3
VIGILANS
Vigilans avser: Förmågan att oavbrutet upprätthålla uppmärksamhet vid monoton
stimulering.
Krav på vigilanstest: Stimuli ska förekomma sparsamt och oregelbundet utan
förvarning. Signalstyrkan skall inte vara stark. Frekvensen av kritiska stimuli skall
vara låg. Forskningsresultat visar att den oregelbundna förekomsten av stimuli
ställer mycket högre krav på testpersoner än om stimuli förekommer med jämna
mellanrum.
Vad observeras?: Fenomenet överkrav genom underkrav genom individens över
tid sjunkande aktivitetsnivå provocerar en tilltagande reaktionslatens, d.v.s. att
det tar allt längre tid att reagera. Prestationerna mätes avseende noggrannhet; dels
i form av missade stimuli, dels i form felaktiga reaktioner när något stimuli ej
föreligger. Snabbhet i reaktionen på varje stimuli registreras.
Föreliggande testversioner:
Vigilanstestet föreligger i 3 standardversioner:
S1 genomförs under 25 minuter och omfattar 1000 "punkthopp". Dessa fördelas
på 20 omgångar om vardera 50 uppgifter varav 5 kritiska stimuli. I denna version
finns de förväntade positionerna för stimuli markerade. Tidsintervallet mellan
"hoppen" är 1,5 sekunder. Denna version differentierar ej i normalpopulationen.
S2 genomförs under 33 minuter och omfattar 1000 "punkthopp". Dessa fördelas
på 8 omgångar (OBS! detta noteras ej av den som testas) om vardera 125
uppgifter varav 4 kritiska stimuli. Tidsintervallet mellan "hoppen" är 2 sekunder.
S3 genomförs under 42 minuter och fungerar som S2 men i 10 omgångar.
Instruktionsfasen
För att kunna börja själva testet (S2-versionen) måste sökanden först klara en
övningsrunda med 4 kritiska stimuli. Programmet markerar begångna fel och visar
med skuggfigur på skärmen vilken miss man har gjort. Vid feltryck utan
förekommande stimuli visas också detta upp på skärmen. Efter 4 fel i
övningsomgången kommer en uppmaning på skärmen att kontakta testledaren för
ytterligare information.
Följande kan vara värt att fånga upp i startfasen:
Klarar testanden att påbörja testet helt på egen hand med den skriftliga
instruktionen som utgångspunkt?
Har testanden omdömet att be om hjälp när han/hon ej fullständigt förstått
instruktionen?
Har testanden visuella svårigheter att uppfatta skillnaden mellan enkel-och
dubbelhopp?
Om inte testanden förstår den skriftliga instruktionen kan testledaren på papper
demonstrera hur en hoppande punkt kan beskriva en cirkelformad bana och tydligt
visar hur dubbelhopp skiljer sig från vanliga hopp. Det kan behöva påpekas att
med dubbelhopp menas ett hopp som är dubbelt så långt som de normala hoppen.
4
Följande kan erfarenhetsmässigt vara värt att notera under testförloppet:
Testet går ut på att se hur man klarar av en situation med mycket begränsade yttre
stimuli. Erfarenheten säger att det är en fördel om testledaren kan följa hela testet
för att så fullständiga beteendeobservationer som möjligt skall kunna göras.
Samtidigt får inte testledaren falla i fallgropen att motverka testandens trötthet
genom att vara "socialt trevlig". Lämpligen förebyggs frågor under testet genom
att testledaren säger:”Fråga NU för när testet börjat svarar jag inte på några
frågor.” Ställs trots detta frågor kan ytterst kortfattade svar vara motiverade, t.ex.
för att stödja individens motivation att fullfölja testet.
De individuella variationerna i beteendet under testets gång är mycket stora. En
del klarar hela testet med hög prestation utan några som helst synliga reaktioner.
Andra visar stigande motorisk oro, yttrar sig kritiskt ifrågasättande eller ger
uttryck för irritation. Somliga uppmuntrar sig själva genom att nynna. Åter andra
ter sig påtagligt trötta. Det är värdefullt om testandens konkreta uttryck för hur det
känns under testets gång antecknas så att detta kan jämföras med de objektiva
prestationsmåtten.
Det kan vara viktigt att observera när under testet som första kritiska stimulit
presenteras och
hur många fel som gjorts dessförinnan. Första stimulit kan
komma redan i hopp 2 i omgång 1 men det förekommer att det inte kommer
förrän efter 50-60 hopp. Detta antas påverka den initiala felfrekvensen, så att man
i brist på stimuli blir osäker på sig själv med feltryck som följd, men att man rättar
till detta så snart de kritiska stimuli börjat komma. Kvalitativt tolkas dylika
initiala fel som mindre betydelsefulla än övriga fel. Av manualen framgår att
felfrekvensen i normeringsgrupperna är högst under första halvan av testet.
TESTVERSION S1
Antal Rätt
I manualen redovisas enbart en normgrupp för vuxna, nämligen studenter i
rehabiliteringspedagogik (N=120). Medelvärdet för antal rätt anges till 97,9 med
standardavvikelsen 3,4.
I normeringen av malmömaterialet (N=137) redovisas medelvärdet till 98,9.
Antal Missar
I malmönormeringen anges medelvärdet 1,1 med standardavvikelsen 1,8.
Antal Fel
Manualen redovisar medelvärdet 2,9 för normgruppen studenter. I
malmömaterialet (N=137) redovisas medelvärdet 1,9 med standardavvikelsen 2,4.
Reaktionstid
Manualens medeltid anges till 0,49 sekunder för studenter.
Ökning av reaktionstid
Inga manualdata redovisas.