22
Interkorrelationer Vigilans S2
Beräkningarna gjorda på jönköpingsmaterialet (N=544)
Antal fel
Antal sena fel
Medel reak.tid Ökn reak.tid
Antal rätt
0,06
0,08
-0,37
-0,29
Antal fel
0,98 -0,12 -0,08
Antal sena fel
-0,12
-0,08
Medel
reak.tid
0,41
Att notera i denna grupp är att till skillnad från S1-materialet är de signifikanta
sambanden mellan felbeteende och reaktionstid negativa, d.v.s. att i S2-versionen
verkar felen snarare ha att göra med ett något uppdrivet tempo snarare än som i
S1-fallet hänga samman med långsammare process. Dessa betingelser kan spegla
att S1-och S2-populationernas bakgrund vid testtillfället starkt skiljer sig åt.
Ovanstående föranleder en analys av hur felbeteende skiljer sig åt mellan grupper
med genomsnittlig mycket snabb, ordinär eller långsam reaktionstid på Vigilans,
där grupperna avgränsas av värdena som skiljer sig från medelvärdet med 1
standardavvikelse. Den långsammaste gruppen presterar lägst antal fel (7,4 i
medel) mot att den snabbaste gruppen presterar högst antal fel (18,1 i medel). De
individuella variationerna inom respektive grupp är dock så stora att gruppmedel-
värdena ej skiljer sig åt på en statistiskt signifikant nivå.
Korrelationer mellan Vigilans S2 och andra perceptivt krävande prov
Det vigilansmått som uppvisar några korrelationssamband med andra perceptivt
laddade prov är antalet fel. Antalet fel visar sig också ha statistiskt säkerställda
negativa samband med prestationerna på logiskt-analytiska såväl som spatiala
prov.
Samband med P-proven (N=598):
Siffer rätt Siff fel%
Bokst rätt Boks fel% Figur rätt Fig fel%
Vigil fel
-0,16 0,13 -0,17 0,05
-0,16 0,18
Samband med Cognitrone S1(N=396) och S4(N=252)
Rätta ja S1 Rätta nej S1
Reaktid S1 S4 rätt S4 fel
Vigil fel -0,10 -0,14 0,13 -0,13
0,26
Samband med Tvåhandskoordination S1
Tid tvåhandskoordination Fel% tvåhandskoord.
Vigilans fel
0,20 0,19
23
För både P-proven och Cognitrone noteras genomgående signifikanta negativa
samband mellan antalet rätt i dessa test och antalet fel i Vigilans. Antalet fel på
Vigilans har signifikanta positiva samband med fel% på P-siffer och P-figurer
och 2-handskoordination samt med antal fel i Cognitrone S4. Slutligen
konstateras att den felbenägne på vigilans arbetar signifikant långsammare än
andra på testen Cognitrone S1 och Tvåhandskoordination. Dessa test utmärks av
att testanden själv bestämmer sitt arbetstempo och får fullfölja uppgifterna oavsett
tidsåtgång.
Vigilans i förhållande till P-proven
Fyller Vigilans som ett mycket tidskrävande test någon funktion, när det uppvisar
så tydliga signifikanta samband med andra perceptivt krävande test? Ur kvalitativ
synpunkt ser vi de vitt skilda betingelserna för utförandet av dessa olika test som
mycket värdefullt bidrag till att belysa individens fungerande under olika
förhållanden. Psykometriskt ser vi också att testen sinsemellan fungerar olika för
identiska individer. Kvinnor har visat sig prestera signifikant bättre resultat än
män på P-provens olika deltest (Fmpsy 2003:1). I denna utredning har visats att
förhållandet är det omvända vad gäller reaktionstid på Vigilans, så att männen
arbetar signifikant snabbare liksom att männen presterar fler rätta svar. Vi gör
därför en specialanalys av den grupp som genomfört både vigilans och P-proven. I
denna grupp presterar kvinnorna undantagslöst signifikant snabbare resultat på P-
proven än männen. Vid jämförelser mellan män och kvinnor på vigilansprovet
presterar männen å andra sidan signifikant fler rätt och i snabbare tempo än
kvinnorna. När det gäller fel råder ingen säkerställd skillnad mellan könen på
vigilans, medan kvinnorna på P-proven presterar signifikant högre kvalitativa
resultat än männen. Signifikansen är säkerställd på 1%-nivån vad gäller fel% på
P-siffer och P-figurer och på 5%-nivån vad gäller fel% på P-bokstäver.
24
COGNITRONE
Testet avser mätning av
uppmärksamhet på relevanta uppgiftsaspekter.
Uppmärksamhet ses som en förutsättning för att individer ska kunna utnyttja sina
intellektuella och motoriska förmågor i problemlösning. Uppmärksamhet är ett
begrepp som antas ha högt samband med effektivitet.
Operationellt kan uppmärksamhet definieras genom mått på tempo, noggrannhet
och prestationsstabilitet. Prestationer i en given situation kan enligt Vickers
ackumulatormodell beskrivas som en serie uppmärksamhetskrävande moment, där
tillgänglig information inspekteras på viss tid som är individuellt konstant. När
tillräckligt många "delinspektioner" genomförts kan testanden ta beslut i frågan
om det finns/inte finns ett visst stimuli. När så sker har personen uppnått sitt
försiktighetsmått (degree of caution).
Testet Cognitrone avser mätning av
generella prestationsförutsättningar och är
ej intellektuellt krävande.
Föreliggande testversioner: Testet föreligger i olika standardparameterblock
varav S1 och S4 är de som används mest inom AMV.
Cognitrone S1 är en testversion där personen har att lösa 200 deluppgifter utan
tidsbegränsning. Fyra fält med olika figurer i skall jämföras med en därunder
exponerad uppgiftsruta. Testanden skall så snabbt och så noggrant som möjligt
avgöra om det bland de fyra fälten finns någon ruta med exakt samma innehåll
som uppgiftsrutan. Positivt svar avges genom tryck på grön tangent, negativt svar
genom tryck på röd tangent. Omedelbart efter avgivet svar kommer det fram en ny
uppgift.
Vad mäts i Cognitrone S1? I testet registreras antal korrekta svar, dels totalt
men dels också uppdelat på korrekta ja-svar (kräver precis analys) och korrekta
nej-svar (baseras på global grovanalys)
. Vidare anges
medelsvarstid för respektive
svarstyp. Manualen beskriver svarstiden som beroende av dels antalet erforderliga
inspektioner, dels individens inspektionstid per ruta, varav den senare väger
tyngst. Den genomsnittliga svarstiden för korrekt ja-svar består dels av tiden för
inspektionen av den korrekta figuren dels av tiden för granskningen av de
föregående inkorrekta. Den genomsnittliga svarstiden för korrekt nej-svar bygger
på noggrann granskning av samtliga figurer och förväntas därför utgöra 1,2-1,6
gånger den genomsnittliga svarstiden för individens korrekta ja-svar.
Testförloppet med avseende på kvantitativa och kvalitativa prestationer kan följas
uppdelat på de 19 olika fältmönster som de 200 uppgifterna skall jämföras med
under testets gång. I fyrfältstabeller redovisas testprestationerna på ett mer
personlighetsbeskrivande sätt (arbetsstil) enligt följande:
Reflektiv=långsam och noggrann
Effektiv=snabb och noggrann
Ineffektiv=långsam och ej noga
Impulsiv=snabb och ej noga
Undvik värdeladdningen i impulsiv! Draget handlar om ett sätt att sköta
informationsbearbetning! Impulsiva kan beskrivas som orädda, medan reflektiva
hämmas av en rädsla för att göra fel. Samtidigt hävdar flera forskare enligt
manualen att de reflektiva är effektivare problemlösare än de impulsiva.