M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E
84
prognosmetodik, där lärare i samverkan med en skolpsykolog ska välja ut
och vägleda elever med sikte på elevens anlag för högre studier eller andra
former av yrkesverksamhet. Enligt Piaget (1976) ska vägledningen inte i
första hand grunda sig på en skolmässig examen (betyg) som tar hänsyn till
elevers minne och en granskning av skolresultat utan ett psykologiskt prov
som grundar sig på en bedömning av elevens verkliga arbete och den
spontana aktivitet som eleven utvecklar. Intressetestet har större
likheter med
det psykologiska provet än med en skolmässig examen (betyg). Tolkningen
stöds av det faktum att betyget inte har någon större
betydelse vid elevers val
till gymnasiet, då elevers intresseval tillgodoses genom att kommuner
anpassar antalet utbildningsplatser till de utbildningsplatser som eleverna
efterfrågar. I diskursens värld råder ingen konkurrens om elevplatser.
Fria intresseval kan i ljuset av Skinners (2008) teori ses som en nödvändig
förutsättning för att konkurrens om elevpengar ska kunna uppstå. Därmed
skulle fria intresseval vara en behavioristisk metod som syftar till att
konstruera sociala beteenden mellan skolor där arrangemanget med en
iscensatt tävlan om elevpengar förbereder skolor att samordna sitt beteende i
en gemensam uppgift med stor precision. Att eleven endast skulle användas
som redskap för att uppnå hög skolkvalitet är knappast troligt, därför bör fria
intresseval ges en annan förklaring. Fria intresseval kan i ljuset av
Vygotskys teori inte förklaras.
Extern bedömning och nya innovationer
Extern bedömning kan ses som en prestationshöjande immanent pedagogik
som utmärks av frihet, konkurrens med andra (och extern bedömning). Den
utvecklingsteori som bäst kan förklara utbildningsprocessen extern
bedömning är Skinners teori. Tolkningen bygger på följande resonemang:
Extern bedömning kan i ljuset av Skinners (1973) teori ses som en
behavioristisk metod som ökar sannolikheten för att ett visst beteende ska
uppstå. Det är inom de fysiska och social omständigheter under vilket
individen lever som människor förvärvar sitt beteende som en produkt av en
process som kallas operant betingning som innebär att när en viss beteende-
enhet åtföljs av en viss sort konsekvens, förstärkare, är det mer sannolikt att
den upprepas. I diskursens värld förstärks en rad olika beteendeenheter, med
betoning på negativ förstärkning av vuxnas arbetssätt på olika
samhällsnivåer – statlig nivå, kommunal nivå, skolnivå, personnivå. Om
människor för sin kamp för frihet och värdighet styr sitt handlade så att
ogynnsamma kontakter undviks (Skinner, 1973) kan tekniken betraktas som
en mindre framgångsrik samhällspedagogik för den som berörs. Då
samhällspedagogiken bedrivs på en offentlig arena kan pedagogiken antas
fungera förstärkande för andra, då människan för sin kunskap om världen