Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Kris i befolkningsfrågan
- Kvinnors rätt
23 paret arbete - hem”. 74 Under 1930-talets kris med hög arbetslöshet och fattigdom kom huset att ses som en möjlighet för arbetarklassen att få det bättre. Dåvarande finansminister Ernst Wigforss använde huset som metafor när han presenterade sitt krispaket 1932. Wigforss lösning var att krisen skulle konsumeras bort för att få fart på industrin, vilket är en förklaring till att hemmen kom att få en framträdande roll i välfärdsprojektet. I hemmen konsumerade man det som tillverkades genom arbetet och enligt finansministern och andra socialdemokrater skulle ökad konsumtion leda till ökad produktion. 75 För att få igenom sin expansiva politik behövde socialdemokraterna dock stöd i riksdagen, vilket de fick genom en uppgörelse med bondeförbundet i den så kallade kohandeln 1933. I utbyte mot en reglering av handeln med jordbruksprodukter stödde bondeförbundet socialdemokraternas politik. 76
Hirdman kallar de politiker som byggde folkhemmet för sociala ingenjörer, vilket är ett begrepp som de själva enbart använde implicit eller som hon själv skriver ”nästan explicit”. 77
tillsammans med ekonomer och arkitekter för att skapa ett bättre samhälle. Genom att ha vetenskapen som ledstjärna ansåg man sig kunna föra en god politik som skulle skydda människor från sig själva, man skulle nå den allmänna viljan. 78
1930 ordnades Stockholmsutställningen där funktionalismen lanserades som lösning på många av samhällets problem. Utställningen var främst tänkt för konsthantverk, konstindustri och hemslöjd, men det är arkitekturen som kommit att bli mest berömd. Utställningen hade fyra miljoner besökare från maj till september. 79
74 Hirdman (1989) s 93. 75 Ibid s 91 och 95. 76 Schön (2000) s 347. 77 Hirdman (1989) s 97. 78 Ibid s 97-101. Diskussion om begreppet ”social ingenjör” se ibid s 11-12. 79 www.arkitekturmuseet.se och www.arch.kth.se 2003-03-05. Mer om funktionalismen i undersökningen.
24 Kris i befolkningsfrågan Fyra år efter Stockholmsutställningen kom den för folkhemsbygget så viktiga boken Kris i befolkningsfrågan ut. 80 Bakgrunden var den nedgång i nativiteten som kunde skönjas. För detta tillsatte regeringen 1936 en befolkningskommission som gjorde en mängd utredningar. Alla livets områden utreddes, så som sexualiteten, arbetet, fritiden, barnuppfostran, hälsan och bostadssituationen. Befolkningskommissionens arbete var starkt präglat av Alva och Gunnar Myrdals åsikter och sätt att argumentera. 81
fruktan att Sverige skulle avfolkas om inte något drastiskt gjordes för att öka nativiteten, blev till vetenskaplig sanning. Det var dramatiska hotbilder som målades upp och en relevant fråga att ställa blir varför de målade upp en så pessimistisk och hotfull framtidsbild. Hirdman menar att det finns tecken på att det inte bara var övertygelse som styrde Alva och Gunnar Myrdal, utan att skräckpropagandan kring bristen på barnafödslar också var taktisk. Gunnar Myrdal ville bli sin tids Malthus och forma en verklighetsuppfattning som var oemotståndlig för alla, oavsett politisk tillhörighet. Larmet om kris i befolkningsfrågan var ett sätt för honom och Alva Myrdal att få igenom sina socioekonomiska förändringar. Hirdman har också funnit att det hos Gunnar Myrdal fanns en rädsla för att bristen på barn skulle skada tillväxten. 82 Myrdals analys av befolkningsproblemet var att det uppkommit genom de strukturförändringar som skett i och med industrialismen. Detta hade förändrat familjens form och motiv att skaffa barn, varför de nu ville införa reformer för att ”rekonstruera den ekonomiska basen för familjeinstitutionen”. 83 Men det var inte bara reformer som skulle införas, utan folket skulle samtidigt fostras i hur de skulle inreda sina hem, vad de skulle äta, hur de skulle klä sig och hur de skulle uppfostra sina barn. 84 Samt
vilka egenskaper som var önskvärda, vilka drömmar som var lämpliga och vilken kärlek som accepterades:
80 Myrdal (1934). 81 Ledamöter i befolkningskommissionen var Nils von Hofsten, Gunnar Myrdal, Johan Persson, Andrea Andreen-Svedberg Sven Wicksell, Nils Wohlin och Disa Västberg. Alva Myrdal anlitades som sakkunnig. 82 Hirdman (1989) s 119-122. 83 Ibid s 122. 84 Ibid s 121-122.
25 Dåliga vanor måste vridas rätt. De oförståndiga upplysas. De ansvarslösa väckas. Det är här utrymme för en omfattande samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och propagandaaktion, vilken, om den skall komma till nytta där den bäst behövs, måste vara intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar, vilka eljest kanske blott ha trånga förbindelser med den sociala yttervärlden. 85
Alva och Gunnar Myrdal uttryckte sig rakt på sak när det gällde sina och andra aktiva socialdemokraters åtaganden gentemot folket som de kallade den oupplysta massan. Det behövdes en psykologisk fostran av folket, för deras eget bästa. Befolkningsfrågan inrymde som sagt många områden. I en artikel i Morgonbris skriver Clara Wigforss att frågan var komplex: ”kring problemet gruppera sig fler frågor om samlevnaden mellan man och kvinna, de som röra barnens uppfostran och vård och det som gälla arbetet, speciellt kvinnans arbete”. 86 Inom begreppet befolkningsfrågan rymdes alla problem som var kopplade till människors sätt att leva. Begreppet funktionalismen rymde lösningarna. 87
Kvinnors rätt Liberala reformer för en ökad formell jämställdhet hade pågått sedan 1845, då lika arvsrätt för män och kvinnor genomfördes. Under resterande delen av 1800-talet infördes fler lagar som gav kvinnor ökade rättigheter. Från och med år 1859 fick kvinnor rätt att inneha vissa lärartjänster och 1864 förlorade männen lagstadgad rätt att aga sin hustru. Sedan följde rätten för kvinnor att med vissa undantag ta akademisk examen och för ogifta kvinnor att bli myndiga. 88 År 1874 fick gifta kvinnor laglig rätt att förfoga över sin inkomst om de upprättade äktenskapsförord. Att det skedde i praktiken, var dock ovanligt. Kvinnor hade däremot inte rätt att teckna arbetsavtal utan godkännande av sin make eftersom gifta kvinnor var omyndiga fram till 1921. 89
1921 kom rösträtten att omfatta även alla kvinnor. Beslutet togs av liberaler och socialdemokrater, medan högern var motståndare till den nya lagen. 1921 stiftades också en lag
85 Myrdal (1934) s 226. 86 ”Vad talar man om 1” Morgonbris april 1935 s 19-20. 87 Se avsnittet Funkis – den ideala lösningen. 88 På tal om kvinnor och män (2000). 89 Frangeur (1998) s 46. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|