Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation I skogsfinnarnas områden. Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation I skogsfinnarnas områden



Yüklə 3,51 Mb.
tarix17.09.2018
ölçüsü3,51 Mb.
#69289









Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation i skogsfinnarnas områden.

  • Det blev brist på odlingsmarker genom expansiv kolonisation i skogsfinnarnas områden.

  • Sverige låg i krig med Ryssland åren 1570-1595.

  • Bondeupproret Klubbekriget åren 1596-1597 gav oro.

  • Det fanns förmåner för nybyggare i Sverige.

  • Bönderna led av skattetryck och dagsverken, bl. a. under renoveringen av fästningen Olavinlinna.





















Det är främst flätad näverslöjd som förknippas med skogsfinnarna men även svenskbygdens invånare använde näver.

  • Det är främst flätad näverslöjd som förknippas med skogsfinnarna men även svenskbygdens invånare använde näver.

  • Man slöjdade också träföremål.

  • Skogsfinnarna använde lin och ull till tyg, garner för stickning samt vävda band.

  • Bilden föreställer ett så kallat vinkelböjt spånadsfäste för spinnande av lin från Ockelbo socken. Det förvaras i Länsmuseet Gävleborgs samling.



Skogsfinnarna var helt finsktalande.

  • Skogsfinnarna var helt finsktalande.

  • Det tog i vissa områden lång tid innan de lärde sig svenska.

  • De kunde därför inte delta i de svenska gudstjänsterna.

  • Kulturen var muntlig och har därför inga egna förstahandskällor.









Det var hertig Karl, sedermera Karl IX, som uppmuntrade kolonisationen från öster.

  • Det var hertig Karl, sedermera Karl IX, som uppmuntrade kolonisationen från öster.

  • Invandringen skedde under perioden 1580-1650.

  • Ankomsthamnar var bl.a:

    • Gävle
    • Stockholm


Den skogsfinska kolonisationen omfattade i stort sett hela mellersta barrskogsbältet i Skandinavien.

  • Den skogsfinska kolonisationen omfattade i stort sett hela mellersta barrskogsbältet i Skandinavien.

  • I Sverige bildades finnskogsområden från Tiveden i söder till södra Lappmarken i norr, från Gästrikland i öster till Värmland i väster.

  • I Norge återfanns finnskogsområdena mellan Eidskog i söder och Trysil i norr samt sträckte sig från Solørområdet i öster till spridda bosättningar i väster ända mot Telemark.

  • Den primära kolonisationsfasen pågick under en relativt kort period från 1580-talet fram till 1600-talets mitt, men nya finnbosättningar togs upp av skogsfinnarnas barn och barnbarn ytterligare ett knappt århundrade.



En utskickad familjemedlem utförde först en rekognoscering efter skogsområden.

  • En utskickad familjemedlem utförde först en rekognoscering efter skogsområden.

  • När skogsfinnarna anlände fick de ett nedsättningsbrev som gav dem tillstånd att bosätta sig här.

  • Socknens tolvmän måste godkänna nybygget.

  • Många finngårdar låg först nära vattendrag, men flyttades senare upp i mer höglänt terräng.



Rätten att jaga begränsas under 1700-talet.

  • Rätten att jaga begränsas under 1700-talet.

  • Svedjebruk beläggs med restriktioner allmänt 1647. Skogen ska istället användas till kolproduktion till järnbruken.

  • Finnarna assimileras snabbt:













Många personer har intresserat sig för skogsfinnarna under seklerna. Här är några:

  • Många personer har intresserat sig för skogsfinnarna under seklerna. Här är några:

    • Johannes Henriksson Schaefer, präst i Gävle, ordnade gudstjänster på finska under 1690-talet.
    • Carl Axel Gottlund skrev detaljerade dagböcker under sina resor i finnbygderna 1817 och 1821.
    • Ingvar Jonsson har i nutid forskat mycket på Norrlands finnbygder.
    • Richard Gothe och Richard Broberg forskade och skrev ett antal böcker under 1900-talet.
    • Maud Wedin och Gabriel Bladh har 2007 och 1995 doktorerat på ämnen om finnskogen.


Idag är intresset för den skogsfinska kulturen väletablerat.

  • Idag är intresset för den skogsfinska kulturen väletablerat.

  • Det finns flera föreningar och museer i Sverige och Norge:

    • Finnsam, en paraplyorganisation för föreningar och privatpersoner i Skandinavien
    • Solør-Värmland Finnkulturförening
    • Gävle-Dala Finnkultur
    • Finnskogsmuseet i Skräddrabo, Alfta
    • Släktforskarföreningar i Norge och Sverige
    • Torsby Finnkulturcentrum, Torsby, Värmland, Sverige
    • Norsk skogsfinsk museum i Svullrya på Grue Finnskog, Hedmark, Norge




Yüklə 3,51 Mb.

Dostları ilə paylaş:




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə