Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Obetalt arbete utan vila – den paradoxala komplementära modellen
38 det som att det började kring 1932 och att det tog nya former efter 1936. Uppfostran av kvinnorna fortsatte, även om det handlade något mindre om det som Kaj Andersson benämnde som ”hemkultur” och något mer om de politiska frågor som följde i de många statliga utredningarnas spår. 137 Även i slutet av undersökningsperioden förekom artiklar med liknade ton som under det som Hirdman benämner det ideologiska försöket, där Morgonbris talade om för arbetarkvinnorna hur de skulle klä sig hemma och hur de skulle möblera sina kök på ett politiskt korrekt sätt. 138
Folkhemmets kvinna skulle i första hand vara husmoder med ansvar för hemarbetet, men till skillnad från 1920-talets hemmafru, skulle hennes sysslor i hemmet ses som ett yrke och likställas med arbete utanför hemmet. De socialdemokratiska kvinnorna ansåg även att kvinnor skulle ha rätt att yrkesarbeta, varför hemarbetet skulle rationaliseras så att det skulle bli möjligt att kombinera yrkesarbete med ansvaret för barn och hushåll. Uppfattningen om kvinnor och män som komplementära genomsyrade argumentationen när det handlade om kvinnors och mäns arbete. Det var aldrig aktuellt att omförhandla det järnhårda samhällskontrakt som gav kvinnor huvudansvaret för den helt oavlönade och tämligen flexibla uppgiften att ta hand om hem och barn, ”att ta hand om den s.k. reproduktionen av det mänskliga”. 139
Trots att kvinnoförbundet krävde att kvinnor formellt skulle ha tillträde till alla yrken, var det inte något prioriterat mål att bryta genusarbetsdelningen, utan den reproducerades och befästes snarare genom kvinnoförbundet och Morgonbris. Såväl annonser som artiklar talade för att kvinnorna hade och skulle ha en ”egen” arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen hade annonser i tidningen som riktade sig enbart till kvinnor, där de erbjöd arbeten för husmödrar och de yrken man nämnde var barnsköterskor, husföreståndarinnor, barn- och hushållsfröknar samt hembiträden. 140
I en artikel uppmanades kvinnor att arbeta inom det sociala och argumentet var just att kvinnorna borde komplettera männen och bidra med intuition och smidighet. Medan männens uppgift skulle vara
137 ”Nya Morgonbris fem år” i Morgonbris april 1936 s 9-11. Kaj Andersson skrev att om man inte uppskattade att Morgonbris satsade på hemkultur, visste man inte vad socialism innebar. 138
Se till exempel ”Vi äro praktiska och skaffar oss mönsterkök” Morgonbris april 1938 s 8 och 32 och ”Vi kläder oss till arbete” Morgonbris april 1938 s 9. 139 Wikander (1991) s 6. 140 Annons från arbetsförmedlingen i Morgonbris februari 1932 s 24.
39 att läsa lagarnas distinktioner, skulle kvinnorna ”ägna sig åt mer tålamodsprövande arbete som att vara barnavårdsman”. 141
skrev en kvinnlig regissör som hade talat med kvinnliga jurister, läkare och journalister om hur könet påverkade möjligheterna till karriär, att ”det är männen som har nycklarna till alla ställningar”. 142
De tillfrågade yrkeskvinnorna hade svarat att de hela tiden stötte på svårigheter och hinder som var relaterade till kön, men att det var svårt att beskriva dessa eftersom det var som att stöta huvudet mot en osynlig mur. Hon påpekade också att när en kvinnlig regissör, journalist eller läkare fick ett uppdrag, var det alltid något som hade anknytning till kvinnor och barn. 143
I en annan artikel där kvinnor uppmanades att söka mansdominerade yrken, skrev Morgonbris redaktion att de inte tog ställning till författarens ”djärva inlägg”. 144
Artikelförfattarinnan skrev att kvinnor borde söka arbeten som betecknades som manliga, men som inte alltid varit det. Hon gav exempel på att kvinnor tidigare arbetat med gruvbrytning och lantbruk och hon påpekade att det funnits kvinnliga murare ända till slutet av 1800-talet. Hon nämnde också paradoxer som att en kvinnlig arkitekt var okej, men inte en murare, en maskinskriverska kan vara kvinna, men inte en typograf. 145
redaktionen såg det som nödvändigt att påpeka att de inte stod bakom artikeln. Genusarbetsdelningen sågs alltså inte som något prioriterat problem att lösa, utan det var statusen hos de kvinnliga yrkena som skulle höjas och socialdemokratiska kvinnoförbundet såg som sin uppgift att argumentera för detta. Det var i synnerhet statusen för hemarbetet, som behövde öka, eller att hemarbetet åtminstone erkändes som ett yrke. Likaså satsade man på att uppvärdera arbete i andras hem. I en ledare berättades om ett ungt hembiträde som sökte sprida socialistiska idéer inom sin yrkesgrupp. En äldre kvinna med samma arbete, kallades istället tjänarinna och hon
141 ”En ny kvinnokår” Morgonbris november 1932 s 10-31. Fler exempel på genusarbetsdelningen kommer i avsnittet Barnen – duktiga pojkar och framtidens husmödrar, i diskussionen om hur barn och ungdomar förbereds för den. 142 ”Den osynliga muren” Morgonbris juli 1935 s 14-15. 143 Ibid.
144 ”Varför inte kvinnliga murare eller konduktörer?” Morgonbris juni 1936 s 14-15. 145 Ibid.
Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|