Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
9 med åtskilda förpliktelser, skyldigheter och rättigheter”. 19 Hirdman beskriver förändringarna i genusordningen under 1930-talet som ett omformulerande av "hemmafrukontraktet" till ett "husmoderskontrakt". Det var kvinnors expansion på arbetsmarknaden som var orsak till det nya kontraktet. Kvinnorna opponerade sig inte mot det gamla hemmafrukontraktet, men menade att männen gjorde att det var omöjligt att följa, eftersom en familjeförsörjare kunde bli sjuk eller arbetslös och det fanns många män som drack upp hela lönen. Lösningen var en ny socialpolitik där hemmen, istället för arbetsplatserna, var i fokus.
/…/ här skedde en (dold) kompromiss mellan kvinnor och samhälle/stat, där männen, familjeförsörjarna, med staten som ekonomisk understödjare i stort sett gavs arbetsmarknaden, medan kvinnorna, husmödrar och mödrar, lockades att föda fler barn som de skulle få bidrag och hjälp med (och status) i sina nya moderna hem. 20
Politiken vidgades alltså till att omfatta hemmen i mycket större omfattning än tidigare. Hirdman beskriver innehållet i det nya kontraktet som "en egenartad kombination av modernitet i form och konservatism i sak: i nya, moderna och funktionella hem skulle husmodern fostra den nya, talrikare generationen till goda medborgare". 21 Det mest konkreta, idealtypiska genuskontrakt man kan tänka sig är enligt Hirdman folkhemmet så som Per Albin Hansson beskrev det. 22 Som illustration till detta kan citatet på sidan fem fungera, där Per Albin Hansson utsåg kvinnorna till folkhemmets vårdare. Att tala i termer av kontrakt visar på ett strukturellt tvång, men med möjlighet till förhandling för individerna som omfattas av det. 23 Det finns en möjlighet att helt bryta dessa järnhårda genuskontrakt, vilket många människor också gjort/gör. Sådana brott bidrar till att människors medvetande förändras och så även samhället. För den som bryter mot samhällets normer, kan dock konsekvensen bli utanförskap och marginalisering.
18 Hirdman beskriver genusordningen som en "dynamisk struktur med en rad processer, fenomen, föreställningar och förväntningar som tillsammans bildar ett mönster” och upplevs som självklar av de flesta kvinnor och män. Hirdman (1988) s 5 och (2002) s 75. 19 Hirdman (2001) s 84. 20 Hirdman (1990) s 86. 21 Ibid.
22 Hirdman (2001) s 149. 23 Ibid s 84.
10 Vid studier av hur manligt och kvinnligt konstrueras är det viktigt att synliggöra att det är heterosexuell manlighet och heterosexuell kvinnlighet man utgår ifrån. 24 Det är viktigt att problematisera uppfattningen att den normativa heterosexualiteten och de krav den ställer på människor när det gäller sätt att leva. Att inte diskutera och problematisera heteronormativiteten, är att låta uppfattningen om heterosexualiteten som en av naturen given biologisk storhet och kärnfamiljen som ett självklart mål, vara outtalade utgångspunkter. Heterosexualiteten är inte nödvändig och ursprunglig. Jag vill genom att anlägga det perspektivet på min studie peka på att, som socialantropologen Don Kulick uttrycker det, ”insikten om att heterosexualiteten inte är självklar, utan istället är en uppsättning identiteter, relationer och värderingar som uppstått till följd av bestämda sociala, historiska och kulturella betingelser /…/”. 25
Heterosexualiteten har kommit att bli grunden i familjen och genus konstrueras för att nödvändiggöra den. Inget av könen skall klara sig på egen hand, utan inom familjen skall de förenas för att bli kompletta. Arbetsförhållandena inom familjen döljs av föreställningar om kärlek som familjens grund. 26
En viktig faktor som genom historien bidragit till att befästa och reproducera kvinnors underordning i relation till män är genusarbetsdelningen, det vill säga att kvinnor och män har, har haft och förväntas ha olika arbeten. 27 Under 1930-talet ökade antalet kvinnor på arbetsmarknaden och de kom då främst att utföra yrken som ansågs ligga inom den kvinnliga sfären. Som ekonomhistorikern Lena Sommestad uttrycker det, utförde de yrken som
24 Studiens feministiska teori innefattar ett queerperspektiv. Queer betyder "konstig", "knäpp" och "avvikande" och användes från början som ett skällsord för homosexuella. I början av 1990-talet började den nybildade amerikanska aktivistgruppen Queer Nation använda begreppet, men med en positiv innebörd. Queer användes då som en benämning på alla som ställer sig utanför den normativa heterosexualiteten. Ur queeraktivismen har sedan akademiska teoribildningar utvecklats. Queer är inte en teori, utan ett samlingsnamn för ett antal olika perspektiv, det vill säga olika sätt att tolka samhälle, kultur och identitet. Det som är gemensamt för de olika perspektiven är alltså att de utgår från att den normativa heterosexualiteten bör problematiseras. Kulick (1996) och www.theory.org.uk 2002-12-03. Det queerteoretiska tänkandet brukar härledas till Michel Foucaults teorier om sexu alitet och identitet. Foucault hävdar i Sexualitetens historia (1981) att sexualiteten inte är något essentiellt attribut, utan en kulturell kategori, och han menar att konstruktionen av den homosexuella identiteten är en relativt modern företeelse. En viktig poäng i Foucaults teorier är att diskurser formas inom maktstrukturer; ”discourse, then is entirely within (yet not necessarily in the service of) the mechanism of power”. Jagose (1996) s 10-11 och 79-82. 25 Kulick (1996) Se också Warner (1993). 26 Jeffreys (1990). 27 Se Wikander (1991) och (1999) och Wendt Höjer/Åse (1996) s 22. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|