Magisteruppsats2003. doc

 

 

28 

partiet. Jag menar dock att Karlssons användande av nyckelord såsom ”klarsyn”, döljer en hel 

del motsägelser som framträder tydligt i artiklarna i  Morgonbris. Slutsatserna av de 

socialdemokratiskt aktiva kvinnornas analyser var sällan att arbetsdelningen i hemmet och på 

arbetsmarknaden skulle brytas, att män och kvinnors uppgifter skulle förändras, utan resulterade 

snarare i hårdare krav på kvinnorna. Det betraktades som orättvist att kvinnorna ensamma fick 

sköta hem och barn, varför dessa sysslor skulle rationaliseras så att kvinnorna skulle fortsätta att 

sköta detta ensamma, men samtidigt yrkesarbeta, vara politiskt aktiva och ha fritidsintressen. 

       Kvinnoförbundet betecknades liksom ungdomsförbundet (SSU) och broderskapsförbundet 

(SKSF) som sidoorganisationer till SAP och dess existens motiverades med att de organiserade 

medlemmar som SAP inte nådde "den vanliga vägen” och syftade då till att kvinnor och ungdomar 

inte återfanns på arbetsplatserna och i fackförbunden.

102

 Sidoförbunden var uppbyggda enligt 

samma principer som moderpartiet med förbundsstyrelse, verkställande utskott och kongress som 

högsta beslutande organ. De var också organiserade i regionala och lokala avdelningar. SSKF 

var i stort sett ekonomiskt oberoende, även om de fick ett visst ekonomiskt stöd från partiet.

103

 

     Under perioden 1910-1930 hade kvinnoförbundet en etableringsperiod då de hade mycket 

litet inflytande över partiet. Efter 1930 fick förbundet ett genombrott och kunde betraktas som en 

viktig politisk aktör: ”de tog plats på den politiska arenan som medskapare av folkhemmet”, då i 

synnerhet när det gällde att förmedla normer om livsstil till de socialdemokratiska kvinnorna.

  104

 

Att socialdemokraterna var måna om kvinnornas röster och lojalitet visar sig bland annat i 

Morgonbris valnummer 1932 då det var ovanligt många artiklar skrivna av män. Betydelsefulla 

socialdemokrater som Per-Albin Hansson talade om vikten av att kvinnorna nu gick och röstade 

på socialdemokraterna.

105

 Förbundets möjligheter att påverka samhällsutvecklingen enligt sina 

egna idéer var dock begränsade, då moderpartiet, som Karlsson skriver, krävde lojalitet av dem 

när uppfattningarna gick isär. 

                                                 

102

 Ibid s 26. 

103

 Ibid. 

104

 Karlsson (1996) s 68 och 34. 

105

 Se Morgonbris september 1932. 

---

 

 

29 

Diagram 1. Antal medlemmar i SSKF 1920- 1970

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970

År

Antal medlemmar

 

Källa: Karlsson Gunnel (1996) s 56

 

 

 

Som tabellen ovan visar var den undersökta perioden en expansiv period för förbundet, vilken 

också kan ses som en bidragande faktor till det ökade politiska inflytandet. 1932 hade SSKF ca 

8 500 medlemmar, vilket betydde att de vuxit med 3 000 medlemmar på fyra år.

106

 

       De politiska ståndpunkter som kvinnoförbundet prioriterade i början av 

undersökningsperioden sammanfattades i ett uttalande som styrelsen gjorde i januari 1932: 

 

1. Lika rätt för män och kvinnor i medborgerligt hänseende. 

2.

 

Husmoderns arbete i hemmet värdesatt i likhet med 

förvärvsarbetet utanför hemmet. 

3.

 

Tillträde till alla yrken och alla slag av förvärvsarbete, oavsett 

civilstånd. 

4.

 

Ingen åtskillnad mellan män och kvinnor i möjligheter till 

befordran. 

5.

 

Lika möjligheter till utbildning 

 

                                                 

106

 ”Vi har framtiden för oss!” Morgonbris april 1932 s 15. 

---

 

 

30 

6.

 

Inga särskilda arbetstidsbestämmelser eller andra 

arbetsinskränkningar för kvinnorna än dem som anses 

betingade av kvinnans moderskap. Kompensation för förlorad 

arbetsinkomst i samband med förlossningen/ledigheten. 

7.

 

Lika lön för lika arbete, för uppfyllande av rättvisa, 

motarbetande av osund konkurrens och underbetalning av 

kvinnors arbete. 

8.

 

Likställighet med männen inom ålderdoms- och 

arbetslöshetsförsäkringarna

.

107

 

 

Detta var de politiska kraven så som de formulerades på papperet. Arbetarkvinnorna 

förespråkade lika villkor som männen på arbetsmarknaden och när det gällde rätten till utbildning. 

De var emot särlagstiftning för kvinnor och i uttalandet nämnde de nattarbetsförbudet som 

infördes 1911. Kvinnoförbundet krävde inte att hemarbetet skulle delas mellan män och kvinnor, 

utan att hemarbetet skulle värderas lika högt som andra arbeten. Det var ett sätt att få kvinnorna 

att känna sig delaktiga i arbetarrörelsen, att deras sysslor även räknades som ett arbete och inte 

som ett biologiskt kall. Den till hemmet bundna frun skulle bli en rationell husmoder och därmed 

en viktig del i samhällets produktionskedja.

108

 Det talades emellertid inte om att arbete i hemmet 

skulle ge någon lön. Att det var svårt att vara en flitig husmoder och samtidigt yrkesarbetande, 

diskuterades också och som undersökningen kommer att visa, fanns många idéer om hur det 

problemet skulle lösas.  

                                                 

107

 ”Kvinnan i förvärvsarbetet” Morgonbris januari 1932 s 25. 

108

 Se till exempel ”Husmödrarna männens arbetsgivare” Morgonbris maj 1935 s 1-2. 

---