Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
42 Som uppföljning på enkäten om husmoderssemester uppmanade Morgonbris män att svara på några frågor. De anade antagligen att det skulle bli betydligt svårare att få männen att delta, så denna undersökning var utformad som en tävling. Den man som vittnade om ”mönstergivande socialistiskt tanke och handlingssätt” kunde vinna två veckor på folkhögskola. Frågorna som män uppmanades att svara på var: 1) Skall mannen biträda sin hustru i det husliga arbetet?, 2) Hjälper Ni er hustru i hushållet och 3) I så fall, vilka uppgifter tar ni på er lott? 154 Undersökningen väckte ”bestörtning och förlägenhet” hos männen som inte var villiga att delta i enkätundersökningen. 155
De som svarade sade att de möjligtvis hjälpte till ”när det är av nöden” och det som de kunde tänka sig att hjälpa sin hustru med var att gå ärenden, koka kaffe och potatis. 156
Morgonbris redaktion bestämde sig för att söka svaren på annat sätt och begav sig på cykel ut på landsbygden för att intervjua folk:
– Nej
, se hushållet det ska kvinnorna av gammalt sköta om. –
Men hur går det på söndagarna? Får hustrurna arbeta hela söndagarna också? –
–
Och ni själv då? Vilar karlarna sig hela söndan? –
En har ju djuren att sköta om på vintern, men på somrarna går de ju ute. Och grisar och höns sköter förstås kvinnofolken. –
Vem bär vatten och ved? –
Det gör kvinnorna förstås. –
Tycker ni inte att det är lite orättvist att kvinnorna får arbeta hela söndan, medan ni vilar er? –
–
Hur är det på vardagen då? Arbetar de längre än ni då? –
Ja, det gör de förstås. De får ju gå upp en timme tidigare och laga kaffe , för en vill ju inte gå upp förrän en har fått en kopp kaffe i sig.
det på att den manligt dominerade litteraturkritiken inte kunde känna igen sig i Elgströms modernistiska texter. Elgström var feminist och pacifist. Brödje (1998). 154 ”Äkta män! Handen på hjärtat!” Morgonbris augusti 1932 s 20. 155 ”Husfäderna i förlägenhet” Morgonbris september 1932 s 15-15 och 30-31.
43 –
Och på kvällarna håller de på längre? –
Ja, då får de ju laga mat och diska förstås. Så det blir ju en två timmar längre arbetsdag för dem. –
–
Ja, hon väver ju förstås. –
För att sälja? –
Nej, nej för vårt eget behov. –
Hur hinner hon med det då? –
Å - på sina lediga stunder. 157
Att Morgonbris formulerade frågor om huruvida det var rättvist att kvinnor aldrig någonsin fick vila från sina uppgifter, visar att männens inställning till kvinnors arbete sågs som ett problem som måste belysas. Genom att ifrågasätta självklarheter uppmanar man till eftertanke och öppnar för förändring. När de på detta vis konfronterade normer och allmänt accepterade uppfattningar med verkligheten, synliggjorde de också paradoxer och orättvisor. Mannens svar visar hur uppfattningen om att det är kvinnans plikt att ensam ansvara för hushållet, inte kunde försvaras med några logiska eller rättvisa argument, utan att det handlade om ett gammalt kontrakt: Hushållet sköter kvinnorna av gammalt, det är deras göra. Sex gånger sade den intervjuade mannen ”förstås” när han beskrev sin hustrus uppgifter, som för att betona det självklara i uppdelningen av arbetet. I följande nummer av Morgonbris uppgavs att det kommit in en del intressanta svar på enkäten, varav en utsetts till vinnare. Redaktionen ansåg det överraskande att flera män svarat att kamratskapen borde vara självklar inom socialistiska hushåll och att man därför borde hjälpas åt även med hemmet. Samtidigt skrev de att männen som svarat tillhörde ”de socialistiska arbetarnas elittrupp, avantgardet i kampen för lika människorätt åt alla”. 158
Men inte ens denna så kallade elittrupp kunde tänka sig att hjälpa till med matlagningen, utan även för dem handlade det om att gå ärenden, bära in ved och vatten, koka potatis och kaffe, hämta mjölk, piska mattor och
156 Ibid.
157 Ibid.
158 ”Vad har vi äkta män att göra?” Morgonbris oktober 1932 s 9 och 30.
44 sängkläder och bona golv. 159
Och framför allt handlade det inte om att dela på arbetet, utan att de kunde tänka sig att hjälpa sin hustru med hennes uppgifter. Vinnaren i tävlingen skrev att det var självklart att om båda hade arbete utanför hemmet, att mannen hjälpte till. Han menade att det torde vara mot det socialistiska idealet att låta sin hustru påbörja en ny arbetsdag när de kom hem och han uppmanade männen att stå i mot uppfattningen att män som sysslade med hushållsgöromål var en löjlig figur, ”en mes”. 160
Arbetaren och den vakna husmodern I Morgonbris rådde det ingen tvekan om vilka folkhemmets ideala människotyper var, även om paradoxer då och då framträdde när idealen krockade med verkligheten. Artiklarna var fulla av uppmaningar om hur en man, en kvinna och deras familj borde vara. Konstruktionen av de önskvärda identiteterna skedde såväl explicit som implicit. Det var ingen hemlighet att människor skulle uppfostras till bättre människor, med syftet att de också skulle bli lyckligare. Till exempel skrev man:
Vår främsta uppgift är därför att samtidigt med omgestaltningen av samhällssystemet medverka till fostrandet av en ny människotyp med större förståelse och förmåga för den mänskliga gemenskapen”. 161
Genom val av ord och språkliga upprepningar beskrevs vilka egenskaper och förmågor som framför allt kvinnor förväntades ha och vilka de borde göra sig av med. Texterna i Morgonbris innehöll mängder av beskrivningar i form av epitet och adjektiv som beskrev hur kvinnor och män var, hade varit och hur de borde vara i det nya välfärdssamhället. Klassanknytningen var ständigt närvarande och den borgerliga familjen beskrevs ofta i nedvärderande ordalag som motsats till arbetarfamiljen. Eftersom Morgonbris framför allt vände sig till kvinnor, handlade det mest om den nya kvinnan. Det var på henne kraven ställdes och det var hennes personlighet som skulle modifieras.
159
Ibid. 160
”De tvås kamratskap” Morgonbris oktober 1932 s 10. 161
”Till sverges kvinnor” i Morgonbris januari-februari 1936 s 6.
Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|