Avhandlingsmall

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
78
 
problemet  och  eleven  fullföljer  det  eller  löser  det  tillsammans  med  andra 
elever.  I  diskursens  värld  framträder  inte  någon  proximal  pedagogik  på  det 
sätt som Vygotsky beskriver det.   
 
Individuella  löner  kan  ses  som  en  prestationshöjande  immanent  pedagogik 
som utmärks av frihet, konkurrens och extern bedömning. Den utvecklings-
teori  som  bäst  kan  förklara  förekomsten  av  individuella  löner  är  Skinners 
teori. Tolkningen bygger på följande resonemang:  
 
Individuella  löner  kan  i  ljuset  av  Skinners  (2008)  teori  ses  som  en 
behavioristisk metod som ska motivera skolpersonalen till ökad skolkvalitet 
(att främja en framgångsrik skola med hög kvalitet), ökad effektivitet (att få 
elever att lära på kortare tid och med  mindre ansträngning och där eleverna 
ska  förbli  intresserade  av  inlärningsmaterialet)  och  ökad  produktivitet  (att 
lärare kan undervisa fler elever än tidigare). Individuella löner kan ses som 
ett  sätt  att  förmå  lärare  att  engagera  sig  i  nya  beteendeformer.  Det  handlar 
inte  om  att  lära  eller  tala  om  vad  läraren  ska  göra,  utan  om  att  syssla  med 
sannolikheten  att  lämpligt  beteende  verkligen  uppstår.  Individuella  löner 
som  immanent  pedagogik  kan  inte  förklaras  med  hjälp  av  Piagets  teori. 
Pedagogiken kan inte heller förklaras med hjälp av Vygotskys teori. 
Informativ samverkan och likabehandlingsplaner 
Informativ  samverkan  kan  ses  som  en  kompetensutvecklande  immanent 
pedagogik  som  utmärks  av  värdeinformation  och  samarbete  med  andra. 
Likabehandlingsplanen  kan  ses  som  en  utbildningsplan  som  bevarar  värdet 
likställd samhörighet för alla individer, och som lägger en solid grund för en 
prestationshöjande  immanent  pedagogik.  Om  inte  människor  skulle 
behandlas lika och få samma möjligheter skulle bedömningen av människors 
prestationer  omöjliggöras.  Den  utvecklingsteori  som  bäst  kan  förklara 
utbildningsprocessen  informativ  samverkan  och  den  medföljande  lika-
behandlingsplanen är Piagets kognitiva teori. Tolkningen bygger på följande 
resonemang: 
 
Informativ samverkan kan i ljuset av Piagets (1974) teori ses som de sociala 
samspel som formar och förändrar samhället, där språkliga tecken tjänar till 
att  överföra  de  värden  och  regler  som  samhället  vill  bevara.  I  diskursens 
värld  överförs  och  bevaras  värdet  likställd  samhörighet  för  alla  individer 
samt  medföljande  regler.  Informativ  samverkan  kan  i  ljuset  av  Piagets 
(1976)  teori  ses  som  att  lärarna  organiserar  situationer  som  får  eleven  att 
tänka efter och att kontrollera sina förhastade lösningar. I diskursens värld är 
läraren  utbytt  mot  andra  pedagoger  (vuxna  som  barn)  som  inte  bara  får 
elever  utan  också  vuxna  att  tänka  efter  och  att  kontrollera  sina  förhastade 
attityder. I likhet med Piagets (1976) föräldrasamverkan är målet att etablera 

---

V .   D I S K U R S E N   F Ö R K L A R A S  
79
 
ett nära ömsesidigt informativt samarbete i syfte att komma till rätta med ett 
förväntat motstånd. I diskursens värld handlar informativ samverkan om en 
förutbestämd  information  om  mänskliga  rättigheter  och  medföljande 
lagstiftning  som  ska  förmedlas  och  förankras  hos  alla  –  vuxna  som  barn 
såväl inom som utanför skolan. Därmed syftar informativ samverkan till att 
informera och inspirera till nya sociala likställda attityder samt att informera 
om  kravet  på  likabehandlingsplaner  för  att  därigenom  lägga  en  solid  grund 
för senare utveckling. Då metoden enligt Piaget (1976) har visat sig fruktbar 
och  nyttig  för  alla  parter  används  metoden för  att  fostra  ett  helt  folk  till  ett 
delvis  nytt  moraliskt  tänkande  med  ett  förutbestämt  förhållningssätt  – 
likställd samhörighet för alla individer. 
 
Likabehandlingsplanen kan i ljuset av Piagets (1976) teori ses som en metod 
som bevarar värdet likställd samverkan för alla individer. I diskursens värld 
är  likabehandlingsplanen  en  ofrånkomlig  undervisningsmetod  för  skolor  att 
förhålla sig till både för att främja jämlikhet och demokrati men också för att 
motverka  kränkande  behandling  och  diskriminering.  I  likhet  med  Piagets 
undervisningsmetod  för  moralisk  fostran  bygger  likabehandlingsplanen  på 
känslan av en ömsesidig respekt, vilket är en känsla som bara kan utformas 
mellan två jämbördiga individer. I såväl diskursvärldens skola som i Piagets 
skola förkastas all vuxen maktutövning. I stället förordas ett socialt samspel 
mellan  eleverna  själva,  det  vill  säga  ett  självstyre  som  drivs  så  långt  som 
möjligt och som antas leda till en dubbelsidig utveckling av personligheten – 
självpåtagen  självdisciplin  och  respekt  för  andra.  Den  uppfostrande 
betydelsen av att uppleva ömsesidig respekt mellan två jämbördiga individer 
och att använda metoder grundande på ett socialt regelspel som barnen själva 
organiserat emellan sig, är enligt Piaget (1976) att man låter dem utarbeta de 
regler och utveckla den disciplin som han/hon ska underkastas och som de i 
handling  själva  funnit  nödvändig  istället  för  att  få  den  påtvingad  i  färdigt 
skick.  Likabehandlingsplanen  kan  ses  som  en  grundförutsättning  i  lärarens 
vägledande  uppgift  att  upptäcka,  utveckla  och  bedöma  barns  anlag.  För  att 
vara  säker  på  att  det  är  det  individens  anlag  som  analyseras  måste  övriga 
sociala och kulturella villkor vara lika för alla individer.   
 
Informativ  samverkan  kan  i  ljuset  av  Skinners  (2008)  teori  ses  som  en 
behavioristisk  metod  för  konstruktionen  av  sociala  beteenden.  Genom  att 
arrangera  samarbete  förbereds  människor  var  för  sig  för  sin  del  i  en 
gemensam  prestation.  Genom  att  konstruera  olika  sociala  förhållanden  kan 
människor tränas att samordna sitt beteende i en gemensam uppgift med stor 
precision.  I  diskursens  värld  är  den  gemensamma  uppgiften  att  informera 
och  inspirera  varandra  till  ett  delvis  nytt  moraliskt  beteende  –  likställd 
samhörighet  för  alla  individer.  Däremot  kan  Skinners  teori  inte  på  något 
enkelt  sätt  förklara  likabehandlingsplanen  som  metod  för  moralisk  fostran. 
För  Skinner  (2008)  handlar  moralisk  fostran  om  att  medvetet  forma  ett 

---