Avhandlingsmall
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
V I . D I S K U R S E N F Ö R S T Å S 97 egen yrkeskarriär med höga krav på pedagogiska ambitioner där fler behöriga lärare är ett viktigt utbildningsmål. Under 1700-talet var lärarnas lönevillkor ”odrägliga” (Ödman, 1991, s 156). Det var en tid då de flesta lärare var beroende av extrainkomster från privatundervisning och där lärarna fick ersätta eventuella vikarier ur egen ficka (Ödman, 1991, s 156). I samtiden vilar lärarnas lönevillkor på individuella löner, där de flesta lärare kan leva på sin lön samtidigt som de har rätt till sjuklön. Kommer den individuella lönesättningen leda till att lärare i framtiden blir beroende av extrainkomster? Medan Ödman (2006) har visat på en strukturlikhet mellan 1600-talet och 1990-talet visar denna studie en påfallande strukturlikhet mellan 1700-talet och 2000-talet. Det som skiljer epokerna från varandra är att 1700-talet var ett utpräglat klassamhälle där lärare hade låga pedagogiska ambitioner medan samtiden är ett demokratiskt samhälle där lärare har höga pedagogiska ambitioner. Det som förenar epokerna med varandra är att både 1700-talet och samtiden är en tid av stora rumsliga och ekonomiska för- ändringar. Det är en tid av tvång, konkurrens men också frihet. Det är en tid av distans och kontroll, och en tid där barn likställs med vuxna. Det är också en tid av ofullbordad politik med motsägande tendenser som kan tolkas på olika sätt. Å ena sidan kan samtidens utbildningspolitik trots sin genuina demokratidoktrin sägas rymma en dold agenda för framväxten av ett nytt klassamhälle vilket skulle vara i överensstämmelse med en 1700-tals- mentalitet. Å andra sidan kan samtidens utbildningspolitik sägas vara ofull- bordad och präglas av ”en kulturell eftersläpning, som innebär att de förändringar som kan urskiljas på samhällsnivå ännu inte slagit igenom på individnivå” (Hammarström, 1995, s 59). Att det skulle finnas en medveten dold agenda för framväxten av ett nytt klassamhälle är knappast en rimlig tolkning, vilket ger stöd för att samtidens utbildningspolitik präglas av en kulturell eftersläpning. Tolkningen finner också stöd i Ödmans tes att En ny mentalitet skapas inte över en natt, det kan århundraden innan en ny anda har sipprat ner till mentalitetens bottenskikt (Ödman, 2006, s 419). Utbildningsdiskurser och massmedier Medan tidigare pedagogisk forskning om utbildningsdiskurser och massmedier inriktat sig på medietexter i form av debatt- och ledarartiklar under 1990-talet (Säfström & Östman, 1998; Wiklund, 2006) har innevarande studie använt nyhetsartiklar som källmaterial under 2000-talet. Då texter oavsett genre inte bara speglar sin egen tid utan dessutom är mångsidiga med olika egenskaper (Hellspong & Ledin, 1997, s 30-38) är en fruktbar innehållslig jämförelse med tidigare forskning om utbildnings- M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E 98 diskurser och massmedier svår att göra. I en hermeneutisk textstudie fokuseras exempelvis textens koherenta egenskaper framför dess kommunikativa egenskaper. I en retorisk studie av samma text förhåller det sig tvärt om (jmf Hellspong & Ledin, 1997). Textstudier kan liknas vid klassrumsstudier - i ett klassrum finns olika aspekter att studera. Det kan vara interaktionen skolledare och lärare, lärare och elev, elev och elev eller elev och sociala medier. För att kunna göra en fruktbar jämförelse måste studien vara inriktad på samma studieenhet. Medan debatt- och ledarsidor förmedlar ideologiska ståndpunkter förmedlar nyhetsartiklar sakförhållanden (jmf Selander, 1988). Skälet att granska en text ur ett hermeneutiskt perspektiv är att vi vill komma djupare in i texten för att få ut mer av den, för att därigenom få bättre grepp om själva sakfrågan. Här fyller analysen en tolkande funktion som syftar till att fördjupa vår förståelse om sakfrågan (Hellspong & Ledin, 1997, s 12). Att granska debatt- och ledarsidor görs inte i första hand i syfte att komma åt sakfrågan utan av andra skäl, exempelvis retoriska skäl hur texten försöker uppnå effekter (jmf Hellspong & Ledin, 1997, s 12). Då tidigare forskning om utbildningsdiskurser och massmedier granskat ideologiska ståndpunkter framför sakförhållanden är en jämförande tidsmässig diskussion inte fruktbar. Däremot går det att konstatera att de ideologiska ståndpunkterna under 1990-talet inte är i överensstämmelse med 2000-talets sakförhållanden. I den gemensamma retoriken om skolan fann Säfström och Östman (1998) i början på 1990-talet att den nya skolan skulle emanera ur den ekonomiska verklighetens faktiska krav med kunskapsrespekt som rättesnöre, och där skolans ämnen strikt skulle hållas isär, och där olika yrkeskategorier skulle hållas isär och där lärarnas roll var att förmedla kunskaper i sitt eget ämne (Säfström & Östman, 1998). Med utgångspunkt i min analys och tolkning av nyhetsartiklarnas innebörd året innan valet 2006 finns ingenting som pekar på att den nya skolan har kunskap som sitt huvudsakliga mål. Tvärt om. I min analys och tolkning av nyhetsartiklarna framträder en bild där den nya skolan har personlighetsutveckling (jmf Piaget, 1976) som sitt huvudsakliga mål, där skolans ämnen ska hållas ihop och där skolans yrkeskategorier förväntas samarbeta, och där lärarens roll inte är att förmedla kunskaper, utan att uppmuntra elever till självständigt kunskapande med andra elever. Möjligen finns en viss strukturlikhet med Säfströms och Östmans (1998) analys från 1990-talet där tillit till att den absoluta begåvningen ses som en differentieringskategori. Medan begåvning under 2000-talet verkar vara sammankopplad med en förmåga till självständigt kunskapande inom ramen för en effektiviserad pedagogik, handlade begåvning enligt Säfström och Östman (1998) i 1990-talets utbildningsretorik om en förmåga att tillägna sig vetenskaplig kunskap. Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|