Avhandlingsmall

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
86
 
till  Piagets  teori.  De  nya  innovationerna  kan  därmed  ses  som  försök  att 
förstärka  den  solida  grund  som  den  prestationshöjande  immanenta 
pedagogiken vilar på.  
 
I  diskursens  värld  framträder  nya  innovationer  även  i  relation  till 
självständigt  kunskapande  för  alla  elever.  De  nya  innovationer  som 
framträder är krav på lärarauktorisering, nya skolformer och nya belönings-
former  samt  krav  på  en  ny  läsa-räkna-skriva-garanti.  De  förslag  till 
förbättringar som görs går främst att knyta till Skinners teori, både vad gäller 
lärarauktorisering,  nya  positivt  förstärkta  skolformer  och  nya  bedömnings-
former som alla bygger upp och förstärker en prestationshöjande immanent 
pedagogik.  Däremot  kan  kravet  på  en  ny  läsa-räkna-skriva-garanti  varken 
knytas  till  Piaget  eller  Skinner.  I  stället  kan  kravet  relateras  till  Vygotskys 
teori som i högre grad än de två övriga betonar lärarens aktiva roll i elevers 
lärprocesser. Därmed är läsa-räkna-skriva-garantin snarare ett uttryck för en 
kompetensutvecklande  immanent  pedagogik  än  en  prestationshöjande 
pedagogik.  Det  innovativa  förslaget  avslogs  och  kommer  därmed  inte  att 
påverka utvecklingen. 
En sammanfattande tolkning  
I  ljuset  av  utvecklingsteorier  som  förklarande  kontext  växer  den  samtida 
mentaliteten  och  pedagogiken  fram  i  klyftan  mellan  Piagets  och  Skinners 
pedagogiska  grundsyn  på  så  sätt  att  de  verkar  komplettera  varandra. 
Tongivande  för  den  samtida  mentaliteten  är  Piaget  pedagogiska  grundsyn 
med  kompletterande  sociala  metoder  hämtade  från  Skinner.  Tolkningen 
grundar  sig  på  att  Piagets  syn  på  den  pedagogiska  situationen  står  i  nära 
överensstämmelse  med  beskrivningen  av  verksamma  utbildningsdiskurser  i 
samtiden.  I  diskursens  värld  kompletteras  Piagets  pedagogiska  grundsyn 
med  behavioristiska  metoder  för  socialt  beteende,  dock  inte  behavioristiska 
metoder  för  kvalificerat  verbalt  beteende  (akademiskt  lärande).  Inte  heller 
sociokulturella  metoder  för  proximal  utveckling.  I  diskursens  värld  fram-
träder  likställdhet  och  självständighet  som  viktiga  utbildningsmål,  vilket 
ligger  nära  Piagets  (1976)  utbildningsmål  som  innebär  att  de  två  sidor  i 
personligheten  som  i  växelverkan  ska  formas  i  skolan  är  ömsesidighet  och 
självständighet  (s  89).  I  likhet  med  Piagets  skola  ska  diskursvärldens  skola 
fostra individer som är kapabla till moraliskt och intellektuellt självstyre och 
som respekterar självständigheten hos andra.   
 
I ljuset av utvecklingsteorier som förklarande kontext framträder en samtida 
immanent  pedagogik  innehållande  två  huvudtendenser  -  en  kompetens-
utvecklande  pedagogik  och  en  prestationshöjande  pedagogik.  Det  är  en 
pedagogik  som  med  utgångspunkt  i  ett  ramfaktorteoretiskt  tänkande  kan 
beskrivas  utifrån  tre  nivåer:  Ramar  ->  Process  ->  Resultat  (jmf  Dahllöf, 

---

V .   D I S K U R S E N   F Ö R K L A R A S  
87
 
1967;  Lundgren,  1972  m  fl).  Resultatet  från  den  kritiska  diskursanalysen 
presenteras i figuren nedan: 
 
Immanent 
pedagogik 
Kompetensutvecklande  
pedagogik 
Prestationshöjande 
pedagogik
  
Ramnivå 
Konvention, lagstiftning  
(P, S, V) 
Fler behöriga lärare (P, S, V)  
Konvention, lagstiftning  
(P, S, V) 
Fler behöriga lärare (P, S, V) 
Processnivå 
 
Informativ samverkan (P) 
Innovativ samverkan (P) 
Fria intresseval (P) 
Individuella löner (S) 
Likabehandlingsplaner (P) 
Kompetenstävlingar (S) 
Fri konkurrens om 
elevpengar (S) 
Resultatnivå 
 
Extern bedömning (S) 
Nya innovationer (S)
 
Figur  3.  Figuren  visar  resultatet  av  diskursanalysen  året  innan  valet  2006.  Den  immanenta 
pedagogikens  två  huvudtendenser  anges  överst.  Nedan  för  dessa  anges  den  för  tiden 
karaktäristiska immanenta pedagogiken på olika samhällsnivåer. Inom parentes anges  vilken 
utvecklingsteori  som  har  störst  förklaringsvärde,  där  beteckningen  (P)  står  för  Piagets 
kognitiva  teori  och  beteckningen  (S)  för  Skinners  behavioristiska  teori.  Vygotskys 
kulturhistoriska  teori  (V)  har  i  relation  till  textvärldens  innehållsmönster  ett  begränsad 
förklaringsvärde.   
 
På  en  ramnivå  villkoras  den  kompetensutvecklande  och  prestationshöjande 
pedagogiken av konventioner, lagstiftning och fler behöriga lärare. Det är en 
immanent  pedagogik  som  utan  hänsyn  till  pedagogiska  processer  kan 
relateras till såväl Piagets, Skinners som Vygotskys teori. På en process- och 
resultatnivå formas den kompetensutvecklande pedagogiken genom (värde-) 
informativ  samverkan,  (kunskaps-)innovativ  samverkan  samt  fria  intresse-
val.  Det  är  en  immanent  pedagogik  som  främst  kan  relateras  till  Piagets 
teori.  På  samma  nivå  formas  den  prestationshöjande  pedagogiken  genom 
individuella  löner,  likabehandlingsplaner,  kompetenstävlingar,  fri  kon-
kurrens om elevpengar, extern bedömning samt nya innovationer. Det är en 
immanent pedagogik som främst kan relateras till Skinners teori.  
 
I  diskursens  värld  är  extern  bedömning  främst  riktat  mot  vuxnas 
förhållningssätt.  Om  utvecklingen  går  i  riktning  mot  en  prestationshöjande 
pedagogik  kan  vi  troligen  förvänta  oss  en  utveckling  av  fler  bedömnings-
former  även  på  elevnivå  –  ett  mönster  som  också  framträder  i  de  nya 
innovationer  som  presenteras  i  diskursens  värld.  Det  som  talar  för  att 
utvecklingen  kan  komma  att  gå  i  riktning  mot  Skinners  effektiva 
utbildningssystem är att de nya innovationer som presenteras i huvudsak kan 
knytas  till  att  förstärka  en  prestationshöjande  pedagogik.  De  nya  inno-
vationer  som  kan  knytas  till  att  förstärka  en  kompetensutvecklande 
pedagogik avslås.  

---