Avhandlingsmall

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
82
 
I  ljuset  av  Vygotsky  kan  innovativ  samverkan  ses  som  ett  uttryck  för  att 
lärandet är en social och kommunikativ process. Det är bara i interaktion och 
kommunikation  med  andra  människor  som  lärandet  sker  (Vygotsky,  1978). 
Förutom sin reproduktiva förmåga har alla människor en kreativ förmåga att 
skapa  något  nytt.  Det  är  den  kreativa  förmågan  som  gör  människan  till  en 
framtidsinriktad  varelse,  som  både  skapar  sin  framtid  och  samtidigt 
förändrar  sin  nutid  (Vygotsky,  1995).  Det  som  talar  emot  tolkningen  är  att 
det  självständiga  kunskapandet inte  är relaterat  till  barns  proximala lärande 
på det sätt Vygotksy beskriver den pedagogiska situationen.   
 
Kompetenstävlingar kan ses som en prestationshöjande immanent pedagogik 
som  utmärks  av  frihet,  konkurrens  med  andra  och  extern  bedömning.  Den 
utvecklingsteori  som  bäst  kan  förklara  utbildningsprocessen  kompetens-
tävlingar är Skinners teori. Tolkningen bygger på följande resonemang: 
 
I  ljuset  av  Skinners  (2008)  teori  kan  kompetenstävlingar  ses  som  en 
behavioristisk  metod  för  konstruktionen  av  sociala  beteenden.  Genom  att 
arrangera tävlan förbereds människor var för sig för sin del i en gemensam 
prestation.  Genom  att  konstruera  olika  sociala  förhållanden  kan  människor 
tränas att samordna sitt beteende i en gemensam uppgift med stor precision. 
Däremot  kan  kompetenstävlingar  inte  ses  som  en  behavioristisk  metod  för 
kvalificerat  verbalt  beteende  (akademiskt  lärande).  För  det  krävs  andra 
metoder  –  en  undervisningsmaskin  som  möjliggör  omedelbar  förstärkning 
vid  varje  litet  inlärningssteg.  Därmed  kan  kompetenstävlingar  inte  i  första 
hand  ses  som  en  kompetensutvecklande  pedagogik  utan  en  prestations-
höjande pedagogik.   
 
I  ljuset  av  Piaget  teori  kan  kompetenstävlingar  inte  förklaras.  Däremot 
rymmer pedagogiken inslag av Piagets (1976) prognos och diagnosmetodik, 
där  skolans  nya  vägledande  uppgift  är  att  upptäcka,  utveckla  och  bedöma 
barns  individuella  anlag  för  att  därigenom  välja  ut  och  vägleda  elever  inte 
bara  med  sikte  på  högre  studier  utan  för  alla  former  av  yrkesverksamhet.  I 
diskursvärlden handlar det inte om att vägleda elever mot högre studier, utan 
om  att  upptäcka  och  välja  ut  särskilt  kvalificerade  elever  för  olika 
kompetenstävlingar.  I  ljuset  av  Vygotskys  (1978;  1995)  teori  kan 
kompetenstävlingar  inte  förklaras.  Däremot  rymmer  pedagogiken  inslag  av 
lek  och  imitation  samt  att  barn  ställs  inför  uppgifter.  Det  som  talar  emot 
tolkningen  är  att  lek  och  imitation  inte  är  relaterat  till  barns  proximala 
lärande på det sätt Vygotksy beskriver den pedagogiska situationen.   
Fri konkurrens om elevpengar och fria intresseval 
Fri  konkurrens av  elevpengar  kan  ses  som  en  prestationshöjande  immanent 
pedagogik  som  utmärks  av  frihet,  konkurrens  med  andra  och  extern 

---

V .   D I S K U R S E N   F Ö R K L A R A S  
83
 
bedömning.  Den  utvecklingsteori  som  bäst  kan  förklara  utbildnings-
processen  fri  konkurrens  om  elevpengar  är  Skinners  teori.  Tolkningen 
bygger på följande resonemang:   
 
Fri konkurrens om elevpengar kan i ljuset av Skinners (2008) teori ses som 
en  behavioristisk  metod  för  att  konstruera  sociala  beteenden.  Genom  att 
arrangera tävlan förbereds människor var för sig för sin del i en gemensam 
prestation.  Genom  att  konstruera  olika  sociala  förhållanden  kan  människor 
tränas att samordna sitt beteende i en gemensam uppgift med stor precision. I 
diskursens värld ska människor (kommuner och skolor) förmås samordna sitt 
beteende  i  en  gemensam  uppgift  –  att  locka  till  sig  så  många  elever 
(elevpengar)  som  möjligt.  För  att  lyckas  med  uppgiften  förväntas  skolor 
satsa  på  att  utveckla  skolan.  Fri  konkurrens  om  elevpengar  kan  därmed  ses 
som ett sätt för staten att förmå kommuner och skolor att engagera sig i nya 
beteendeformer.  Det  handlar  inte  om  att  lära  eller  tala  om  vad  kommunen 
eller  skolan  ska  göra,  utan  om  att  syssla  med  sannolikheten  att  lämpligt 
beteende  verkligen  uppstår.  I  sitt  arbete  med  att  utveckla  skolan  satsar 
diskursvärldens  skolor  på  att  locka  till  sig  elever  genom  att  tillmötesgå 
elevers  intresse  för  sport,  internettrafik,  god  mat  och  läxfrihet.  Dessutom 
försöker  man  locka  till  sig  elever  genom  ”vässade”  profilnamn  och 
elevattraktiva  informationsmöten  med  betoning  på  musik  och  mingel.  Vid 
tillsättning  av  lärare  är  intresset  för  profilen  viktigare  än  behörigheten.  Fri 
konkurrens om elevpengar som immanent pedagogik kan inte förklaras med 
hjälp  av  Piagets  teori.  Pedagogiken  kan  inte  heller  förklaras  med  hjälp  av 
Vygotskys kulturhistoriska teori. 
 
Fria  intresseval  är  en  kompetensutvecklande  immanent  pedagogik  som 
utmärks  av  intressefrihet  utan  konkurrens  med  andra.  Den  utvecklingsteori 
som  bäst  kan  förklara  utbildningsprocessen  fria intresseval  är  Piagets  teori. 
Tolkningen bygger på följande resonemang:   
 
Fria intresseval kan i ljuset av Piagets (1976) teori ses som att skolan bejakar 
FN:s  deklaration  om  de  mänskliga  rättigheterna  så  att  individens  rätt  att 
utvecklas enligt de möjligheter han/hon besitter tillgodoses. Det som stöder 
denna  tolkning  är  att  elever  uppmanas  att  söka  gymnasieinriktning  efter 
intresse vilket liknar Piagets (1976) tes att skolan måste åta sig ansvaret att 
garantera varje människa rätt att få utveckla sina mentala anlag helt och fullt. 
Enligt Piaget (1976) ska skolan åta sig förpliktelsen att varken förstöra eller 
förspilla någon av de möjligheter människan bär på och som samhället kan 
dra  fördel  av  istället  för  att  förkväva  en  del  väsentliga  delar  av  mänsklig 
begåvning och låta andra gå helt förlorande. I likhet med Piagets (1976) teori 
bejakas  studievägledning  som  en  ny  uppgift  för  skolan.  Till  skillnad  mot 
Piagets  diagnos  och  prognosmetodik  får  diskursvärldens  elever  göra  ett 
intressetest,  som  kan  ses  som  en  modern  variant  av  Piagets  diagnos  och 

---