Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
4 become active economic agents when forced by necessity". 3 Mannens roll i äktenskapet var att försörja och skydda sin familj. Enligt idéhistorikern Ronny Ambjörnsson var detta ideal också en del av den svenska arbetarrörelsens strategi under kapitalismens framväxt. Nyckelorden var, enligt Ambjörnsson, bland annat nykterhet, hyfs, värdighet, moral, självtillit och just idealfamiljen med "det goda hemlivet med fasta könsroller". 4 Han kallar detta en disciplineringsprocess eller självuppfostran och man skulle kunna se utvecklingen från 1930-talet som att staten tog över uppfostringsprojektet. I och med att socialdemokraterna tog makten i Sverige, kunde de föra fram arbetarklassens ideal som samhällets. Genom det stora välfärdsprojektet med reformer på livets alla områden, ämnade Per Albin Hansson och andra av folkhemmets medskapare förverkliga sina drömmar om det jämlika samhället, där hårt arbete och ett moraliskt leverne gav status och värdighet. Folkhemsprojektet gav ljusning och framtidstro åt många hårt arbetande kvinnor och män under det på många sätt mörka trettiotalet och kanske är det därför samhällsutvecklingen under den här tiden i den traditionella historieskrivningen ofta beskrivs som en ganska oproblematisk process där det bara fanns vinnare. Som exempel på vad som skrivits i traditionella historieböcker om folkhemsidén kan Lars Magnussons grundbok om den svenska ekonomiska historien stå. Han skriver bland annat att ”folkhemstanken sporrade till ett samhällsbygge som eliminerade den sociala nöden” och han betonar att de nya reformerna kom att vara generella, det vill säga kom alla medborgare till godo. 5 Men i och med nya perspektiv i välfärdsforskningen har frågor ställts som visar att de diskurser som då dominerade samhället även bidrog till att människor som bröt mot normer blev diskriminerade eller osynliggjorda, och att den jämlikhet man talade om skulle förverkligas inom en patriarkal och heteronormativ struktur. 6
De socialdemokratiska kvinnornas inflytande över samhällsutvecklingen ökade under den här tiden och inom socialdemokratin började de benämnas som folkhemmets medskapare. Men i projektets programförklaringar framgår det tydligt att kvinnor och män inte skulle ha samma uppgifter utan könen skulle komplettera varandra, precis som i de små hemmen. Det var män som
3 Davidhoff och Hall (1987) s 272. 4 Ambjörnsson (1988) s 227. Se också Nordberg (1990). Nordberg diskuterar skötsamhetsbegreppet ur ett genusperspektiv. 5 Magnusson (1997) s 456. Se även Esping-Andersen (1994). 6 Se Hirdman (1989 och 1992) och Frangeur (1998). Vad jag menar med begreppet diskurs och heteronormativitet diskuteras under avsnittet Teori och metod.
5 skulle vara folkhemmets organisatörer och kvinnorna dess vårdare: 7 Utnämningen gjordes av Per Albin Hansson redan 1927 i en artikel i Morgonbris:
Vi ha hunnit så långt att vi kunna börja reda det stora folkhemmet. Det är fråga om att där skapa trevnad och trivsel, göra det gott och varmt, ljust och glatt och fritt. För en kvinna borde det inte finnas en mera lockande uppgift. Kanske behöves det blott att hon får ögonen på den, att hon får väckelse, för att hon skall komma med hela sin iver och hänförelse. 8
Hansson talade här om för de socialdemokratiska kvinnorna att deras uppgift i välfärdsbyggandet var att fortsätta med sådant som traditionellt ansetts vara kvinnans uppgift i familjen. Hon skulle inreda hemmet och fylla det med värme och ljus och hon skulle vårda det, som hon alltid vårdat sitt hem, sin make och sina barn. Men hon skulle också förstå att detta var vad hon ville göra, hon behövde få väckelse så att hon tog sig an sin uppgift med iver och hänförelse. Det socialdemokratiska kvinnoförbundet tog på sig denna uppgift – att fostra kvinnorna till folkhemmets inredare och vårdare. 9
De värderingar som under 1930-talet var rådande bland dem som byggde och inredde folkhemmet och som kom att ligga till grund för de formella och informella normer som rådde i folkets nya hem, lever i hög grad kvar i dag. Genom Socialdemokraternas stora folkbildningsprojekt kom somliga av de värderingar som då fanns i samhället, att förmedlas som det sanna och rätta, och så småningom som självklara. Värderingar som av Socialdemokraterna ansågs dåliga förkastades, medan andra befästes. I dag genomsyras samhället fortfarande av en norm med det komplementära heterosexuella äktenskapet som grund för familjen. Även om det i verkligheten förekommer en mängd andra familjekonstellationer, utgår många gånger debatter och lagstiftning ifrån denna norm. Försäkringskassan, kronofogden, skattemyndigheten och andra institutioners regelverk utgår fortfarande från normen om kärnfamiljen och staten försöker
7 I Morgonbris inleddes en kampanj som gick ut på att männen, husbyggarna och kvinnorna, folkhemmets organisatörer och vårdare skulle komplettera varandra i arbetet med att skapa folkhemmet. ”Samarbete” Morgonbris november 1932 s 19. Mer om kampanjen i undersökningen. 8 Ur Morgonbris december 1927 i Hirdman (2001). 9 Se till exempel Hirdman (1989). Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|