Disposition

 

4.1.2. Arsenik, bly samt växtnäringsämnen 

 

I tabell 6 framgår uppmätta värden av arsenik och bly i potatisproverna. Det fastställda 

gränsvärdet för bly i potatis enligt EU-kommissionen överskrids inte (Kommissionens 

förordning, 2008). Vad gäller arsenik finns det inget gränsvärde för potatis. 

 

Tabell 6. Halter av arsenik och bly i potatis uttryckt i mg/kg färskvikt. 

Analys Median Medel  σ min 

max 

Gränsvärde 

As 

0,0002 0,0003 0,0003 0,0001 0,0008 - 

Pb 

0,0027 0,0031 0,0020 0,0010 0,0103 0,10 

 

I tabell 7 presenteras uppmätta halter av växtnäringsämnen i potatisproverna. 

 

Tabell 7. Halter av växtnäringsämnen i potatis uttryckt i mg/kg torrvikt. 

Analys Median Medel  σ min 

max 

Medel, 

ref

* 

Ca  296 298 121 104 515 - 

Cu  4,79 4,74 1,40 2,03 7,88 3,4 

K 

22000 22100 3290  15600 30000 - 

Na  22,7 22,9 8,87 10,8 48,0 - 

Mg  1140 1160 170  877  1620 - 

Mn  7,36 10,9 9,91 6,15 51,1 7,4 

Zn  13,1 13,8 3,67 8,07 22,9 11,5 

*(Petersson Grawé m.fl., 2001) 

 

4.2. Jordanalyser 

 

I tabell 8 framgår resultaten av matjordsanalyserna. I kolumnen längst till höger kan 

jämförelse göras med det medelvärde som erhållits i nationella undersökningar (Eriksson 

m.fl., 2000). 

 

 

Tabell 8. Analysvärden för undersökta parametrar i matjord i potatisodlingar i Jämtlands län. Längst till höger 

i tabellen anges medelvärden från nationella undersökningar (Eriksson m.fl., 2000) 

Analys Median Medel  σ min 

max 

Medel, 

S* 

Cd 

0,321 0,347 0,219 0,0555 

0,831 0,23 

As  9,06 8,38 4,30 0,471 

16,1 4,0 

Pb  18,9 18,0 7,51 5,52 34,2 17,1 

Ca  3270 3390 1630 1030 7120 - 

Cu  23,6 22,8 10,7 5,54 46,8 14,6 

K 

1530 1580 756  358  3460 - 

Na  55,3 60,1 27,2 23,7 165  - 

Mg  5100 4430 1780 957  7110 - 

Mn  1210 1110 615  200  3430 422 

Zn  96,2 89,1 36,1 19,7 150  59 

 

 

 

 

 

24 

---

Tabell 9. Analysvärden med avseende på fysikaliska egenskaper. 

Analys Median Medel  σ min 

max 

Medel, 

S* 

Org. 

C 

2,76 2,74 0,890 

1,20 4,58 - 

pH  6,10 6,06 0,675 

4,59 7,33 6,3 

 

4.3. Samband mellan kadmium i potatis och jordparametrar 

 

För att undersöka eventuella samband mellan kadmiumhalter och olika markfaktorer har en 

regressionsanalys genomförts. Något signifikant samband finns inte mellan kadmium i gröda 

och jord (R

2

=0,21) (figur 5). På motsvarande sätt ger regressionsanalyserna vad gäller 

samband mellan kadmiumhalterna i potatis och pH respektive TOC i matjorden inga 

signifikanta samband. 

 

Kadmiumhalter i matjord och potatis

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

0

0,1

0,2

0,3

0,4

Kadmiumhalt i potatis (mg Cd/kg ts)

M

atjo

rd

 (m

g 

C

d/

kg

 ts

) 

'

 

Figur 5. Regressionsanalysen mellan kadmiumhalterna i matjord och potatis.  

 

 

 

 

25 

---

5

. 

Diskussion 

 

Denna studie visar att kadmiumhalterna i potatis odlad inom Jämtlands län ligger under 

gränsvärdet på 0,1 mg Cd/kg färskvikt. Bortsett från två värden ligger värdena med mycket 

god marginal under det gällande gränsvärdet. Med avseende på folkhälsan ur ett långsiktigt 

folkhälsoperspektiv bedöms därmed, utifrån uppmätta värden i denna studie, risken för en 

normalkonsument att äta potatis odlad inom länet som liten. 

 

Studier har dock påvisat att vårt dagliga kadmiumintag är större än tidigare beräknat och att 

marginalen till de nivåer som ger upphov till skadliga effekter på vår hälsa är mycket liten. 

Med anledning av detta har EFSA, the European Food Safety Authority, under januari 2009 

lagt fram ett nytt tolerabelt dagligt intag på 2,5 µg/kg kroppsvikt istället för 7 µg/kg 

kroppsvikt. Detta kan på sikt komma att innebära en sänkning av de gränsvärden som finns 

framtagna för olika livsmedel med avseende på kadmium. Då uppmätta kadmiumhalter i 

denna studie förutom på två värden ligger på mycket god marginal från gällande gränsvärde 

bedöms dock fortfarande risken för hälsopåverkan på normalkonsumenten som liten.  

 

Bakgrunds- eller jämförvärden vad gäller kadmiumhalter i potatis inom länet saknas. I 

jämförelse med tidigare studier i landet så ligger maxvärdet från denna undersökning på en 

hög nivå. Medelvärdet från denna undersökning skiljer sig dock inte mycket från de övriga i 

landet.  

 

Det faktum att kadmiumhalterna i potatisen är så pass låga trots höga halter i matjorden kan 

delvis bero på att pH generellt är högre i länet jämfört med medelvärdet för landet samt att 

halten organiskt material är relativt hög. Dock påvisar inte denna studie några entydiga 

samband gällande detta vid regressionsanalys. Studier har påvisat att många faktorer spelar in 

när det gäller en specifik växts kadmiumupptag. Vid potatisprovtagning  kan till exempel 

kadmiumupptaget variera mellan olika potatissorter. I denna undersökning har endast fyra 

potatissorter ingått. De två högsta kadmiumhalterna i denna studie härrör från en annan 

potatissort än övriga sorter som har ingått i studien. Denna potatissort har i tidigare studier av 

kadmium i potatis visat sig innehålla högre halter.  

 

Medelhalten för kadmium i matjorden ligger på 0,347 mg/kg ts, vilket kan jämföras med 

gränsvärdet för användning av avloppsslam på 0,4 km/kg ts. På flera av åkermarkerna i länet 

skulle därmed en begränsning vad gäller användningen av avloppsslam kunna vara aktuell. 

Fler prover bör dock tas för att dra slutsatser för en specifik åkermark. 

 

Alvproverna har inte analyserats inom ramen för denna studie. De skulle kunna säga något 

om kadmiumhalterna i matjord och potatis har sitt ursprung från berggrunden eller via 

luftdeposition och gödsling. I denna studie bedömdes dock att dessa analyser inte var av 

intresse så länge kadmiumhalterna i potatis var låga.  

 

Andra grödor i länet som skulle kunna vara aktuella för provtagning med avseende på 

kadmium är spannmål, morötter och sallad.  Vad gäller spannmål är det framförallt höstvete 

som har påvisats innehålla höga kadmiumhalter i landet och med tanke på en generellt hög 

konsumtion av vete i landet är det av stort intresse att kontrollera kadmiumhalterna. Odlingen 

av spannmål i länet omfattar dock bara vår- och höstkorn, blandsäd, havre och rågvete. Vad 

gäller morötter och sallad är produktionen i länet mycket begränsad och hänvisas 

huvudsakligen till husbehovsodling. Utifrån nationella undersökningar har stora variationer 

vad gäller kadmiumhalter i morötter påvisats (Jansson, 1994). Odlingsenheterna för morötter 

26 

---

och sallad är små i länet, varför undersökningar med avseende på dessa grödor bedöms vara 

lågprioriterade. På grund av högre kadmiumhalter i länets åkermark skulle dock 

provtagningar med avseende på kadmium i blod och urin bland länets invånare kunna vara 

aktuella. En sådan provtagning skulle kunna ge en tydligare bild av den totala 

kadmiumbelastningen. 

 

Vall odlas på den allra största delen av åkermarken i länet. Studier påvisar dock att kadmium 

endast till begränsad del förs över till kött och mjölk. Däremot skulle kadmiumhalterna i 

inälvsmat från djur uppfödda inom länet kunna uppnå högre nivåer. 

 

Vad gäller skillnaden i kadmiumhalter mellan ekologisk och konventionell odling är denna 

förstudie för liten och påverkansfaktorerna för många för att några slutsatser ska kunna dras.  

27 

---

6. Slutsatser 

 

I denna förstudie har 34 potatis- samt matjordsprover från totalt 15 odlare analyserats. 

Kadmiumhalten i potatisen varierade mellan 0,003 mg/kg och 0,072 mg/kg. Medelhalten för 

samtliga analyser uppgick till 0,014 mg/kg färskvikt. De potatissorter som ingått i 

undersökningen var Sava, King Edvard, Matilda och Maritema. Baserat på uppmätta värden i 

denna studie finns det inga risker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv att för en 

normalkonsument äta potatis odlad inom länet. 

 

Tidigare uppmätta halter av tungmetaller i matjorden inom länet har varit höga. Resultaten 

från matjordsanalyserna påvisar även i denna studie halter över det nationella genomsnittet. 

Dock har det inte uppmätts lika höga halter som i den nationella karteringen av kadmium i 

åkermark och gröda. 

 

Andra grödor i länet som skulle kunna innehålla förhöjda halter av kadmium är morötter och 

sallad. Odlingen av dessa grödor i länet är dock begränsad och utgörs huvudsakligen av 

husbehovsodling. Fortsatta studier vad gäller i kadmium i grödor inom länet bedöms därmed 

som lågprioriterade.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

28 

---

Referenser 

 

Alloway, B., Jackson, A. & Morgan, H (1990). The accumulation of cadmium by vegetables 

grown on soils contaminated from a variety of sources. The Science of The Total 

Environment 91 (1990) 223-236.  

 

Almås, Å. R. & Singh, B. R (2001). Heavy metals in the environment. Journal of 

Environmental Quality 30 (May –June 2001). 

 

Asp, H. & Stolt, P (2002). Variation i kadmiumackumulering hos olika vetegenotyper i 

relation till halten kadmium i mark och marklösning, under två odlingssäsonger I Skåne. 

Slutrapport för SSJ och SL-stiftelse projekt. Institutionen för växtvetenskap, Sveriges 

Lantbruksuniversitet. 

 

Asp, H. (1999). Vegetabilier största kadmiumkällan i kosten. Fakta Trädgård. Nr 6, 1999. 

Sveriges Lantbruksuniversitet. 

 

Bergbäck, B., Anderberg, S. & Lohm, U (1994). Accumulated environmental impact:  the 

case of cadmium in Sweden. The Science of Total Environment 145 (1994) 13-28.  

 

Bygdén, S. & Nehrer, J (1997) Geokemi; en sammanställning över Jämtlands län. Rapport nr 

97:4. Länsstyrelsen i Jämtlands län.  

 

Eriksson, J., Andersson, A. & Andersson, R (1997). Tillståndet i svensk åkermark. 

Naturvårdsverkets rapport, 4778. 

Eriksson, J., Stenberg, B., Andersson, A & Andersson, R (2000). Tillståndet i svensk 

åkermark och spannmålsgröda – jordartens betydelse för markegenskaperna, samband 

markfaktorer och elementhalter i kärna. Naturvårdsverket, rapport 5062. 

EFSA (2009). Scientific Opinion of the Panel on Contaminants in the Food Chain on a 

request from the European Commission on cadmium in food. The EFSA Journal (2009) 980, 

1-139. 

 

Falk, H., Lavergren, U. & Bergbäck, B (2006). Metal mobility in alum shale from Öland, 

Sweden. Journal of Geochemical Exploration 90 (2006) 157–165. 

 

Fuchs, G., Haegglund, J. & Jorhem, L (1976). Förekomst av bly, kadmium och zink i 

vegetabilier. Vår föda 6-7, 160-167. 

 

Grant, C., Clarke, J., Duguid, S. & Chaney, R (2008). Selection and breeding of plant 

cultivars to minimize cadmium accumulation. Science of the total environment 390 (2008) 

301-310. 

 

Greger, M (2005). Metallupptag i växter odlade i rödfyr- och alunskifferjordar. Botaniska 

institutionen, Stockholms Universitet. 

 

IVL & Naturvårdsverket (2009). Kartor över kadmium i mossa. IVL Svenska Miljöinstitutet 

AB och Naturvårdsverket inom ramen för samordnad svensk miljöövervakning. 

 

 

---

Jansson, G (1994). Kadmium i mark och morötter. Institutionen för Markvetenskap, SLU. 

Uppsala. ISSN: 1102-1381. 

 

Jorhem, L. & Sundström, B (1993). Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel, 

chromium, manganese, cobolt in foods of the Swedish market, 1980-1993. Journal of Food 

Composition and Analysis 6, 223-241. 

 

Jorhem, L. & Slanina, P (2000). Does organic farming reduce the content of Cd and certain 

other trace metals in plant foods? A pilot study. Journal Science of Food Agriculture 80 

(2000) 43-48. 

 

Kommissionens förordning (2008). Commissions Regulation (EC) No 629/2008, amending 

Regulation (EC) No 1881/2006 setting maximum levels for certain contaminants in 

foodstuffs. Official Journal of the European Union.  

 

Li, P., Wang, X., Zhang, T., Zhou, D. & He, Y (2008). 

Effects of several amendments 

on rice growth and uptake of copper and

 

cadmium from a contaminated soil. Journal of 

Environmental Sciences 20(2008) 449–455. 

 

Länsstyrelsen i Jämtlands län (2003). Sektorbeskrivning av jordbruket i Jämtlands län. 

Otryckt publikation. Östersund, 2003-05-28. 

 

Länsstyrelsen i Jämtlands län (2006). Regionala Miljömål – gemensamma miljöambitioner 

för Jämtlands Län. Tabergs Tryckeri, Taberg. ISBN: 978-91-85123-07-0. 

 

McBride, M. B (1994). Environmental Chemistry of Soils. Oxford University Press. New 

York. ISBN: 0-19-507011-9. 

 

McLaughlin, M. J., Parker, D. R. & Clarke, J. M (1999). Metals and micronutrients – food 

safety issues. Field Crops Research, Volume 60, Issues 1-2, 1 January 1999, Pages 143-163. 

 

Naturvårdsverket (2005). Miljöövervakningsmetod: Jordbruksmark och gröda, yttäckande. 

Handledning för miljöövervakning. Version 1:3:2005-10-03. 

 

Naturvårdsverket (2007). Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Hälsorelaterad 

Miljöövervakning (HÄMI)- en utvärdering av programrådet. Rapport 5691. 

 

Nilsson, I (2000). Kadmiumanalyser 2000. Hushållningssällskapet. 

 

Olsson, K (1999). Kadmium i potatis. Växtpressen (28) 3:1999.  

 

Petersson Grawé, K., Öborn, I. & Gustafsson, K. (2001). Kadmium och andra spårelement I 

matpotatis odlad i Sverige – ett utvecklingsprojekt inom miljöövervakningen. Stockholm, 

Naturvårdsverket. 

 

Sandberg, R (2002). Kadmiumförekomst i potatis odlad i Norrbottens län - en studie av 

kadmiumhalt i potatis och dess variation med andra faktorer. Institutionen för 

Markvetenskap, SLU. Uppsala. ISSN 1102-1381. 

 

SCB (2006). Sveriges officiella statistik. Statistiska meddelanden. Utsläpp till vatten och 

slamproduktion 2006. MI22SM0801. 

 

---

 

SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket & LRF. (2007). Hållbarhet i svenskt jordbruk 2007. 

SCB-tryck, Örebro. ISBN: 978-91-618-1368-1. 

 

SCB (2009). Statistisk årsbok 2009. Miljö och väder. Jordbrukets användning av kväve och 

fosfor från mineral- och stallgödsel 2007.  

 

SNFS (1998). Statens Naturvårdsverks författningssamling, SNFS 1998:4. Statens 

naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen (SNFS 1994:2) med föreskrifter om 

skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. ISSN 0347-5301. 

 

Vieira da Cunha, K. P., Nasciment C.W.A., Mendoc, R. M. & Ferreira, C.P (2008).Cellular 

localization of cadmium and structural changes in maize plants grown on a cadmium 

contaminated soil with and without liming. Journal of Hazardous Materials 160 (2008) 228–

234. 

 

Yang, Y., Zhang, F., & Li, H. J. R (2009). Accumulation of cadmium in the edible parts of 

six vegetable species grown in cd-contaminated soils. Journal of Environmental Management 

90 (2009) 1117-1122. 

 

Åkesson, A (2000). Cadmium exposure and iron status. Stockholm, Karolinska institutet. 

Akademisk avhandling. 

 

Öborn, I. & Andersson, A (1993). Försurad mark; upptagning av Al, tungmetaller och Se i 

vårvete och potatis. Lägesrapport från en förstudie 92/93. Uppsala, Institutionen för Mark 

och Miljö. Sveriges Lantbruksuniversitet. 

 

Digitala källor 

IMM (2006). Kadmium.  

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=11353&a=5726&cid=11357&l=sv

 

2009-02-13 

 

Jordbruksverket. (2008). Verksamhetsområden. 

http://www.sjv.se/omjordbruksverket/verksamhetsomraden.4.7502f61001ea08a0c7fff122636

.html

 

2008-12-29 

 

Livsmedelsverket (2008). Kadmium. 

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11524&epslanguage=SV

 

2009-02-13 

 

Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005. ISBN: 91-7201-940-9. 

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/A4E29A85-97A6-46C9-8347-

9E792285735C/3026/20051111.pdf

 

2008-12-30 

 

Sveriges miljömål (2008). Giftfri Miljö. 

http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal4.php

  

2008-12-29