28
partiet. Jag menar dock att Karlssons användande av nyckelord såsom ”klarsyn”,
döljer en hel
del motsägelser som framträder tydligt i artiklarna i Morgonbris. Slutsatserna av de
socialdemokratiskt aktiva kvinnornas analyser var sällan att arbetsdelningen i hemmet och på
arbetsmarknaden skulle brytas, att män och kvinnors uppgifter skulle förändras, utan resulterade
snarare i hårdare krav på kvinnorna. Det betraktades som orättvist att kvinnorna ensamma fick
sköta hem och barn, varför dessa sysslor skulle rationaliseras så att kvinnorna skulle fortsätta att
sköta detta ensamma, men samtidigt yrkesarbeta, vara politiskt aktiva och ha fritidsintressen.
Kvinnoförbundet betecknades liksom ungdomsförbundet (SSU) och broderskapsförbundet
(SKSF) som sidoorganisationer till SAP och dess existens motiverades med att de organiserade
medlemmar som SAP inte nådde "den vanliga vägen” och syftade då till att kvinnor och ungdomar
inte återfanns på arbetsplatserna och i fackförbunden.
102
Sidoförbunden
var uppbyggda enligt
samma principer som moderpartiet med förbundsstyrelse, verkställande utskott och kongress som
högsta beslutande organ. De var också organiserade i regionala och lokala avdelningar. SSKF
var i stort sett ekonomiskt oberoende, även om de fick ett visst ekonomiskt stöd från partiet.
103
Under perioden 1910-1930 hade kvinnoförbundet en etableringsperiod då de hade mycket
litet inflytande över partiet. Efter 1930 fick förbundet ett genombrott och kunde betraktas som en
viktig politisk aktör: ”de tog plats på den politiska arenan som medskapare av folkhemmet”, då i
synnerhet när det gällde att förmedla normer om livsstil till de socialdemokratiska kvinnorna.
104
Att socialdemokraterna var måna om kvinnornas röster och lojalitet visar sig bland annat i
Morgonbris valnummer 1932 då det var ovanligt många artiklar skrivna av män. Betydelsefulla
socialdemokrater som Per-Albin Hansson talade om vikten av att kvinnorna nu gick och röstade
på socialdemokraterna.
105
Förbundets möjligheter att påverka samhällsutvecklingen enligt sina
egna idéer var dock begränsade, då moderpartiet, som Karlsson skriver, krävde lojalitet av dem
när uppfattningarna gick isär.
102
Ibid s 26.
103
Ibid.
104
Karlsson (1996) s 68 och 34.
105
Se
Morgonbris september 1932.
29
Diagram 1. Antal medlemmar i SSKF 1920- 1970
0
10000
20000
30000
40000
50000
60000
70000
80000
1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970
År
Antal medlemmar
Källa: Karlsson Gunnel (1996) s 56
Som tabellen ovan visar var den undersökta perioden en expansiv period för förbundet, vilken
också kan ses som en bidragande faktor till det ökade politiska inflytandet. 1932 hade SSKF ca
8 500 medlemmar, vilket betydde att de vuxit med 3 000 medlemmar på fyra år.
106
De politiska ståndpunkter som kvinnoförbundet prioriterade i början av
undersökningsperioden sammanfattades i ett uttalande som styrelsen gjorde i januari 1932:
1. Lika rätt för män och kvinnor i medborgerligt hänseende.
2.
Husmoderns arbete i hemmet värdesatt i likhet med
förvärvsarbetet utanför hemmet.
3.
Tillträde till alla yrken och alla slag av förvärvsarbete, oavsett
civilstånd.
4.
Ingen åtskillnad mellan män och kvinnor i möjligheter till
befordran.
5.
Lika möjligheter till utbildning
106
”Vi har framtiden för oss!” Morgonbris april 1932 s 15.
30
6.
Inga särskilda arbetstidsbestämmelser eller andra
arbetsinskränkningar för kvinnorna än dem som anses
betingade av kvinnans moderskap. Kompensation för förlorad
arbetsinkomst i samband med förlossningen/ledigheten.
7.
Lika lön för lika arbete, för uppfyllande av rättvisa,
motarbetande av osund konkurrens och underbetalning av
kvinnors arbete.
8.
Likställighet med männen inom ålderdoms- och
arbetslöshetsförsäkringarna
.
107
Detta var de politiska kraven så som de formulerades på papperet. Arbetarkvinnorna
förespråkade lika villkor som männen på arbetsmarknaden och när det gällde rätten till utbildning.
De var emot särlagstiftning för kvinnor och i uttalandet nämnde de nattarbetsförbudet som
infördes 1911. Kvinnoförbundet krävde inte att hemarbetet skulle delas mellan män och kvinnor,
utan att hemarbetet skulle värderas lika högt som andra arbeten. Det var ett sätt att få kvinnorna
att känna sig delaktiga i arbetarrörelsen, att deras sysslor även räknades som ett arbete och inte
som ett biologiskt kall. Den till hemmet bundna frun skulle bli en rationell husmoder och därmed
en viktig del i samhällets produktionskedja.
108
Det talades emellertid inte om att arbete i hemmet
skulle ge någon lön. Att det var svårt att vara en flitig husmoder och samtidigt yrkesarbetande,
diskuterades också och som undersökningen kommer att visa, fanns många idéer om hur det
problemet skulle lösas.
107
”Kvinnan i förvärvsarbetet”
Morgonbris januari 1932 s 25.
108
Se till exempel ”Husmödrarna männens arbetsgivare”
Morgonbris maj 1935 s 1-2.