Avhandlingsmall

I V .   D I S K U R S E N   B E S K R I V S  
69
 
demokratiska  skolpolitiker (c4) framträder  i  diskursvärlden  olika  former  av 
motmakt vars mål är att motverka en alltför generös etableringsfrihet för att 
därigenom bevara en stark kommunal organisation. En motståndare till den 
allt  generösare  etableringsfriheten  är  den  socialdemokratiska  statsministern 
som  säger:  ”Vi  ska  acceptera  friskolor  men  inte  till  priset  av  att  de  slår 
sönder den kommunala organisationen” (c5) 
 
För  att  motverka  en  alltför  generös  etableringsfrihet  presenterar  den 
socialdemokratiska regeringen beslutet att tillsätta en utredare med uppdrag 
att se över hur villkoren för friskolebolag och religiösa friskolor kan skärpas 
(c5-6).  I  samma  anda  beslutar  Skolverket  att  avslå  en  ansökan  om  att  få 
ombilda  en  kommuns  enda  gymnasium  till  en  friskola  (c7-9).  På  liknande 
sätt  försöker  även  vissa  kommuner  motarbeta  det  nya  riksdagsbeslutet 
genom  att  formulera  nya  lokala  regler.  Exempelvis  ansöker  ett  personal-
kooperativ  bestående  av  ett  antal  dagmammor  om  att  få  starta  en  enskild 
förskola med verksamhetsidén att barnen ska ges trygghet i harmonisk miljö 
i  närheten  av  djur  och  natur.  Innan  riksdagsbeslutet  avslås  ansökan  av 
kommunen  med  motiveringen  det  inte  fanns  något  behov  av  ytterligare 
barnomsorgsplatser  (c10).  Efter  riksdagsbeslutet  ansöker  personal-
kooperativet återigen om att få öppna sin förskola med samma verksamhets-
idé  som  tidigare.  Denna  gång  avslås  inte  ansökan,  däremot  omformuleras 
motståndet till verksamheten med en ny regel som försvårar etableringen.  I 
stället  för  hänvisa  till  att  behov  av  nyetablering  inte  finns,  ställer  man  nu 
krav på att de hästar som finns på lantgården måste flyttas, vilket motiveras 
med  att  allergirisken  är  för  stor  för  barnen.  Till  historien  hör  att 
dagmammorna under många år haft kommunala dagbarn på samma lantgård 
med  samma  hästar  (c11-12).  Trots  olika  försök  att  motarbeta  det  nya 
riksdagsbeslutet (c13-15) tvingas kommuner vart efter att anpassa sig till den 
nya lagstiftningen (c16-18).  
Fri konkurrens om elevpengar 
I  den  samtida  utbildningsdiskursen  formas  mentalitetstendensen  genom  fri 
konkurrens  om  elevpengar,  som  skapats  till  följd  av  ett  stort  intresse  för 
friskoleetablering.  Under  första  kvartalet  2006  fick  Skolverket  in  366 
ansökningar om att få öppna nya friskolor, främst fristående gymnasieskolor 
men  även  fristående  för-  och  grundskolor  samt  en  och  annan  fristående 
särskola (c19). Vart efter som den fria konkurrensen om elevpengar hårdnar 
beslutar kommuner och fristående skolor på var sitt håll att utveckla skolan 
genom  att  satsa  pengar  på  marknadsföring.  Initialt  presenterar  en  kommun 
beslutet att satsa pengar på att marknadsföra kommunens gymnasieprogram 
(c20) och att utforma tydliga utbildningsprofiler som ett sätt för kommunen 
att  bättre  klara  den  ökade  konkurrensen  från  framväxande  friskolor  (c21). 
Förhållningssättet förstärks av Skolverket som avstyrker fortsatt riksintag för 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
70
 
en  skolas  hotell-  och  restaurangprogram.  I  stället  för  riksintag  uppmanas 
skolan att själv marknadsföra sin utbildningsprofil (c22).  
 
Den  utbildningsprofil  som  såväl  kommunala  som  fristående  skolor 
marknadsför  inför  gymnasievalet  2006  har  alla  en  idrottsprofil  -  hockey 
(c23-24),  innebandy  (c25)  armbrytar-  och  alpinidrott  (c26)  golf  (c27)  eller 
allmän  idrottsinriktning  (c28-29).  Därtill  marknadsför  en  kommunal 
gymnasieskola  en  utbildningsprofil  mot  medieproduktion  och  musikteater 
(c30)  samt  hälsa  (c31).  Vart  efter  som  den  lokala  konkurrensen  om  elev-
pengar  hårdnar  beslutar  allt  fler  kommunala  och  fristående  skolor  att 
utveckla  skolan  genom  att  ”vässa”  sina  utbildningsprofiler.  I  diskursens 
värld lanserar en kommunal skola med  hälsa som profil  en ny vässad elev-
attraktiv  namnändring  –  vård  och  hälsocollege  (c32).  På  motsvarande  sätt 
lanserar en friskola med idrott som profil en ny vässad elevattraktiv profil – 
läxfrihet  och  dubbelt  så  mycket  idrott  som  vanliga  skolor  (c33).  Vart  efter 
som  den  fria  konkurrensen  om  elevpengar  hårdnar  börjar  allt  fler 
kommunala  och  fristående  skolor  att  utveckla  skolan  genom  att  marknads-
föra  sin  skolmiljö.  I  diskursens  värld  presenterar  en  kommun  beslutet  att 
införa  elevattraktiva  informationsdagar  för  blivande  gymnasieelever  för  att 
de  ska  få  uppleva  stämningen  i  skolan.  De  blivande  eleverna  inbjuds  till 
mingel och musik samtidigt som de guidas runt i skolan av elever som redan 
går  där  (c34).  På  annat  håll  presenterar  en  friskola  beslutet  att  byta  lokaler 
för  att  frigöra  pengar  som  kan  användas  till  förbättrad  tillgång  på 
Internetteknik och till att servera stans bästa skollunch (c35).  
 
Vart efter som den fria konkurrensen om elevpengar hårdnar börjar allt fler 
kommunala  och  fristående  skolor  att  utveckla  skolan  genom  att  marknads-
föra  tillsättningen  av  ny  skolpersonal.  Vid  marknadsföringen  av  nya 
skolledare  framträder  den  formella  kompetensen  lika  viktig  som  skol-
ledarens  personliga  intresse  för  skolans  profil  (c36-37).  Vid  marknads-
föringen  av  nya  lärare  framträder  lärarens  intresse  för  skolans  profil  som 
viktigare  den  formella  lärarkompetensen.  Ett  exempel  är  när  en  skola 
marknadsför  tillsättningen  av  en  lärare  som  rekryterats  att  leda  under-
visningen  vid  ett  nytt  hockeygymnasium.  I  marknadsföringen  av  läraren 
framhåller skolans rektor att lärares yrkeskompetens baseras på att han är en 
gammal hockeyspelare som under de senaste åren tränat ett ungdomslag. Till 
yrket anges den tillsatta läraren vara brandman (c38).  
Fria intresseval 
I  den  samtida  utbildningsdiskursen  formas  mentalitetstendensen  genom  fria 
intresseval,  där  det regionala  utbudet inför  gymnasievalet  2006  uppgick  till 
54  olika  gymnasieprogram  -  alla  med  sin  egen  profil  (c39,  c41).  Som  stöd 
för  sitt  fria  intresseval  till  gymnasiet  2006  uppmuntras  elever  av  studie-

---