Avhandlingsmall
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E 84 prognosmetodik, där lärare i samverkan med en skolpsykolog ska välja ut och vägleda elever med sikte på elevens anlag för högre studier eller andra former av yrkesverksamhet. Enligt Piaget (1976) ska vägledningen inte i första hand grunda sig på en skolmässig examen (betyg) som tar hänsyn till elevers minne och en granskning av skolresultat utan ett psykologiskt prov som grundar sig på en bedömning av elevens verkliga arbete och den spontana aktivitet som eleven utvecklar. Intressetestet har större likheter med det psykologiska provet än med en skolmässig examen (betyg). Tolkningen stöds av det faktum att betyget inte har någon större betydelse vid elevers val till gymnasiet, då elevers intresseval tillgodoses genom att kommuner anpassar antalet utbildningsplatser till de utbildningsplatser som eleverna efterfrågar. I diskursens värld råder ingen konkurrens om elevplatser. Fria intresseval kan i ljuset av Skinners (2008) teori ses som en nödvändig förutsättning för att konkurrens om elevpengar ska kunna uppstå. Därmed skulle fria intresseval vara en behavioristisk metod som syftar till att konstruera sociala beteenden mellan skolor där arrangemanget med en iscensatt tävlan om elevpengar förbereder skolor att samordna sitt beteende i en gemensam uppgift med stor precision. Att eleven endast skulle användas som redskap för att uppnå hög skolkvalitet är knappast troligt, därför bör fria intresseval ges en annan förklaring. Fria intresseval kan i ljuset av Vygotskys teori inte förklaras. Extern bedömning och nya innovationer Extern bedömning kan ses som en prestationshöjande immanent pedagogik som utmärks av frihet, konkurrens med andra (och extern bedömning). Den utvecklingsteori som bäst kan förklara utbildningsprocessen extern bedömning är Skinners teori. Tolkningen bygger på följande resonemang: Extern bedömning kan i ljuset av Skinners (1973) teori ses som en behavioristisk metod som ökar sannolikheten för att ett visst beteende ska uppstå. Det är inom de fysiska och social omständigheter under vilket individen lever som människor förvärvar sitt beteende som en produkt av en process som kallas operant betingning som innebär att när en viss beteende- enhet åtföljs av en viss sort konsekvens, förstärkare, är det mer sannolikt att den upprepas. I diskursens värld förstärks en rad olika beteendeenheter, med betoning på negativ förstärkning av vuxnas arbetssätt på olika samhällsnivåer – statlig nivå, kommunal nivå, skolnivå, personnivå. Om människor för sin kamp för frihet och värdighet styr sitt handlade så att ogynnsamma kontakter undviks (Skinner, 1973) kan tekniken betraktas som en mindre framgångsrik samhällspedagogik för den som berörs. Då samhällspedagogiken bedrivs på en offentlig arena kan pedagogiken antas fungera förstärkande för andra, då människan för sin kunskap om världen V . D I S K U R S E N F Ö R K L A R A S 85 enligt Skinner (1973) är beroende av andras verbala beteende. Genom andras verbala beteende förvärvas ett slags kunskap, som är värdefull eftersom den gör det möjligt att undgå att komma i direkt kontakt med vissa omständigheter. Vi lär av andras erfarenheter genom att regera på det som de säger om olika omständigheter. Extern bedömning kan i ljuset av Piagets teori inte förklaras. Möjligen rymmer pedagogiken inslag av Piagets (1976) tes att det är skolan som bär det oavvisliga ansvaret för individens slutliga framgångar eller miss- lyckanden, när hon/han försöker förverkliga sina möjligheter och anpassa sig till samhällslivet. I diskursens värld är extern bedömning främst riktat mot vuxnas beteende, inte elevers. Extern bedömning kan i ljuset av Vygotskys teori inte förklaras. Möjligen rymmer pedagogiken inslag av Vygotskys (1978) tes att människor uppfattar världen genom sitt språk. Då samhälls- pedagogiken bedrivs på en offentlig arena kan det sociala språket om utbildningsfrågor transformeras till en individuell process där människan erhåller förmågan att planera och lösa praktiska problem. Nya innovationer kan ses som en prestationshöjande immanent pedagogik som utmärks av frihet (att uttrycka idéer), konkurrens med andra (idéer) och extern bedömning (av idéer). Nya innovationer kan förklaras av såväl Piaget, Skinners som Vygotskys teori. Nya innovationer kan i ljuset av Piagets (1974) teori ses som att det som förändrar samhället är systemet av sociala samspel, där varje samspel utmärks av utbytesvärden i form av idéer och förställningar. Nya innovationer kan i ljuset av Skinners (1973) teori ses som att det som förändrar samhället är människors sedvänjor, vilket är en lång- sam eller avsiktligt utformad process där människans kulturella sedvänjor bildar de rådande omständigheter som omger människan. Nya innovationer kan i ljuset av Vygotskys (1995) teori ses som att det som förändrar sam- hället är människans kreativa förmåga. Det är den kreativa förmågan som gör att människan kan skapa något nytt. Det är den kreativa förmågan som gör människan till en framtidsinriktad varelse som både skapar sin framtid och samtidigt förändrar sin nutid. I ett försök att avgöra vilken teori som har bäst förklaringsvärde har jag granskat de nya innovationerna lite närmare. Utifrån den granskningen fram- kom att de två utvecklingsteorier som har bäst förklaringsvärde är Piagets och Skinner teorier. Tolkningen bygger på följande resonemang: I diskursens värld framträder nya innovationer i relation till likställd samhörighet mellan individer. De nya innovationer som framträder är krav på avgiftsfrihet, förbättrad informativ föräldrasamverkan genom Webbsidor på internet, ökat elevinflytande samt förändrade attityder bland vuxna. Samtliga förslag till förbättringar går att knyta till likabehandlingsplanen och Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|