M E N T A L I T E T , P E D A G O G I K , H I S T O R I S K T M I N N E
78
problemet och eleven fullföljer det eller löser det tillsammans med andra
elever. I diskursens värld framträder inte någon proximal pedagogik på det
sätt som Vygotsky beskriver det.
Individuella löner kan ses som en prestationshöjande immanent pedagogik
som utmärks av frihet, konkurrens och extern bedömning. Den utvecklings-
teori som bäst kan förklara förekomsten av individuella löner är Skinners
teori. Tolkningen bygger på följande resonemang:
Individuella löner kan i ljuset av Skinners (2008) teori ses som en
behavioristisk metod som ska motivera skolpersonalen till ökad skolkvalitet
(att främja en framgångsrik skola med hög kvalitet), ökad effektivitet (att få
elever att lära på kortare tid och med mindre ansträngning och där eleverna
ska förbli intresserade av inlärningsmaterialet) och ökad produktivitet (att
lärare kan undervisa fler elever än tidigare). Individuella löner kan ses som
ett sätt att förmå lärare att engagera sig i nya beteendeformer. Det handlar
inte om att lära eller tala om vad läraren ska göra, utan om att syssla med
sannolikheten att lämpligt beteende verkligen uppstår. Individuella löner
som immanent pedagogik kan inte förklaras med hjälp av Piagets teori.
Pedagogiken kan inte heller förklaras med hjälp av Vygotskys teori.
Informativ samverkan och likabehandlingsplaner
Informativ samverkan kan ses som en kompetensutvecklande immanent
pedagogik som utmärks av värdeinformation och samarbete med andra.
Likabehandlingsplanen kan ses som en utbildningsplan som bevarar värdet
likställd samhörighet för alla individer, och som lägger en solid grund för en
prestationshöjande immanent pedagogik. Om inte människor skulle
behandlas lika och få samma möjligheter skulle bedömningen av människors
prestationer omöjliggöras. Den utvecklingsteori som bäst kan förklara
utbildningsprocessen informativ samverkan och den medföljande lika-
behandlingsplanen är Piagets kognitiva teori. Tolkningen bygger på följande
resonemang:
Informativ samverkan kan i ljuset av Piagets (1974) teori ses som de sociala
samspel som formar och förändrar samhället, där språkliga tecken tjänar till
att överföra de värden och regler som samhället vill bevara. I diskursens
värld överförs och bevaras värdet likställd samhörighet för alla individer
samt medföljande regler. Informativ samverkan kan i ljuset av Piagets
(1976) teori ses som att lärarna organiserar situationer som får eleven att
tänka efter och att kontrollera sina förhastade lösningar. I diskursens värld är
läraren utbytt mot andra pedagoger (vuxna som barn) som inte bara får
elever utan också vuxna att tänka efter och att kontrollera sina förhastade
attityder. I likhet med Piagets (1976) föräldrasamverkan är målet att etablera
V . D I S K U R S E N F Ö R K L A R A S
79
ett nära ömsesidigt informativt samarbete i syfte att komma till rätta med ett
förväntat motstånd. I diskursens värld handlar informativ samverkan om en
förutbestämd information om mänskliga rättigheter och medföljande
lagstiftning som ska förmedlas och förankras hos alla – vuxna som barn
såväl inom som utanför skolan. Därmed syftar informativ samverkan till att
informera och inspirera till nya sociala likställda attityder samt att informera
om kravet på likabehandlingsplaner för att därigenom lägga en solid grund
för senare utveckling. Då metoden enligt Piaget (1976) har visat sig fruktbar
och nyttig för alla parter används metoden för att fostra ett helt folk till ett
delvis nytt moraliskt tänkande med ett förutbestämt förhållningssätt –
likställd samhörighet för alla individer.
Likabehandlingsplanen kan i ljuset av Piagets (1976) teori ses som en metod
som bevarar värdet likställd samverkan för alla individer. I diskursens värld
är likabehandlingsplanen en ofrånkomlig undervisningsmetod för skolor att
förhålla sig till både för att främja jämlikhet och demokrati men också för att
motverka kränkande behandling och diskriminering. I likhet med Piagets
undervisningsmetod för moralisk fostran bygger likabehandlingsplanen på
känslan av en ömsesidig respekt, vilket är en känsla som bara kan utformas
mellan två jämbördiga individer. I såväl diskursvärldens skola som i Piagets
skola förkastas all vuxen maktutövning. I stället förordas ett socialt samspel
mellan eleverna själva, det vill säga ett självstyre som drivs så långt som
möjligt och som antas leda till en dubbelsidig utveckling av personligheten –
självpåtagen självdisciplin och respekt för andra. Den uppfostrande
betydelsen av att uppleva ömsesidig respekt mellan två jämbördiga individer
och att använda metoder grundande på ett socialt regelspel som barnen själva
organiserat emellan sig, är enligt Piaget (1976) att man låter dem utarbeta de
regler och utveckla den disciplin som han/hon ska underkastas och som de i
handling själva funnit nödvändig istället för att få den påtvingad i färdigt
skick. Likabehandlingsplanen kan ses som en grundförutsättning i lärarens
vägledande uppgift att upptäcka, utveckla och bedöma barns anlag. För att
vara säker på att det är det individens anlag som analyseras måste övriga
sociala och kulturella villkor vara lika för alla individer.
Informativ samverkan kan i ljuset av Skinners (2008) teori ses som en
behavioristisk metod för konstruktionen av sociala beteenden. Genom att
arrangera samarbete förbereds människor var för sig för sin del i en
gemensam prestation. Genom att konstruera olika sociala förhållanden kan
människor tränas att samordna sitt beteende i en gemensam uppgift med stor
precision. I diskursens värld är den gemensamma uppgiften att informera
och inspirera varandra till ett delvis nytt moraliskt beteende – likställd
samhörighet för alla individer. Däremot kan Skinners teori inte på något
enkelt sätt förklara likabehandlingsplanen som metod för moralisk fostran.
För Skinner (2008) handlar moralisk fostran om att medvetet forma ett
Dostları ilə paylaş: |