RapportCd2test. Pdf

28

ett krav på att den minst farliga produkten som fungerar i ett visst syfte ska användas och i fallet med

gödsling är en parameter för att avgöra detta just kadmiuminnehållet, eller förhållandet mellan

kadmium och fosfor. En annan av hänsynsreglerna, hushållnings- och kretsloppsprincipen i 2 kap. 5

§ säger å andra sidan att råvaror och energi skall hushållas med och att möjligheterna till

återanvändning och återvinning ska utnyttjas vilket kan innebära en krock mellan de två principerna.

En avvägning av hur balkens mål bäst uppfylls får då göras. Bland hänsynsreglerna finns också

skälighetsregeln som säger att alla hänsynsregler ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och

kostnader samt att en långsiktig helhetsbedömning ska leda till den bästa lösningen. I fallet med

avloppsslam skulle detta till exempel kunna innebära att även om slammet idag har högre halter och

fler föroreningar än konstgödsel så innebär gödslingen med slam att ett kretslopp fås av

näringsämnen medan gödsling med konstgödsel på lång sikt utarmar våra resurser och tillför ny

kadmium (bland annat). SNFS 1994:7 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från

tätbebyggelse säger att avloppsslam ska återanvändas när det är lämpligt vilket det ju är då

gränsvärdena klaras. Vid spridning av slam gäller också regler om försiktighetsmått vilka tas upp i 2

kap. 3 § i miljöbalken.

I Sverige får inte avloppsslam användas på åkermark där kadmiumhalten överstiger 0,4 mg/kg

torrsubstans i jorden (SNFS 1994:2). Den högsta tillåtna kadmiummängd som får tillföras åkermark

vid användning av avloppsslam är 0,75 g per hektar (genomsnittet över en sjuårsperiod) (SNFS

1994:2). För övriga metaller, se bilaga 4. Avloppsslam för jordbruksändamål får inte innehålla mer

än 2 mg/kg torrsubstans för att få saluföras eller överlåtas (SFS 1998:944). Öviga metallers

gränsvärden redovisas i bilaga 4. Handelsgödselmedel som innehåller en högre halt kadmium än 100

g/ton fosfor får inte saluföras eller överlåtas (SFS 1998:944). För varje gram kadmium som

överstiger 5 g/ton fosfor ska en skatt på 30 kr betalas (SFS 1995:616). Lantmännen har antagit en

frivillig maximal kadmiumhalt i handelsgödsel på 50 g/ton fosfor för den gödsel som säljs av

organisationen (78 % av marknaden 1995/96) (Hellstrand & Landner, 1998).

Nationella och internationella gränsvärden för hur mycket kadmium avloppsslam för

jordbruksändamål får innehålla kan sammanfattas i följande tabell:

Tabell 9. Gränsvärden för kadmium i avloppsslam som tillförs

jordbruksmark, nationellt och internationellt.

Land / område

Gränsvärde för Cd, mg/kg TS

Sverige

1)

2

EU

2)

20-40

USA (EPA

3)

)

39 (85)

4)

1.

 

SFS 1998:944

2.

 

Ekvall, 1995

3.

 

Ekvall ,1995, regler enligt EPA = Environmental Protection Agency (motsvarar

Naturvårdsverket)

4.

 

Slam med denna halt får spridas om inte gränsen för maximal årlig tillförsel överskrids

(Larsson, 1995)

---

29

Det finns även gränsvärden för hur stor mängd kadmium som varje år maximalt får tillföras marken:

   Tabell 10. Maximalt tillåtna mängden kadmium som får tillföras

   marken varje år (Malgeryd et al.,  1998).

Land

Maximala mängden

kadmium

(g per ha och år)

Sverige (SNFS)

0,75

USA (EPA)

1900

1)

EU

150

Storbritannien

150

Holland

2,5

Danmark

8

Tyskland

6

2)

1.

 

Totalt får mark maximalt tillföras 39 kg Cd/ha i USA (Larsson, 1995)

2.

 

Ekvall 1995

Sveriges gränsvärden ligger jämförelsevis mycket lågt. Särskilt USA har mycket höga gränsvärden

där den tillåtna årliga tillförseln (1,9 kg/ha) är skrämmande hög. Vissa delstater har dock fastställt

egna, lägre gränsvärden än de som är angivna av EPA. Anledningen till dessa olikheter i gränsvärden

är olika synsätt i Sverige och USA. Här är försiktighetsprincipen allmänt vedertagen och strävan är

att minimera och helst eliminera anrikningen av tungmetaller i marken medan gränsvärdena i USA

måste baseras på matematiskt beräknade risker för hälsa och miljö (Larsson, 1995).

4.3.2

 

Livsmedel

Gränsvärden för kadmium i livsmedel finns ännu inte i Sverige men arbete med detta pågår inom EU

och gränsvärden kommer troligen inom några år (Hedlund et al., 1997). JECFA (Joint Expert

Committee on Food Additives) som är en expertgrupp tillsatt av WHO/FAO (FN:s

världshälsoorganisation samt livsmedels- och jordbruksorganisation) har dock fastställt ett tolerabelt

veckointag av kadmium via födan på 7 

µ

g/kg kroppsvikt (motsvarar ca 60-70 

µ

g/dag för en vuxen

person) (Hedlund et al., 1997). I barnmatsindustrin används riktvärdet 0,050 mg/kg färskvikt som

ett riktvärde för högsta halten. Kvarnindustrin tillämpar ett gränsvärde på 100 

µ

g/kg kärna för vete

som också är ett föreslaget gränsvärde från WHO/FAO.

4.3.3

 

Övriga gränsvärden och bestämmelser

Dricksvatten anses otjänligt vid halter som överstiger 5 

µ

g/l och tjänligt med anmärkning vid halter

över 1 

µ

g/l (SLV FS 1993:35). För arbetsmiljö är gränsvärdet 0,05 mg/m

3

 luft (Hedlund et al.,

1997). Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat en kungörelse med föreskrifter om kadmium (AFS

1988:7). Här regleras renhållningen på en arbetsplats där kadmiumarbete förekommer,

skyddskläder, luftföroreningskontroll etc.

4.4  Överenskommelsen om slamanvändningen

1994 undertecknade LRF, VAV och Naturvårdsverket en överenskommelse om användningen av

avloppsslam i jordbruket för att stimulera användningen av kvalitetssäkrat slam. Överenskommelsen

innebär att parterna gemensamt ska verka för uthållig återföring av näringsämnen och mullbildande

ämnen till jordbruket samt samverka för att ytterligare förbättra slammets kvalitet (SNV, VAV &

LRF, 1995). Den omfattar ett antal åtgärder och frivilliga försiktighetsmått för att förhindra att

oönskade ämnen når avloppssystemet.

---