38
prestationerna på renodlat manuella test som Stockholmslådan och Ståltråd. När
det gäller sambanden med det datoriserade tvåhandskoordinationstestet är det värt
att notera att felbeteendet på dessa båda test ej samvarierar. Däremot finns ett
tydligt samband mellan ökat antal fel på Cognitrone och långsammare utförande
av tvåhandskoordination.
39
TVÅHANDSKOORDINATION
Testet avser mätning av samspelet mellan
sensorisk information och
motorisk
handling uttryckt i begreppet
sensomotorisk (visuomotorisk) koordination. Enligt
Welford kommer också kognitiva aspekter in i bilden, t.ex. förmågan att
upprätthålla ett målinriktat beteende.
Testets uppbyggnad: På datorskärmen exponeras ett spår bestående dels av raka,
dels av böjda delar. Uppgiften består i att medelst joysticks eller rattar manipulera
en markör, så att den flyttas från en punkt A genom spåret till en punkt B.
Instruktionen poängterar vikten av att man vid "urspåring" snabbast möjligt
återför markören till spåret. Testet inleds med 2 övningsuppgifter vilka åtföljs av
10 identiskt lika testuppgifter. Testet finns tillgängligt i olika standardversioner
som skiljs åt vad gäller joystick/rattar och vad gäller bredden på spåret.
S1 med joystick är helt analog med S4 som körs med rattar.
Testet mäter följande aspekter på visuomotorisk koordination;
Tempo(=tiden för
förflyttningen från A till B), noggrannhet(=dels antalet fel/urspårningar, dels
feltid och feltid% av den totala tiden) och koordinationsprestation(=mätt som en
s.k. koordinationsfaktor, vilken uttrycker förflyttningshastigheten i den del av
körningen som kräver samtidigt användande av båda händerna i förhållande till
förflyttningshastigheten i den del av körningen som endast tar en av händerna i
taget i anspråk.
På protokollet redovisas Medeltesttid som tempomått, Feltids% som kvalitetsmått
och koordinationsfaktor som koordinationsmått. Testprestationerna kan vidare
följas varv för varv, såväl grafiskt som numeriskt både beträffande tid och
feltids%. Vidare redovisas resultatet i en fyrfältstabell enligt nedan
Reflektiv=långsam och noggrann
Effektiv=snabb och noggrann
Ineffektiv=långsam och ej noga
Impulsiv=snabb och ej noga
Malmöstudien uppvisade signifikanta samband mellan ineffektivitet på
tvåhandskoordination och det för olycksbenägna förare betecknande
personlighetsmönstret i DMT-variablerna depression-projektion-regression.
Ineffektiviteten definierades i den studien som underprestation i förhållande till
medelvärdena med minst 1 standardavvikelse.
Instruktionsfasen
Här kan behöva påpekas att tids-och felregistreringen startar så fort punkten går
utanför startrutan A. Vet ej testanden detta kan denne tendera manipulera punkten
lite fram och tillbaka före
start
utan att
förstå att detta påverkar resultatet.
I övrigt uppfattas testet som lättinstruerat, men man kan gärna påpeka att
ljudsignalerna utgör en felindikation. Det är lämpligt att klargöra att testet körs ett
antal gånger för att man skall få chans att se effekterna av övning/träning. Det är
rimligt att påpeka att man får koppla av "mellan varven" och "skaka loss", så att
inte resultaten påverkas negativt av motorisk spänning eller trötthet på slutet. Om
samtidigt använder flera testutrustningar kan hörlurar användas för att undvika att
man stör varann.
40
Testobservationer
Det är väsentligt att notera om eventuellt registrerade fel beror på egentliga
koordinationssvårigheter eller på slarv i starten. Hur reagerar testanden på gjorda
fel och vilka kommentarer fälls under tiden. Håller testanden i spakarna på ett
vettigt vis eller väljs en spänd arbetsställning? Hur reagerar den som har svårt för
sig på att "det knyter sig"? Kan träningseffekter registreras? Är prestationerna
rentav väl så bra i början som i slutet? Såväl tempo som kvalitet uttryckt i fel%
under alla 10 testvarven ger värdefull information om personens sätt att fungera,
när det gäller att hantera stress, tillfälliga låsningar och att ta det utrymme som ges
för paus. Om tempot förändras mycket under testets gång finns skäl att jämföra
medelprestationerna med snittvärdena under varv 8-10. Eventuella problem i
början av testet kan ha bemästrats och prestationerna börjat stabiliseras på en
bättre nivå än den för hela testet genomsnittliga. I den praktiska tillämpningen av
testet måste detta beaktas, även om den totala medeltesttiden är det som redovisas
i normtabeller och i uppföljningsstudier.
Testversion S1
Manualdata föreligger för vuxna (N=427) som genomfört testet i samband med
trafikpsykologisk utredning. Medelåldern i denna grupp är 31,0. Vidare finns
redovisat ställaraspiranter (N=153) med 32,1 som snittålder.
Medeltesttid
För ställaraspiranter utgör 30,8 medeltesttid. I rapporten Fmpsy 2001:4 anges
medelvärdet för personer som bedömts inför bussförarutbildning (N=26) till 26,8,
för de som av lärare bedömdes som lämpliga för yrket till 22,3 och de som ej
bedömdes lämpliga till 27,9. I rapporten redovisas signifikanta korrelationer
mellan medeltesttiden (= koordinationsförmågan) och lärarnas bedömningar av
praktiska prestationer under utbildningstiden. I en första uppföljning av personer i
industriteknisk utbildning (bilagan Psykologiska metodaspekter till rapport Vra
1996:1) noterades att samtliga med kortare medelreaktionstid än 15 sek bedömts
mycket lämpliga och att ingen med längre medelreaktionstid än 35 sek bedömts
lämplig för målyrket.
Feltids%
För gruppen bussförare enligt ovan uppgick medelvärdet till 0,9.
Koordinationsfaktor
Toppvärdet på denna faktor bör vara 1,00. Ett värde <1 är osannolikt eftersom det
skulle innebära att testanden arbetade med högre hastighet på de delar av
uppgifterna som kräver ett nära samspel mellan båda händerna samtidigt än på de
delar där man arbetar med en hand i taget. Om faktorn är < 1,00 innebär detta att
tempot i den svåraste delen av testet varit högre och särskilt då finns stor
anledning att kolla hur detta samvarierar med den kvalitativa prestationen. Låg
koordinationsfaktor är rimligen av ringa värde om den uppnås till priset av hög
felprocent. En annan variant kan vara att personen genomgående startar trevande
och spiller tid i själva startmomentet.