Disposition

Det dagliga medelintaget i Sverige beräknas till 1,5 µg/kg kroppsvikt/vecka 

(Livsmedelsverket, 2008). Ett större intag registreras för dem som konsumerar stora mängder 

skaldjur och fiberrik kost. Vad gäller det dagliga intaget för barn saknas dataunderlag. Redan 

på 70-talet fastställde WHO och FAO högsta tolerabla veckointaget (TWI) av kadmium till 7 

µg/kg kroppsvikt, motsvarande 60-70 µg dagligen för en vuxen person. Flera studier har 

påvisat negativa hälsoeffekter på njure och skelett vid lägre halter än så och EFSA, The 

European Food Safety Authority, har lagt fram förslag på ett sänkt TWI till 2,5 µg/kg 

kroppsvikt (EFSA, 2009).  

 

2.4. Risk för höga kadmiumhalter i grödor odlade inom Jämtlands län 

 

2.4.1. Tidigare utförda undersökningar av kadmium i grödor 

Resultaten från dessa studier påvisar högre halter av vissa tungmetaller i matjord och alv i 

Storsjöbygden i Jämtlands län. Av dessa tungmetaller rör det sig framförallt om kadmium, 

zink, selen, mangan, kvicksilver, koppar, bly, arsenik och bor. Provtagningspunkterna över 

landet är dock fördelade i förhållande till odlingsareal, vilket har medfört att resultatet för 

Jämtlands län baseras på relativt få punkter jämfört med andra delar av Sverige.  

 

Livsmedelsverket utför regelbundet stickprov av flera grödor på den svenska 

livsmedelsmarknaden. Inga av dessa undersökningar som har utförts har påvisat några 

kadmiumhalter som överskridit några gränsvärden. I en rikstäckande undersökning med 

avseende på kadmium i potatis ingick ett prov från Jämtlands län. Detta prov påvisade inga 

förhöjda halter. 

 

2.4.2. Jordbruk i Jämtlands län 

Jordbruksarealen i Jämtlands län år 2008 utgjorde cirka 0,8 % av länets yta, vilket motsvarar 

1,6 % av åkerarealen i Sverige (Jordbruksverket, 2008). Jordbrukslandskapet återfinns i 

första hand i Storsjöbygden, längs älvar, utmed sjöar och på högre höjd i skogslandskapen 

(Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2003). Jordbruket i länet är huvudsakligen inriktat på kött- 

och mejeriprodukter och andelen vall i åkerarealen utgjorde år 2008 drygt 85 % 

(Jordbruksverket, 2008). År 2008 odlades spannmål på 6 % av åkerarealen i länet och de 

spannmål som odlades utgjordes av vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre och blandsäd. Av 

dessa spannmål var vårkorn dominerande och utgjorde 90 % av den totala arealen för 

spannmål. Potatisarealen i länet utgjorde 0,4 % av länets åkerareal. Nationellt utgjorde 

åkermarksarealen för spannmålsodling 0,23 % av landets totala areal år 2008 och 

motsvarande siffra för matpotatis var 0,86 %. Omfattningen av länets bär- och 

grönsaksodlingar är begränsad och det finns inget register i länet över aktiva odlingar. 

Uppgifter finns från 2003 att bärodlingarna i länet huvudsakligen omfattade jordgubbar och 

svartvinbär och att grönsaksodlingarna omfattade tomater, gurka, morötter samt vitkål 

(Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2003).  

 

Generellt i landet har tillförseln av kadmium via handelsgödsel minskat drastiskt sedan 

toppnoteringarna på 50-, 60- och 70-talen (SCB m.fl., 2007). Då uppgick kadmiumhalterna i 

handelsgödseln 150 mg per kg fosfor (SCB m.fl., 2007). År 2005 var den motsvarande 

genomsnittliga kadmiumhalten i handelsgödsel 5 mg per ton fosfor. Användningen av 

mineralgödsel i länet är lägre än genomsnittet för riket (SCB, 2009). År 2007 utgjorde 

andelen ekologisk odling av matpotatis i länet 20,4 % av den totala arealen (Jordbruksverket, 

2007). Detta kan jämföras med ett genomsnitt på 4,3 % för hela landet. 

 

16 

---

Återanvändning av slam kan öka risken för tillförsel av tungmetaller till åkermarken. 

Avloppsslam får inte spridas på åkermark om slammet innehåller mer än 2 mg kadmium per 

kg ts eller om kadmiumhalten i marken överskrider 0,4 mg/kg (SNFS, 1998). Då 

återanvändningen av slam i länet är mycket begränsad finns inga statistiska uppgifter på 

användning i länet (SCB, 2006). 

 

Spannmålsproduktionen i länet är begränsad och de spannmål som odlas för kommersiellt 

bruk är vårkorn, höstkorn, havre, rågvete samt blandsäd. Den nationella undersökningen 

gällande tillståndet i svensk åkermark och gröda (Eriksson m.fl., 2000) har omfattat grödorna 

höstvete, korn och havre. Morötter och sallad kan innehålla högre halter av kadmium men 

odlingen av dessa grödor sker nästan uteslutande för husbehov. Då spannmål och grönsaker 

nationellt sett odlas i begränsad omfattning i länet är det framförallt den lokalt konsumerade 

potatisen som är intressant för provtagning. 

 

2.4.3. Berggrundsgeologi i Jämtlands län 

Berggrunden i Jämtlands län utgörs till stora delar av fjällkedjan som huvudsakligen utgörs 

av granit och porfyr (Bygdén m.fl., 1997). I de centrala delarna av länet ligger den kalkrika 

kambrosiluren som österut går över i till graniter och ådergnejsiga sediment. Berggrunden i 

länet utgörs också av ett antal skiffrar, däribland alunskiffer. Alunskiffern sträcker sig i 

nordöstlig riktning genom länet (se figur 1). 

 

Figur 1. Alunskifferns utbredning i Jämtlands län 

(Copyright Lantmäteriverket 2009. Ur GSD 106-2008/188 Z).

 

 

 

Skiffern bildades i grunda hav och den höga organiska halten uppstod genom sedimentation 

av döda växter och djur. Alunskifferns höga metallhalter beror på att lösta metaller i 

omgivande vatten bands till skiffern genom bland annat jonbyte och adsorption. Alunskiffern 

kan bland annat innehålla och frigöra metaller såsom arsenik, kadmium, koppar, molybden, 

nickel, uran och zink (Falk m.fl., 2006). 

 

Alunskifferns utbredning i länet omfattar bland annat Storsjöbygden, där flera av länets 

potatisodlingar finns lokaliserade.  

 

2.4.4. Atmosfäriskt nedfall 

Enligt undersökningar av kadmiumhalter i mossa utförda av IVL Svenska Miljöinstitutet AB 

och Naturvårdsverket har det atmosfäriska nedfallet över landet minskat sedan mätningarna 

17 

---