23
paret arbete - hem”.
74
Under 1930-talets kris med hög arbetslöshet och fattigdom kom huset att
ses som en möjlighet för arbetarklassen att få det bättre. Dåvarande finansminister Ernst Wigforss
använde huset som metafor när han presenterade sitt krispaket 1932. Wigforss lösning var att
krisen skulle konsumeras bort för att få fart på industrin, vilket är en förklaring till att hemmen
kom att få en framträdande roll i välfärdsprojektet. I hemmen konsumerade man det som
tillverkades genom arbetet och enligt finansministern och andra socialdemokrater skulle ökad
konsumtion leda till ökad produktion.
75
För att få igenom sin expansiva politik behövde
socialdemokraterna dock stöd i riksdagen, vilket de fick genom en uppgörelse med
bondeförbundet i den så kallade kohandeln 1933. I utbyte mot en reglering av handeln med
jordbruksprodukter stödde bondeförbundet socialdemokraternas politik.
76
Hirdman kallar de politiker som byggde folkhemmet för sociala ingenjörer, vilket är ett
begrepp som de själva enbart använde implicit eller som hon själv skriver ”nästan explicit”.
77
Vetenskap, rationalitet och saklighet var viktiga begrepp för dessa politiker och de arbetade
tillsammans med ekonomer och arkitekter för att skapa ett bättre samhälle. Genom att ha
vetenskapen som ledstjärna ansåg man sig kunna föra en god politik som skulle skydda
människor från sig själva, man skulle nå den allmänna viljan.
78
1930 ordnades Stockholmsutställningen där funktionalismen lanserades som lösning på
många av samhällets problem. Utställningen var främst tänkt för konsthantverk, konstindustri och
hemslöjd, men det är arkitekturen som kommit att bli mest berömd. Utställningen hade fyra
miljoner besökare från maj till september.
79
74
Hirdman (1989) s 93.
75
Ibid s 91 och 95.
76
Schön (2000) s 347.
77
Hirdman (1989) s 97.
78
Ibid s 97-101. Diskussion om begreppet ”social ingenjör” se ibid s 11-12.
79
www.arkitekturmuseet.se och www.arch.kth.se 2003-03-05. Mer om funktionalismen i undersökningen.
24
Kris i befolkningsfrågan
Fyra år efter Stockholmsutställningen kom den för folkhemsbygget så viktiga boken Kris i
befolkningsfrågan ut.
80
Bakgrunden var den nedgång i nativiteten som kunde skönjas. För detta
tillsatte regeringen 1936 en befolkningskommission som gjorde en mängd utredningar. Alla livets
områden utreddes, så som sexualiteten, arbetet, fritiden, barnuppfostran, hälsan och
bostadssituationen. Befolkningskommissionens arbete var starkt präglat av Alva och Gunnar
Myrdals åsikter och sätt att argumentera.
81
Alva och Gunnar Myrdals bok fick ett enormt genomslag inom socialdemokratin och deras
fruktan att Sverige skulle avfolkas om inte något drastiskt gjordes för att öka nativiteten, blev till
vetenskaplig sanning. Det var dramatiska hotbilder som målades upp och en relevant fråga att
ställa blir varför de målade upp en så pessimistisk och hotfull framtidsbild. Hirdman menar att det
finns tecken på att det inte bara var övertygelse som styrde Alva och Gunnar Myrdal, utan att
skräckpropagandan kring bristen på barnafödslar också var taktisk. Gunnar Myrdal ville bli sin
tids Malthus och forma en verklighetsuppfattning som var oemotståndlig för alla, oavsett politisk
tillhörighet. Larmet om kris i befolkningsfrågan var ett sätt för honom och Alva Myrdal att få
igenom sina socioekonomiska förändringar. Hirdman har också funnit att det hos Gunnar Myrdal
fanns en rädsla för att bristen på barn skulle skada tillväxten.
82
Myrdals analys av
befolkningsproblemet var att det uppkommit genom de strukturförändringar som skett i och med
industrialismen. Detta hade förändrat familjens form och motiv att skaffa barn, varför de nu ville
införa reformer för att ”rekonstruera den ekonomiska basen för familjeinstitutionen”.
83
Men det
var inte bara reformer som skulle införas, utan folket skulle samtidigt fostras i hur de skulle inreda
sina hem, vad de skulle äta, hur de skulle klä sig och hur de skulle uppfostra sina barn.
84
Samt
vilka egenskaper som var önskvärda, vilka drömmar som var lämpliga och vilken kärlek som
accepterades:
80
Myrdal (1934).
81
Ledamöter i befolkningskommissionen var Nils von Hofsten, Gunnar Myrdal, Johan Persson, Andrea
Andreen-Svedberg Sven Wicksell, Nils Wohlin och Disa Västberg. Alva Myrdal anlitades som sakkunnig.
82
Hirdman (1989) s 119-122.
83
Ibid s 122.
84
Ibid s 121-122.
25
Dåliga vanor måste vridas rätt. De oförståndiga upplysas. De ansvarslösa väckas. Det är
här utrymme för en omfattande samhälleligt organiserad folkuppfostrings- och
propagandaaktion, vilken, om den skall komma till nytta där den bäst behövs, måste vara
intensiv och pockande och söka utnyttja alla slags kanaler till föräldrar, vilka eljest kanske
blott ha trånga förbindelser med den sociala yttervärlden.
85
Alva och Gunnar Myrdal uttryckte sig rakt på sak när det gällde sina och andra aktiva
socialdemokraters åtaganden gentemot folket som de kallade den oupplysta massan. Det
behövdes en psykologisk fostran av folket, för deras eget bästa.
Befolkningsfrågan inrymde som sagt många områden. I en artikel i Morgonbris skriver Clara
Wigforss att frågan var komplex: ”kring problemet gruppera sig fler frågor om samlevnaden
mellan man och kvinna, de som röra barnens uppfostran och vård och det som gälla arbetet,
speciellt kvinnans arbete”.
86
Inom begreppet befolkningsfrågan rymdes alla problem som var
kopplade till människors sätt att leva. Begreppet funktionalismen rymde lösningarna.
87
Kvinnors rätt
Liberala reformer för en ökad formell jämställdhet hade pågått sedan 1845, då lika arvsrätt för
män och kvinnor genomfördes. Under resterande delen av 1800-talet infördes fler lagar som gav
kvinnor ökade rättigheter. Från och med år 1859 fick kvinnor rätt att inneha vissa lärartjänster
och 1864 förlorade männen lagstadgad rätt att aga sin hustru. Sedan följde rätten för kvinnor att
med vissa undantag ta akademisk examen och för ogifta kvinnor att bli myndiga.
88
År 1874 fick
gifta kvinnor laglig rätt att förfoga över sin inkomst om de upprättade äktenskapsförord. Att det
skedde i praktiken, var dock ovanligt. Kvinnor hade däremot inte rätt att teckna arbetsavtal utan
godkännande av sin make eftersom gifta kvinnor var omyndiga fram till 1921.
89
1921 kom rösträtten att omfatta även alla kvinnor. Beslutet togs av liberaler och
socialdemokrater, medan högern var motståndare till den nya lagen. 1921 stiftades också en lag
85
Myrdal (1934) s 226.
86
”Vad talar man om 1” Morgonbris april 1935 s 19-20.
87
Se avsnittet Funkis – den ideala lösningen.
88
På tal om kvinnor och män (2000).
89
Frangeur (1998) s 46.
Dostları ilə paylaş: |