M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E
90
är vår tids religion med ett absolut krav på likställd samhörighet mellan alla
individer. Trots att demokrati innebär självständighet och valfrihet finns
ingen valfrihet i kravet på likställd samhörighet mellan individer. Demokrati
kan därmed ses som en påtvingad doktrin, en slags religion som ingen
ifrågasätter eller motsäger sig. I diskursens värld får demokratin som idé en
tvåeggad betydelse på så sätt att likställd samhörighet för alla
individer ser ut
att ligga till grund för att möjliggöra en prestationshöjande immanent
pedagogik. Oavsett hur man uppfattar demokratins innebörd och betydelse
återfinns inga påtagliga drag av cynism. Diskursvärlden präglas inte av
känslokyla, fräckhet eller råhet. Möjligen kan drag av cynism tillskrivas
vissa elever vilka upprepade gånger kränker och mobbar andra elever och
vuxna i skolan. Möjligen kan drag av cynism även tillskrivas den negativa
externa bedömningen där exempelvis lärare pekas ut och anklagas för att på
olika sätt ha kränkt elever. I kampen mellan kommunikation och isolering
(Ödman, 2006) framträder i diskursens värld en bild där människor står i
ständig kommunikation med andra. Medan råvaror var/är en förutsättning
och ett naturligt inslag i ett industrisamhälle är kommunikation på
motsvarande sätt en förutsättning och ett naturligt inslag i vår tids
informations- och kommunikationssamhälle. I diskursens värld kan en
negativ extern bedömning bidra till att skolor slutar att kommunicera med
andra. För att skydda sig mot negativ extern bedömning kan skolor dra sig
undan och isolera sig från omvärlden. Tendensen framkommer exempelvis i
de fall skolor anklagas för att inte kunna hantera förekommande fall av
kränkande behandling och mobbning.
I kampen mellan individualism och egoism (Ödman, 2006) framträder i
diskursens värld en något splittrad bild. Medan likställd samhörighet för alla
individer och självständigt kunskapande för alla elever utmärks av
individualism, utmärks självständig valfrihet för allas möjlighet till
utveckling av en tendens till egoism. I den fria konkurrensen om elevpengar
tenderar skolor att handla egoistiskt. Det handlar om en ekonomisk
överlevnad där skolor med olika medel försöker locka till sig så många
elever (elevpengar) som möjligt. I det fria intressevalet tenderar även elever
att handla egoistiskt. I valet av gymnasieinriktning väljer elever utifrån ett
genuint personligt intresse som dessutom visar sig fullt möjlig att genomföra
oavsett studieresultat. Även i kampen mellan ansvar och samvetets död
(Ödman, 2006) framträder i diskursens värld en något splittrad bild. I
relation till likställd samhörighet råder ett gemensamt samhällsansvar, lika
för alla - både vuxna och barn. I relation till självständigt kunskapande råder
ett personligt elevansvar, där elever tillsammans med andra elever är
ansvariga att själva skapa eller uppfinna kunskap inom olika ämnesområden.
I relation till självständig valfrihet råder ett gemensamt skolansvar respektive
ett personligt elevansvar med tendens till samvetets död. I den fria
konkurrensen om elevpengar eller i det fria intressevalet till gymnasiet är det