30
Cognitrone i förhållande till P-proven
Definierat som 1 standardavvikelse från medelvärdet granskas de grupper som
arbetat mycket snabbt, ordinärt snabbt och mycket långsamt med Cognitrone.
Skillnaderna i kvantitativa prestationer på P-proven skiljer sig signifikant på 1%-
nivån mellan alla tre grupperna inbördes. När det gäller noggrannheten i
utförandet av P-proven skiljer sig också de kvalitativa prestationerna åt mellan de
som arbetar långsammast respektive snabbast med Cognitrone, så att de senare har
en tydligt bättre noggrannhet på samtliga P-prov (1%-nivån). Detta kan möjligen
spegla att när man som på Cognitrone S1 själv bestämmer arbetstempot, så
inrymmer också detta en kvalitativ aspekt på så sätt att den som känner sig ha
kontroll över kvaliteten höjer arbetstakten.
De signifikanta könsskillnaderna i arbetstempot på Cognitrone motiverar en
specialstudie av hur dessa samvarierar med könsskillnaderna i P-proven. För både
mans-och kvinnogruppen kvarstår det starka signifikanta sambandet mellan tempo
på Cognitrone och kvantitativ prestation på samtliga P-prov. För männen finns det
därtill statistiskt säkerställt samband mellan antalet rätt på Cognitrone och på P-
proven, vilket ej är fallet med kvinnogruppen. Vid jämförelse mellan medel-
värdena för de män och kvinnor som gjort både Cognitrone och P-proven gör
kvinnorna genomgående signifikant bättre kvantitativa prestationer på samtliga P-
prov. De kvalitativa prestationerna skiljer sig dock inte på ett statistiskt säkerställt
sätt mellan könen på P-proven inom denna jämförelsegrupp. På Cognitrone är
inom samma grupp antalet rätt högre för männen och den skillnaden är vad gäller
korrekta nej-svar signifikant på 5%-nivån. Kvinnornas genomsnittliga
arbetstempo är högre på Cognitrone än männens (2,80 respektive 3,00) men
skillnaden är ej statistiskt säkerställd beroende på de höga spridningstalen.
Svarsmönster korrekta svar på Cognitrone S1
Cognitrone S1 ger en möjlighet att studera den testades personliga svarsstil vad
gäller antalet korrekta svar i förhållande till använd tid och när det gäller
fördelningen av korrekta svar mellan korrekta ja-svar och korrekta nej-svar. Det
har tidigare visats att jämn avvägning mellan antalet korrekta ja-och nejsvar är ett
gott tecken på såväl god informationsbehandling som goda förutsättningar att i
praktiska sammanhang fungera väl. Det finns anledning att studera här tillgängligt
material med avseende på eventuella skillnader mellan de grupper som presterar
jämnt och de som uppvisar skevheter i sitt fungerande. Följande grupper
analyseras utifrån övre-och undre kvartilvärdena:
Grupp 1
Gör högst 75 korrekta ja-svar
Gör högst 111 korrekta nej-svar
Grupp 2
Gör minst 78 korrekta ja-svar
Gör minst 117 korrekta nej-svar
Grupp 3
Gör minst 78 korrekta ja-svar
Gör högst 111 korrekta nej-svar
Grupp 4
Gör högst 75 korrekta ja-svar
Gör minst 117 korrekta nej-svar
Medeltesttid för ovanstående grupper:
31
Grupp 1
N=70 Tid=2,80 sek S=0,87
Grupp 2
N=91 Tid=3,25 sek S=1,03
Grupp 3
N=24 Tid=3,03 sek S=0,66
Grupp 4
N=11 Tid=2,73 sek S=0,43
Av tabellen framgår att gruppen med genomsnittligt flest rätt arbetar genomsnitt-
ligt långsammast, fast de individuella variationerna är stora. Den lilla grupp som
gör förhållandevis mycket bättre ifrån sig vad gäller korrekta nej-svar än vad
gäller korrekta ja-svar arbetar å andra sidan genomsnittligen snabbast. Detta kan
sammanhänga med ett mycket säkert arbete när det gäller att urskilja olikhet men
dåligt tålamod med finanalysen av smådetaljer. Den höga spridningen mellan
individerna i grupp 2 torde stå för att denna rymmer både personer med mycket
hög noggrannhet i kombination med snabbt arbetstempo och personer med ett mer
tvångsmässigt detaljkontrollerande arbetssätt. Signifikansprövning av
medelvärdesskillnader i tempo genomförs och noteras enbart mellan grupp 1 och
grupp 2, där således de som gör många fel både vad gäller ja-och nej-svar arbetar
signifikant snabbare än den grupp som i båda avseenden håller hög kvalitet på
sina svar.
För varje grupp granskas resultaten på en rad andra test och beräknas medel-och
spridningsvärden. Signifikansprövningar av medelvärdesskillnaderna genomförs.
Sammantaget konstateras att grupp 4 i alla studerade avseenden utom två presterar
högst genomsnittsresultat. Medelvärdesskillnaderna mellan grupp 2 och 4 är
endast statistiskt säkerställda i ett fall, nämligen på 5%-nivån när det gäller
Stockholmslådan, där personer i grupp 4 presterar signifikant högst resultat.
Gemensamt för grupperna 2 och 4 är att prestationerna vad gäller korrekta nejsvar
är höga. Lägst genomsnittsresultat på andra test presterar genomsnittligen endera
grupp 1 eller 3. Mellan grupperna 1 och 3 skiljer sig inte prestationerna på andra
test på en statistiskt säkerställd nivå i något enda fall.
Vid jämförelse med lärarbedömningar av yrkeslämplighet i samband med avslut
av någon form av industriteknisk arbetsmarknadsutbildning noteras att i
grupperna 2 och 4 sammantagna 43% av deltagarna bedömts mycket lämpliga för
målyrket och ingen olämplig. I grupperna 1 och 3 sammantagna har 16% bedömts
mycket lämpliga och 21% olämpliga för målyrket.
Signifikanta skillnader mellan grupp 1 och grupp 2 noteras för följande test
1%-nivån
Instruktionsprovet
WIT Motsatser
WIT Pussel
Plåtvikning DBA
P-siffer; P-bokstäver, P-figurer antal rätt