25
Instruktionsfasen
Efter skriftlig instruktion följer ett antal övningsuppgifter. Felaktigt avgivna svar
markeras med signal och text på skärmen, varefter testanden måste svara med rätt
tangent för att komma vidare i testet. Gör testanden fel kan man påpeka att
uppgiftsrutans innehåll exakt skall överensstämma med någon av de övriga
rutornas innehåll för att ja-svar skall avges. Ibland kan detta behöva illustreras
med att man pekar på någon liten detalj som skiljer uppgiftsrutans figur från
någon av de övriga som är mycket snarlik. När samtliga övningsuppgifter
besvarats korrekt kan själva testet påbörjas.
Att observera i startfasen
Förstår testanden den skriftliga instruktionen helt självständigt, med hjälp eller
erfordras en fullständig muntlig instruktionsgivning med övningsuppgifterna till
hands? Har testanden omdöme att fråga vid oklarheter eller påbörjas själva
övningsuppgifterna utan att personen egentligen har fattat vad han skall göra?
Stimuli i uppgiftsruta 1 och 2 är lika till utseendet men har olika positioner inom
rutan - uppfattar testanden detta självmant eller behöver det påpekas att det är en
ny uppgift. Fortsätter testanden självmant med själva testet efter avslutad
övningsomgång eller finns behov av frågor, återförsäkringar om att man
fattat
rätt
etc. Ibland förekommer att testanden blir osäker när själva testet påbörjats och har
behov av ytterligare förklaringar innan arbetet påbörjas. Det kan vara skäl att
anteckna hur långt in i den registrerade testtiden som det dröjer innan själva
arbetet med uppgiften påbörjas. Vidare kan vara skäl
att notera om testanden
spontant finner ett effektivt sätt att använda båda händerna vid arbetet eller om
man genomgående håller sig till "en svarshand".
Testförloppet registreras objektivt i datorn och kan tas fram i både grafisk och
numerisk form. Om det görs mer än enstaka fel kan det finnas anledning att
undersöka om felen förekommer jämnt fördelade. Finns en anhopning i början av
testet (för optimistiskt arbetstempo) och där testanden så småningom finner en
lämplig avvägning mellan tempo och kvalitet eller begås felen "klumpade" i
särskilda testavsnitt. I sammanhanget bör påpekas att de 19 mönstergrupperna
varierar åtskilligt i komplexitet. Notera den stora skillnaden mellan de
"omedvetna felgörarna" och de som gång på gång högljutt kommenterar sina
förhastade och felaktiga svar.
Testprotokollet
Antal rätt
I manualen anges 185 rätt motsvara 25:e percentilen (stanine 4-) för
normgrupperna idrottsmän, studenter och udda yrken. I normgruppen vuxna
(N=459) motsvarar 191 rätt 55:e percentilen fördelat på 76 korrekta ja-svar och
115 korrekta nej-svar. I en normgrupp psykiatripatienter motsvarar 186 rätt 55:e
percentilen fördelat på 74 korrekta ja-svar och 112 korrekta nej-svar.
I en granskning av material från Riktad APU inför industriteknisk utbildning har
tidigare (rapporten Vra 1996:2 bilaga Psykologiska metodaspekter) empiriskt
visats att 185 rätt är en skiljelinje vad gäller bedömd yrkeslämplighet. Flertalet
som presterar sämre än så har ej bedömts lämpliga för målyrket. Ingen med lägre
26
prestation än 180 har bedömts yrkeslämplig. Över hälften av gruppen (62
personer) presterar minst 190 rätt.
Medelvärde
Spridning
188,6
7,2
I bedömning av språksvaga redovisat i Vra 1997:5 användes också denna
testvariant. Det finns en redovisad skillnad mellan personer som uppnått olika
språkfärdighetsnivåer vid testtillfället. Vidare noteras ett samband mellan antalet
rätt på Cognitrone den språkutvecklingen som skett fram till uppföljningen efter 8
månader.
Medelvärde
Ingen språkutveckling
175,6
Någon språkutveckling
184,7
Påtaglig språkutveckling
186,4
Erfarenheterna från Riktad APU visar att det också finns anledning att granska de
korrekta svarens fördelning på ja respektive nej-svar. God balans mellan dessa
båda aspekter tolkas som tecken på ostörd informationsbehandling och att detta
samvarierar med ett avvägt fungerande i reella situationer ter sig helt naturligt. Att
ha uppnått totalpoängen 190 genom att exempelvis ha 80 korrekta ja-svar(=alla)
och 110 korrekta nejsvar (=10 fel) framstår som mindre övervägd arbetsstil än att
ha 75 korrekta jasvar respektive 115 korrekta nejsvar.
Medelreaktionstid
Av manualen framgår att i normgruppen vuxna (N=459) är den genomsnittliga
svarstiden 2,66 sekunder, varav 2,46 för korrekta ja-svar och 2,86 för korrekta
nej-svar. För gruppen med trafikförseelser (N=125) anges medelreaktionstiden till
2,93 sekunder, varav 2,63 för korrekta ja-svar och 3,23 för korrekta nej-svar. För
normgruppen psykiatripatienter anges medelreaktionstiden till 4,10 sekunder,
varav 3,78 för korrekta ja-svar och 4,42 för korrekta nej-svar. I Vra 1997:5
redovisas samband mellan reaktionstid och språkutveckling, så att personer med
god utveckling av färdigheterna i svenska språket har en genomsnittlig
reaktionstid på 2,70 sekunder, de som utvecklats något 2,90 sekunder, medan de
som inte alls utvecklats språkligt under uppföljningsperioden hade en
genomsnittlig reaktionstid på 3,53 sekunder.
JÖNKÖPINGSMATERIALET
Grupp Antal Medel
rätta ja
S Medel
rätta nej
S Medel
-
reaktionstid
S
Totalgrupp
634 76,1
3,4 113,0
8,4 3,04
1,02
Sökande
a-utb
479 76,1
3,4 112,8
9,2 2,93
0,89
Aktivitetsgaranti 57
76,8
3,4 114,0
5,1 3,75
1,71