Avhandlingsmall

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
88
 
För att generera en ny, annorlunda och bättre förståelse (Kristensson Uggla, 
2005, s 31) har beskrivningen av verksamma utbildningsdiskurser i samtiden 
i  detta  kapitel  kritiskt  relateras  till  en  förklarande  kontext  bestående  av  tre 
utvecklingspsykologiska  teorier  (Skinner,  1973,  2008;  Piaget,  1974,  1976, 
2006;  Vygotsky,  1978,  1995,  2001).  För  att  förankra  verksamma 
utbildningsdiskurser  i  erfarenhetens  jordmån  och  där  öka  vår  tids  själv-
förståelse kommer den hermeneutiska processen i nästa kapitel att slutas och 
förankras i en jämförande diskussion där beskrivningen och förklaringen av 
verksamma  utbildningsdiskurser  i  samtiden  kritiskt  relateras  och  diskuteras 
till en förstående kontext bestående av tidigare forskning.   
 

---

V I .   D I S K U R S E N   F Ö R S T Å S  
89
 
VI. DISKURSEN FÖRSTÅS 
För att förankra verksamma utbildningsdiskurser i erfarenhetens jordmån där 
tolkningsarbetet  förväntas  leda  till  ökad  självförståelse  där  våra  perspektiv 
på  omvärlden  kan  komma  att  förändras  (jmf  Ricour,  1993;  Gustavsson  & 
Bergström,  2005)  kommer  den  hermeneutiska  processen  i  detta  kapitel  att 
slutas  och  förankras  i  en  jämförande  diskussion  där  beskrivningen  och 
förklaringen av verksamma utbildningsdiskurser i samtiden kritiskt relateras 
till  en  förstående  kontext  bestående  av  tidigare  forskning.  Motivet  bakom 
resonemanget  sammanhänger  med  att  hermeneutiken  är  en  kontextuell 
filosofi  där  sammanhanget,  kontexten,  oftast  är  helt  avgörande  för  vår 
tolkning  och  förståelse  (Ödman,  2007,  s  99).  Kapitlet  inleds  med  en  mer 
samtida pedagogikhistorisk diskussion, därefter utvidgas diskussionen till att 
omfatta  ett  längre  pedagogikhistoriskt  perspektiv.  Därefter  följer  en 
diskussion  om  utbildningsdiskurser  och  massmedier.  Kapitlet  avslutas  med 
en sammanfattande konkret reflektion om utbildningens samtida villkor och 
processer.  
Mentalitet och pedagogik i samtida utbildningsdiskurs  
Med  utgångspunkt  i  beskrivningen  av  verksamma  utbildningsdiskurser  har 
den  samtida  mentaliteten  tre  huvudtendenser  –  likställd  samhörighet,  själv-
ständigt  kunskapande  och  självständig  valfrihet.  Sett  i  ett  kortare  historiskt 
perspektiv  framträder  en  påfallande  strukturlikhet  mellan  1990-talets  och 
2000-talets  mentalitetsutveckling.  I  ljuset  av  Ödmans  (2006)  analys  och 
tolkning  av  1990-talets  mentalitetsutveckling  finns  stora  likheter.  Medan 
huvudtendenserna  i  1990-talets  mentalitetsutveckling  beskrivs  som  tudelad 
mellan  samhörighet  och  solipsism  (det  ensamma  självet)  kan  huvud-
tendenserna  i  den  samtida  mentaliteten  beskrivas  som  tudelad  mellan 
samhörighet och självständighet, där kunskapande och valfrihet kan ses som 
två  aspekter  på  temat  självständighet.  Genom  att  beskriva  den  samtida 
mentaliteten  som  tredelad  kan  innevarande  studie  bidra  med  en  viss 
förståelse  åt  vilket  håll  mentalitetsformeringen  har  utvecklats  sedan  1990-
talet och kan komma att utvecklas. Nedan görs en samtida pedagoghistorisk 
jämförelse  mellan  1990-talets  och  2000-talets  mentalitetsutveckling. 
Därefter görs en motsvarande jämförelse mellan 1990-talets och 2000-talets 
pedagogiska utveckling. 
 
I  kampen  mellan  en  demokratisk  övertygelse  och  cynism  (Ödman,  2006) 
framträder i diskursens värld en genuin demokratisk övertygelse. Demokrati 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
90
 
är vår tids religion med ett absolut krav på likställd samhörighet mellan alla 
individer.  Trots  att  demokrati  innebär  självständighet  och  valfrihet  finns 
ingen valfrihet i kravet på likställd samhörighet mellan individer. Demokrati 
kan  därmed  ses  som  en  påtvingad  doktrin,  en  slags  religion  som  ingen 
ifrågasätter eller motsäger sig. I diskursens värld får demokratin som idé en 
tvåeggad betydelse på så sätt att likställd samhörighet för alla individer ser ut 
att  ligga  till  grund  för  att  möjliggöra  en  prestationshöjande  immanent 
pedagogik.  Oavsett  hur  man  uppfattar  demokratins  innebörd  och  betydelse 
återfinns  inga  påtagliga  drag  av  cynism.  Diskursvärlden  präglas  inte  av 
känslokyla,  fräckhet  eller  råhet.  Möjligen  kan  drag  av  cynism  tillskrivas 
vissa  elever  vilka  upprepade  gånger  kränker  och  mobbar  andra  elever  och 
vuxna  i  skolan.  Möjligen  kan  drag  av  cynism  även  tillskrivas  den  negativa 
externa bedömningen där exempelvis lärare pekas ut och anklagas för att på 
olika  sätt  ha  kränkt  elever.  I  kampen  mellan  kommunikation  och  isolering 
(Ödman,  2006)  framträder  i  diskursens  värld  en  bild  där  människor  står  i 
ständig  kommunikation  med  andra.  Medan  råvaror  var/är  en  förutsättning 
och  ett  naturligt  inslag  i  ett  industrisamhälle  är  kommunikation  på 
motsvarande  sätt  en  förutsättning  och  ett  naturligt  inslag  i  vår  tids 
informations-  och  kommunikationssamhälle.  I  diskursens  värld  kan  en 
negativ  extern  bedömning  bidra  till  att  skolor  slutar  att  kommunicera  med 
andra.  För att  skydda  sig  mot  negativ  extern  bedömning  kan  skolor  dra  sig 
undan och isolera sig från omvärlden. Tendensen framkommer exempelvis i 
de  fall  skolor  anklagas  för  att  inte  kunna  hantera  förekommande  fall  av 
kränkande behandling och mobbning.  
 
I  kampen  mellan  individualism  och  egoism  (Ödman,  2006)  framträder  i 
diskursens värld en något splittrad bild. Medan likställd samhörighet för alla 
individer  och  självständigt  kunskapande  för  alla  elever  utmärks  av 
individualism,  utmärks  självständig  valfrihet  för  allas  möjlighet  till 
utveckling av en tendens till egoism. I den fria konkurrensen om elevpengar 
tenderar  skolor  att  handla  egoistiskt.  Det  handlar  om  en  ekonomisk 
överlevnad  där  skolor  med  olika  medel  försöker  locka  till  sig  så  många 
elever (elevpengar) som möjligt. I det fria intressevalet tenderar även elever 
att  handla  egoistiskt.  I  valet  av  gymnasieinriktning  väljer  elever  utifrån  ett 
genuint personligt intresse som dessutom visar sig fullt möjlig att genomföra 
oavsett  studieresultat.  Även  i  kampen  mellan  ansvar  och  samvetets  död 
(Ödman,  2006)  framträder  i  diskursens  värld  en  något  splittrad  bild.  I 
relation  till  likställd  samhörighet  råder  ett  gemensamt  samhällsansvar,  lika 
för alla - både vuxna och barn. I relation till självständigt kunskapande råder 
ett  personligt  elevansvar,  där  elever  tillsammans  med  andra  elever  är 
ansvariga att själva skapa eller uppfinna kunskap inom olika ämnesområden. 
I relation till självständig valfrihet råder ett gemensamt skolansvar respektive 
ett  personligt  elevansvar  med  tendens  till  samvetets  död.  I  den  fria 
konkurrensen om elevpengar eller i det fria intressevalet till gymnasiet är det 

---