Avhandlingsmall

I V .   D I S K U R S E N   B E S K R I V S  
53
 
för skolutveckling och Sida anordnas en informativ utbytesresa till Libanon 
där  skolområdeschefer,  skolledare  och  lärare  får  informera  och  inspirerar 
varandra  om  hur  skolan  blir  en  global  skola  (a3).  I  samverkan  mellan 
kommuner  och  skolor  i  olika  länder  anordnas  informativa  utbytesresor,  där 
lärare,  rektorer,  skolområdeschefer  och  förvaltningsledning  ömsesidigt 
informerar  varandra  om  sina  erfarenheter  av  elever  från  andra  kulturer  och 
inspirerar  varandra  om  hur  skolan  blir  en  inkluderad skola,  det  vill  säga en 
skola  för  alla  (a4).  I  samverkan  mellan  skolor  i  olika  länder  anordnas 
informativa  utbytesresor,  där  lärare  och  elever  från  skolor  i  olika  länder 
besöker varandra för att ömsesidigt informera varandra om varandras språk 
och  kultur  (a6),  livsvillkor  (a7)  och  livskvalitet  (a8)  men  också  för  att 
ömsesidigt  inspirera  varandra  i  arbetet  med  att  främja  jämlikhet  och 
demokrati  och  förebygga  våld  och  diskriminering  i  skolan  (a9-11).  I 
diskursens  värld  framkommer  att  det  europeiska  skolsamverkansprojektet 
inte  är  isolerat  till  skolans  värld  utan  har  ett  vidare  syfte.  En  lärare  säger: 
”Det här ger oss möjlighet att utbyta åsikter och binda ihop Europa” (a10)  
 
För  att  främja  likställd  samhörighet  för  alla  individer  anordnas  informativa 
projektarbeten  för  elever.  I  samverkan  mellan  gymnasieelever  anordnas 
informativa  projektarbeten  om  kvinnoförtryck  (a15),  om  det  moderna 
samhällets  utsugning  (a  20)  och  om  mobbning  (a22-23)  där  allmänheten 
informeras  och  inspireras  till  nya  jämlika  attityder  genom  gruppsamtal,  en 
broschyr och en musikal (a15). För att främja likställd samhörighet  för alla 
individer anordnas även informativa tävlingar för elever. I samverkan mellan 
en  skola  och  några  intresseorganisationer  anordnas  en  informativ  rit-  och 
filmtävling  om  mobbning  för  att  informera  och  inspirera  grundskoleelever 
till nya jämlika attityder (a19)  
Likabehandlingsplaner 
I  den  samtida  utbildningsdiskursen  formas  mentalitetstendensen  genom 
likabehandlingsplaner.  De  likabehandlingsplaner  som  framträder  har  alla 
samma  mål,  nämligen  att  främja  likställd  samhörighet  för  alla  individer. 
Utmärkande  för  likabehandlingsplanen  som  undervisningsmetod  är  att  den 
gäller både vid främjade av jämlikhet och demokrati som vid förbyggande av 
kränkande behandling och diskriminering.   
 
För  att  främja  jämlikhet  och  demokrati  genom  likabehandlingsplaner 
presenterar några kommuner det innovativa beslutet om likställd skolpolitisk 
representation,  där  elevrepresentanter  i  likhet  med  skolpersonalens  fackliga 
företrädare  ska  sitta  med  vid  kommunala  skolpolitiska  sammanträden  med 
samma yttranderätt som personalens fackliga företrädare (a24-26). På andra 
håll  presenterar  ett  par  kommuner  och  några  skolor  den  innovativa 
satsningen med likställd närvaro i såväl skola som förskola, vilket omtalas i 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
54
 
termer av att alla elever och förskolebarn ska ges samma rätt att delta i skol- 
och förskoleverksamhet. Likställd närvaro verkställs genom att föräldrar får 
betala  vite  på  500kr  per  vecka  elever  inte  är  i  skolan  (a27),  genom  att 
förskolor med många deltidsbarn får extra kommunala medel och genom att 
föräldrar  med  låg  inkomst  får  gratis  förskola  (a31-32).  På  liknande  sätt 
presenterar  en  skola  den  innovativa  satsningen  med  likställt  deltagande  i 
såväl  skola  som  särskola,  där  särskoleelever  integreras  med  övriga  elever 
delvis  i  samma  klass  (a33).  På  ett  annat  håll  presenteras  satsningen  med 
likställd  hemspråksundervisning  där  finska  och  svenska  lever  sida  vid  sida 
och där inget språk sätts före det andra i undervisningen och där eleverna får 
hälften  av  undervisningen  på  vardera  språk  (a34).  På  flera  håll  arrangeras 
likställda  terminsupptakter  (a35)  och  likställda  skolavslutningar  ute  på 
skolgården  där  alla  kan  delta  (a36-37).  I  diskursens  värld  råder  inget  total-
förbud mot skolavslutningar i kyrkan. Däremot är skolan skyldig att utforma 
avslutningen  så  att alla  elever  kan  delta  och  där  elever  inte ska  utsättas  för 
ensidig påverkan från den ena eller andra trosinriktningen (a38-40).  
 
För  att  förebygga  kränkande  behandling  och  diskriminering  genom 
likabehandlingsplaner  presenterar  en  skola  den  innovativa  satsningen  med 
likställt  rastvaktsansvar  där  rastkamrater  i  likhet  med  vuxna  rastvärdar  ska 
agera  rastvakt  någon  gång  i  veckan  (a18).  På  andra  håll  presenteras 
satsningen  med  likställd  skolfrukost  där  skolan  bjuder  på  frukost  under 
lektionstid för att göra eleverna lugna. Då satsningen sker under lektionstid 
måste alla elever närvara, även de som redan ätit frukost (a41). Innovationen 
ska förstås i ljuset av en undersökning som visade att skolpolitiker anser att 
det  finns  ett  tydligt  samband  mellan  elevers  matvanor  och  deras  beteende 
(a42).  På  vissa  håll  presenteras  den  innovativa  satsningen  med  likställd 
loggning  av  Internettrafik  (a43)  och  likställda  polisanmälningar  där  all 
kränkande  behandling  i  skolan  polisanmäls,  oavsett  om  förövaren  är  barn 
eller  vuxen  (a44-47).  I  diskursens  värld  finns  ett  visst  motstånd  till  att 
polisanmäla  kränkande  behandling  i  skolan.  I  stället  för  att  ta  hjälp  av 
polisen eller polisanmäla kränkande behandling väljer skolor att inte se eller 
ta  tag  i  uppenbara  kränkningar  med  rädsla  för  dålig  publicitet.  Det  är  inte 
ovanligt  att  skolor  försöker  förringa  uppenbart inträffade  kränkningar (a48-
53).  En  rektor  säger:  ”Det  är en rad  olyckliga  händelser  som  råkat  inträffa 
hos  oss.  Men jag  tror  inte att  det  är  bråkigare  här  än någon  annanstans”  (a 
48).  Den  negativa  publiciteten  förstärks  genom  kommunpolitiska  gräl,  där 
den  borgliga  sidan  (fp)  yrkar  på  hårdare  tag  i  skolan  för  att  stoppa 
misshandeln, medan den ledande socialdemokratiska sidan går till motattack 
och i stället anklagar den borgliga motståndarsidan för att sakna insikt i hur 
verkligheten på skolan ser ut (a54).  
 
För  att  förbygga  kränkande  behandling  och  diskriminering  genom 
likabehandlingsplaner  presenterar  en  kommun  den  innovativa  satsningen 

---