I V . D I S K U R S E N B E S K R I V S
59
sätt. Medan den socialdemokratiska regeringen och skolministern (s) vill ha
fortsatt utbildning där endast behöriga lärare ska få sätta betyg (b1), vill
borgliga riksdagspartier ha böter eller skadestånd för de kommuner som
bryter mot lagen (b2). Med skärpta krav på lärarbehörighet följer också
kravet på rätt lärarutbildning, där ett omfördelat behov av lärarkategorier
med en framtida brist på förskollärare och ett överskott av grundskollärare
står för dörren (b5-7). För att tillgodose det omfördelade behovet av lärar-
kategorier presenterar regeringen (s) det innovativa beslutet att blivande
förskollärare ska kunna gå en kortare utbildning om de har yrkeserfarenhet
(b8). På liknande sätt presenterar en kommun det innovativa beslutet att
yrkesverksamma 1-7-lärare i kommunen ska få gå en förkortad vidare-
utbildning till förskollärare. Utbildningen är 20 veckor lång och ska ge
deltagarna en examen för arbete i förskola och förskoleklass. För att
motivera lärarna att gå den förkortade utbildningen kontrolleras beteendet
med positiv förstärkning – full lön under vidareutbildningen (b9). För att
motivera kommuner att anställa fler lärare i förskolan kontrolleras beteendet
genom positiv förstärkning - att kommuner får behålla riktade statsbidrag om
de kan visa att de på ett eller annat sätt förmått öka personaltätheten i
förskolan (b10). På lokal nivå leder detta till kommunala beslut om
minskade barngrupper i förskolan (b11-12). För att motivera
skolpersonal till
ökad kvalitet, effektivitet och produktivitet i förskola och skola kontrolleras
beteendet genom en positiv eller negativt förstärkt bedömning – individuella
löner, som inte bara regleras utifrån kriterierna kunskap, ansvar och
arbetsförhållanden utan också utifrån kriterierna prestation och marknads-
värde (b13).
Sida vid sida med kravet på fler behöriga lärare med individuella löner
presenterar Skolverket en ny version av en rapport med så kontroversiella
slutsatser att den första togs tillbaka. Huvudresultatet i den nya versionen är
densamma som den första. I rapporten framgår det kontroversiella resultatet
att lärarnas utbildningsnivå inte påverkar elevresultatet. Inte heller denna
gång vill Skolverket stå för resultatet. En generaldirektör på Skolverket
säger: ”Vi måste ha data av en annan karaktär för att få givande resultat”
(b14).
Innovativ samverkan
I den samtida utbildningsdiskursen formas inte mentalitetstendensen genom
förmedling av kunskaper utan genom innovativ samverkan. I jämförelse med
traditionell undervisning framträder undervisningsformen som ett indirekt
stöd för utvecklandet av elevkompetenser med prestationshöjande inslag.
Undervisningsformen är inte unik för Sverige utan finns förankrad i andra
länder. Tolkningen grundar sig på att undervisningsformen arrangeras i