Avhandlingsmall

V I .   D I S K U R S E N   F Ö R S T Å S  
99
 
Inte heller i jämförelse med Wiklunds (2006) studie med empiriskt material 
hämtat  från  1990-talet  finns  några  likheter  i  synen  på  läraren.  I  Wiklunds 
analys av ”den goda läraren” framträder fyra positioner – den ämneskunniga 
förmedlaren,  den  kravställande  och  tydliga  ledaren,  resultat-  och 
kvalitetskontrollanten  samt  värdegrundsförmedlaren  (Wiklund,  2006).  Med 
utgångspunkt  i  min  analys  och  tolkning  av  nyhetsartiklarnas  innebörd  året 
före  valet  2006  finns  ingenting  som  pekar  på  att  den  nya  skolan  har  ”den 
goda  läraren”  (Wiklunds,  2006)  som  förebild.  Tvärt  om.  I  min  analys  och 
tolkning  av  nyhetsartiklarna  framträder  en  bild  där  den  nya  skolan  har  en 
annan  lärarroll  som  sin  förebild,  där  lärarens  roll  inte  handlar  om  att 
förmedla  kunskaper,  inte  är  kravställande  eller  tydlig,  inte  fungerar  som 
resultat- och kvalitetskontrollant. Möjligen kan 2000-talets lärare tillskrivas 
rollen som värdegrundsförmedlare. 
 
Varför de ideologiska ståndpunkterna under 1990-talet inte verkar ha några 
beröringspunkter  med  2000-talets  sakförhållanden  kan  denna  studie  inte 
svara  på.  För  att  förklara  och  förstå  detta  motsattsförhållande  behövs  nya 
studier. Ett sätt att förstå skillnaderna är att talet om skolan (retoriken) skiljer 
från skolan som praktik, vilket skulle kunna tyda på förekomsten av en dold 
agenda.  Ett  annat  sätt  att  förstå  skillnaderna  är  att  den  nya  ideologin  och 
världsbilden (den samtida mentaliteten) ännu inte fått något djupare fotfäste i 
samhälle  och  skola,  vilket  ytterligare  stödjer  tesen  att  samtidens 
utbildningspolitik utmärks av en kulturell eftersläpning (jmf Hammarström, 
1995,  s  59)  och  där  en  ny  mentalitet  ännu  inte  förankrats.  Om  Ödmans 
(2006)  tes  att  det  kan  ta  århundraden  innan  en  ny  anda  har  sipprat  ner  till 
mentalitetens  bottenskikt  (Ödman,  2006,  s  419)  kan  vi  förvänta  oss  att 
utvecklingen kommer att ta lång tid. Möjligen kan Skinners (1973) effektiva 
utbildningssystem påskynda förloppet. 
Utbildningens samtida villkor och processer  
Syftet med denna avhandling i pedagogik är att belysa utbildningens samtida 
villkor och processer för att därigenom förstå vad det är för slags utbildning 
som  växer  fram  inom  ramen  för  2000-talets  skola.  I  en  sammanfattande 
tolkning  av  verksamma  utbildningsdiskurser  i  samtiden  framträder  en  bild 
där  svensk  utbildning  under  2000-talet  utvecklats  i  riktning  mot  en 
mentalitet  innehållande  tre  huvudtendenser  –  en  likställd  samhörighet,  ett 
självständigt  kunskapande  och  en  självständig  valfrihet.  Parallellt  har 
pedagogiken under samma tid utvecklats i riktning mot två huvudtendenser - 
en kompetensutvecklande och en prestationshöjande pedagogik. Som helhet 
växter den samtida mentalitetens och pedagogikens utveckling fram i klyftan 
mellan  Piagets  och  Skinners  pedagogiska  grundsyn.  Tongivande  för  den 
samtida  utbildningsdiskursen  är  Piaget  pedagogiska  grundsyn  med 
kompletterande  behavioristiska  metoder  för  socialt  beteende.  Sett  i  ett 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
100
 
kortare historiskt perspektiv finns stora likheter mellan 1990-talets och 2000-
talets  mentalitetsutveckling,  däremot  skiljer  sig  de  pedagogiska  formerna, 
där  en  ny  prestations-höjande  pedagogik  framträder.  Sett  i  ett  längre 
pedagogikhistoriskt  perspektiv  finns  en  påfallande  strukturlikhet  mellan 
1700-talet och samtiden. Det som skiljer epokerna från varandra är att 1700-
talet  var  ett  utpräglat  klassamhälle  där  lärare  hade  låga  pedagogiska 
ambitioner medan samtiden är ett demokratiskt samhälle där lärare har höga 
pedagogiska ambitioner. Det som förenar epokerna med varandra är att både 
1700-talet  och  samtiden  är  en  tid  av  stora  rumsliga  och  ekonomiska 
förändringar. Det är en tid av tvång, konkurrens men också frihet. Det är en 
tid av distans och kontroll, och en tid där barn likställs med vuxna. Det är en 
tid av ofullbordad politik med motsägande tendenser som kan tolkas på olika 
sätt.  Sett  i  ett  medieperspektiv  finns  inga  likheter  mellan  de  ideologiska 
ståndpunkter  om  utbildning  som  framträder  i  1990-talets  debatt  och 
ledarsidor  och  de  sakförhållanden  om  utbildning  som  framträder  i  2000-
talets  nyhetsartiklar.  För  att  förklara  och  förstå  detta  motsattsförhållande 
behövs nya studier. 
 
I  detta  kapitel  har  den  hermeneutiska  bågen  slutits  och  förankrats  i  en 
jämförande  diskussion  med  tidigare  forskning.  Kapitlet  avslutas  med  en 
sammanfattande  konkret  reflektion  om  utbildningens  samtida  villkor  och 
processer.  Därmed  har  den  hermeneutiska  processen  förankrats  i 
erfarenhetens  jordmån.  Genom  förankringen  till  tidigare  forskning  har 
tillägnelsen  av  verksamma  utbildningsdiskurser  i  samtiden  samtidigt 
avpsykologiserats  (jmf  Ricoeur,  1993,  s  63)  och  förhoppningsfullt  förlorat 
sin  godtycklighet.  Medan  detta  kapitel  har  handlat  om  nyhetsartiklarnas 
mening  och  referens  i  världen,  kommer  nästa  kapitel  att  ägnas  åt  en 
avslutande reflektion över studiens vetenskapliga inriktning samt förslag på 
ny forskning.  

---

V I I .   S L U T R E F L E K T I O N  
101
 
VII. SLUTREFLEKTION 
Medan  förra  kapitlet  handlat  om  nyhetsartiklarnas  mening  och  referens  i 
världen  ska  jag  i  detta  kapitel  stanna  upp  och  reflektera  över  studiens 
vetenskapliga inriktning och genomförande. Kapitlet avslutas med förslag på 
fortsatt forskning. 
Kritisk hermeneutik som vetenskaplig inriktning 
Kritisk  hermeneutik  är  en  vetenskaplig  inriktning  som  rymmer  ett 
hermeneutiskt  men  också  ett  kritiskt  kunskapsintresse.  Det  hermeneutiska 
kunskapsintresset  bygger  på  ett  intresse  i  mellanmänsklig  förmedling  av 
ömsesidig  förståelse  med  avseende  på  den  möjliga  innebörden  hos  t  ex 
handlingar och texter. Det bygger också på ett intresse i traditionsförmedling 
och  att  tillgodogöra  sig  möjliga  livsstilar,  och  intresset  inbegriper  därför 
också självförståelse (Ödman, 2007, s 55). Det kritiska kunskapsintresset är 
ett  intresse  för  individens  och  kollektivets  emancipation  och  frigörelse  där 
individen  genom  ökad  medvetenhet  och  kunskap  ska  uppnå  herravälde  och 
myndighet  över  sin  tillvaro  (Ödman,  2007,  s  49).  I  min  studie  förenas  det 
hermeneutiska  och  kritiska  kunskapsintresset  i  ett  försök  att  belysa 
utbildningens samtida villkor och processer för att därigenom förstå vad det 
är för slags utbildning som växer fram inom ramen för 2000-talets skola.  
 
Enligt Ödman (2007) utgörs det hermeneutiska undersökningsobjektet av de 
olika  spår  som  traditionsförmedlingen  ger  eller  gett  upphov  till  (s  55),  och 
som  i  innevarande  studie  består  av  351  nyhetsartiklar  året  före  valet  2006. 
Då nyhetsartiklar enligt Ödman (2007) befinner sig på en högre abstraktions-
nivå  än  den  elementära  tolkningen  av  en  vardagsverklighet  (s  62)  har 
tolkningsarbetet  i  denna  studie  präglats  av  en  strukturell  tolkning  där 
textanalys  och  teorier  inte  bara  varit  ett  sätt  att  kontrollera  min  egen 
subjektivitet (jmf Ödman, 2007, s 63) utan också ett sätt att generera en ny, 
annorlunda  och  bättre  förståelse  (jmf  Ricoeur,  1993;  Kristensson  Uggla, 
2005, s 31).  
 
I  likhet  med  den  traditionella  hermeneutiken  har  innevarande  studie  krävt 
totaliseringar  för  att  foga  samman  det  jag  har  iakttagit  till  meningsfulla 
helheter.  För  att  tala  med  Ödmans  (2007,  s  66)  sätt  att  uttrycka  det  –  har 
exempelvis den andra tolkningen (kapitel fem) utgjort en totalisering av den 
första tolkningen (kapitel fyra) genom att omsluta den och samtidigt täcka en 
större del av verkligheten. Den tredje och sista tolkningen (kapitel sex) utgör 

---