RapportCd2test. Pdf

33

6

 

S

LAMGÖDSLINGENS EFFEKT

Sammanfattning kapitel 6

Slamgödslingens negativa effekter innefattar tillförsel av toxiska ämnen till jordbruksmarken, däribland kadmium.

Positiva effekter är 1) bättre skörd, 2) tillförsel av organiskt material vilket binder upp tungmetaller (kadmium blir

mindre växttillgängligt) och minskar grödans upptag, ger en förbättring av jordens struktur, hydrauliska

egenskaper och kemiska egenskaper (pH, katjonbyteskapacitet och redoxpotential), 3) tillförsel av organiskt kväve

vilket innebär en mindre risk för kväveläckage och förorening av grundvatten, 4) kan fungera som en specifik

näringskälla samt bättra på förråden av exempelvis zink och koppar i jorden. Försök med slamspridning i Skåne

som pågått sedan 1981 visar att normal slamgiva inte påverkat markens kadmiumhalt och inte heller medfört ett

större kadmiumupptag för växterna. Försöken visar också att slamgödslingen ger en positiv effekt på skörden och

på de biologiska markprocesserna.

6.1  Negativa effekter

Det största problemet vid gödsling med avloppsslam är att marken tillförs de toxiska tungmetallerna

kadmium, bly och kvicksilver. Avloppsslammets innehåll av kadmium härstammar även från andra

källor i hushållen än maten vi äter eftersom det inte bara är avloppsvatten från hushållen som

behandlas vid avloppsreningsverken. Det blir alltså mer kadmium som återförs till jorden än vad som

togs ut, på samma sätt som vid gödsling med handelsgödsel, och obalansen är ett faktum. En

jämförelse mellan kadmiuminnehållet i slam och handelsgödsel ger att slam från alla reningsverk i

Sverige i genomsnitt innehöll ca 50 mg/kg fosfor år 1995 (Brånvall, pers medd, 1999) och

genomsnittet för alla typer av handelsgödsel som innehåller fosfor låg 1994/95 på ca 26 mg/kg fosfor

(Tideström, 1996). I slam från SV:s tre avloppsreningsverk fanns 1998 totalt 32 kg kadmium och

630 ton fosfor vilket motsvarar ca 50 mg/kg fosfor (Stockholm Vatten AB, 1999). 22 000 ton

fosfor såldes i form av handelsgödsel under 1997/98. Detta innehöll 335 kg kadmium vilket

motsvarar en halt på ca 15 mg/kg fosfor. Slammets kadmium är dock inte jämförbart med kadmium i

handelsgödsel eftersom det förra inte är lika lättrörligt. Dessutom är givorna för de två gödselmedlen

olika och sammansättningen skiljer sig mycket varför en jämförelse enligt ovan är svår att tolka.

Avloppsslammet i Sverige innehåller ca 6 000 ton fosfor varje år och utgör således en betydande

del, ca 30 %, av den fosfor som används i form av handelsgödsel.

Kvaliteten på slammet idag är så bra att det i de allra flesta fall hittills varit växtnäringsinnehållet som

har begränsat slamgivans storlek (Naturvårdsverket, 1993). Detta kan emellertid förändras eftersom

nya gränsvärden för maximal tillförsel av olika metaller per hektar och år nu gäller (från 1 januari

2000). Kadmium kan bli en av metallerna som begränsar givan för SV:s slam.

Tabell 11. Jämförelse mellan olika källors/gödselmedels tillförsel till jordbruksmarken per hektar varje år.

Årsgivor antas vara 20 kg fosfor/ha för handelsgödsel och stallgödsel.

Kadmiumkälla

Kadmiumtillförsel (g/ha, år)

Slam

0,75

Stallgödsel

0,14 – 0,36

1)

Handelsgödsel

0,30

2)

Atmosfärisk deposition

0,1-0,5

3)

1)

 

Baserat på Steineck et al. (1999)

2)

 

Baserat på siffror från SCB (1999).

3)

 

Hellstrand & Landner (1998)

---

34

Det är också intressant att jämföra gränsvärdena för slam och handelsgödsel. Gränsvärdet för

kadmium i slam som ligger på 2 mg/kg TS motsvarar 67 mg/kg fosfor vid ett fosforinnehåll på 3 %

(slam från SV 1998 innehöll ca 3,3 % totalfosfor enligt Stockholm Vatten AB (1999)). Gränsvärdet

för handelsgödsel, 100 mg/kg fosfor, är alltså i princip högre än det för slam.

6.2  Positiva effekter

Slammet har många bra effekter på jorden och dess egenskaper. Den dominerande effekten av

gödsling med slam är att tungmetallerna binds till det organiska materialet och grödans upptag

minskar. Kadmium i slam är således mindre biotillgängligt än kadmium i fosforgödselmedel (Parkman

et al., 1998; Malgeryd et al., 1998; Karapanagiotis et al., 1991). Slammets stora organiska

molekyler fungerar som jonbytare och binder upp tungmetaller genom att stabila komplex bildas.

Detta är en mycket viktig effekt av slamgödsling eftersom det trots allt är den biologiska

tillgängligheten av en metall som avgör i vilken utsträckning den blir ett miljöhot. Enligt

Karapanagiotis et al. (1991) är det möjligt att slamtillförsel till och med kan öka jordens

bindningskapacitet. Organiskt material i slam förbättrar också jordens struktur (till exempel porositet

och densitet), hydrauliska egenskaper (vattenupptagning och vattenrörelser) och kemiska

egenskaper såsom pH, katjonbyteskapacitet och redoxpotential (Karapanagiotis et al., 1991).

Slammet kan också påverka jordens pH-värde positivt genom en ökning som medför att metallerna

blir mindre rörliga (Karapanagiotis et al., 1991). En annan positiv effekt som slamgödsling för med

sig är en bättre skörd vilket har till följd att utspädningseffekten ger ett reducerat kadmiuminnehåll i

grödan (Eriksson et al., 1996).

Chaney (1990) skriver i en artikel att slamgödsling är oslagbart från många aspekter. För det första

innebär det organiska kvävet i slam en avsevärt mindre risk för förorening av grundvatten än kemiska

kvävegödsel. Författaren hävdar också att slam kan fungera som en specifik källa för ett visst

näringsämne som det råder brist på, ett exempel är för järnfattiga jordar. Slam fungerar även utmärkt

för att bättra på förråden av zink och koppar vilka ofta är en bristvara i jordar där odling har

bedrivits länge.

Skillnaden mellan rötslammets och handelsgödslets effekt är att det förstnämnda endast används på

vissa åkrar, det vill säga en liten del av den odlade arealen, och således ger lokal påverkan medan

handelsgödsel används i större utsträckning och därmed också ger en utbredd påverkan.

6.2.1

 

Försök i Skåne

För att kunna bedöma de långsiktiga effekterna av slamgödsling har försök pågått med slamspridning

på åkermark i Skåne sedan 1981 (Andersson och Nilsson, 1993; Andersson & Nilsson, 1996;

Eliasson & Andersson, 1999). Där har två försöksplatser delats upp i olika led: obehandlade led, led

som behandlas med normal slamgiva (4 ton TS per tillfälle vilket motsvarar 1 ton TS per år) samt led

som behandlas med tredubbel slamgiva. Både led med och utan slam har kombinerats med två olika

givor handelsgödsel. Slammet har spridits med tätare intervall än rekommenderad slamgiva; vart

fjärde år istället för vart femte. Normal slamgiva har inte gett någon påvisad effekt på

kadmiumhalterna i marken, däremot har extrem slamgiva gett en förhöjning av

kadmiumhalterna på en provplats. Denna stora giva ger även förhöjda kvicksilvervärden och

kopparvärdena ökade märkbart efter all slamspridning.  Försöken har visat att variationer mellan

olika jordar är större än variationerna mellan de olika försöksleden. Vad gäller grödan har

slamtillförseln inte medfört ett ökat kadmiumupptag. Däremot ökar kadmiumkoncentrationen

---