|
Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation I skogsfinnarnas områden. Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation I skogsfinnarnas områden
|
tarix | 17.09.2018 | ölçüsü | 3,51 Mb. | | #69289 |
|
Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation i skogsfinnarnas områden. Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation i skogsfinnarnas områden. Sverige låg i krig med Ryssland åren 1570-1595. Bondeupproret Klubbekriget åren 1596-1597 gav oro. Det fanns förmåner för nybyggare i Sverige. Bönderna led av skattetryck och dagsverken, bl. a. under renoveringen av fästningen Olavinlinna.
Det är främst flätad näverslöjd som förknippas med skogsfinnarna men även svenskbygdens invånare använde näver. Det är främst flätad näverslöjd som förknippas med skogsfinnarna men även svenskbygdens invånare använde näver. Man slöjdade också träföremål. Skogsfinnarna använde lin och ull till tyg, garner för stickning samt vävda band. Bilden föreställer ett så kallat vinkelböjt spånadsfäste för spinnande av lin från Ockelbo socken. Det förvaras i Länsmuseet Gävleborgs samling.
Skogsfinnarna var helt finsktalande. Skogsfinnarna var helt finsktalande. Det tog i vissa områden lång tid innan de lärde sig svenska. De kunde därför inte delta i de svenska gudstjänsterna. Kulturen var muntlig och har därför inga egna förstahandskällor.
Det var hertig Karl, sedermera Karl IX, som uppmuntrade kolonisationen från öster. Invandringen skedde under perioden 1580-1650. Ankomsthamnar var bl.a:
Den skogsfinska kolonisationen omfattade i stort sett hela mellersta barrskogsbältet i Skandinavien. Den skogsfinska kolonisationen omfattade i stort sett hela mellersta barrskogsbältet i Skandinavien. I Sverige bildades finnskogsområden från Tiveden i söder till södra Lappmarken i norr, från Gästrikland i öster till Värmland i väster. I Norge återfanns finnskogsområdena mellan Eidskog i söder och Trysil i norr samt sträckte sig från Solørområdet i öster till spridda bosättningar i väster ända mot Telemark. Den primära kolonisationsfasen pågick under en relativt kort period från 1580-talet fram till 1600-talets mitt, men nya finnbosättningar togs upp av skogsfinnarnas barn och barnbarn ytterligare ett knappt århundrade.
En utskickad familjemedlem utförde först en rekognoscering efter skogsområden. En utskickad familjemedlem utförde först en rekognoscering efter skogsområden. När skogsfinnarna anlände fick de ett nedsättningsbrev som gav dem tillstånd att bosätta sig här. Socknens tolvmän måste godkänna nybygget. Många finngårdar låg först nära vattendrag, men flyttades senare upp i mer höglänt terräng.
Rätten att jaga begränsas under 1700-talet. Rätten att jaga begränsas under 1700-talet. Svedjebruk beläggs med restriktioner allmänt 1647. Skogen ska istället användas till kolproduktion till järnbruken. Finnarna assimileras snabbt:
Många personer har intresserat sig för skogsfinnarna under seklerna. Här är några: Många personer har intresserat sig för skogsfinnarna under seklerna. Här är några: - Johannes Henriksson Schaefer, präst i Gävle, ordnade gudstjänster på finska under 1690-talet.
- Carl Axel Gottlund skrev detaljerade dagböcker under sina resor i finnbygderna 1817 och 1821.
- Ingvar Jonsson har i nutid forskat mycket på Norrlands finnbygder.
- Richard Gothe och Richard Broberg forskade och skrev ett antal böcker under 1900-talet.
- Maud Wedin och Gabriel Bladh har 2007 och 1995 doktorerat på ämnen om finnskogen.
Idag är intresset för den skogsfinska kulturen väletablerat. Idag är intresset för den skogsfinska kulturen väletablerat. Det finns flera föreningar och museer i Sverige och Norge: - Finnsam, en paraplyorganisation för föreningar och privatpersoner i Skandinavien
- Solør-Värmland Finnkulturförening
- Gävle-Dala Finnkultur
- Finnskogsmuseet i Skräddrabo, Alfta
- Släktforskarföreningar i Norge och Sverige
- Torsby Finnkulturcentrum, Torsby, Värmland, Sverige
- Norsk skogsfinsk museum i Svullrya på Grue Finnskog, Hedmark, Norge
Dostları ilə paylaş: |
|
|