfenomen. Då texter är mångtydiga kan de användas i olika syften. För att kunna använda texter vid utforskandet av olika samhällsfenomen vill jag framhålla vikten av att man sätter sig in i och kan använda olika textverktyg. Här vill jag rekommendera två litteraturkällor som grund för kommande forskning, dels Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys (Hellspong & Ledin, 1997), dels Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (Bergström & Boréus, 2005). Tillsammans ger de två litteraturkällorna en god grund för fortsatt pedagogisk textforskning. För att analysera och tolka texter behövs inte bara en text- eller diskursteori utan också en textmodell som … ger en allmän bild av texters uppbyggnad i stort och smått. Utifrån den kan vi sedan målmedvetet och planmässigt styra analysen mot olika inslag i dem (Hellspong & Ledin, 1997, s 41). Att bygga vidare på denna textstudie vore ett intressant framtida projekt. Åt vilket håll kommer den svenska mentaliteten och pedagogiken att gå? Kommer den svenska mentaliteten och pedagogiken att anpassas till ett effektivt utbildningssystem eller kommer utvecklingen gå ett annat håll? Och vad kommer att hända med demokratin? Kommer det demokratiska samhället att kvarstå och fördjupas eller kommer vi att se ett nytt klass- amhälle växa fram? Och vad kommer att hända med barnen? Kommer barns och vuxnas roller alltmer att likställas med varandra eller kommer utvecklingen gå åt ett annat håll? Att jämföra samtidens syn på barn med Ellen Keys (1900) vision om 1900-talet som Barnets århundrade är ett annat intressant forskningsprojekt. Blev 1900-talet ett barnets århundrade på det sätt som Ellan Key förespådde och hoppades på? Detta är ett forskningsprojekt som berör frågan om den förändrade barnsynen men också Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|