Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Teori och metod
- Könsmaktsordningen
6 fortfarande genom lagstiftning och agitation att förmå människor att skaffa barn. 10 De som i den politiska debatten vågar diskutera problemen med att kärnfamiljen fortfarande ses som norm, möter högljudda protester från omgivningen. Det har framkommit såväl i diskussioner om våld inom familjen, som i debatter om huruvida homosexuella skall ha rätt att prövas för adoption. 11 I dagens heterofamiljer är det vanligast att mannen arbetar heltid och kvinnan deltid och kvinnor ägnar fortfarande betydligt mer tid åt oavlönat hemarbete i jämförelse med männen. 12 Studier av hur kvinnor och män tar ut föräldraledighet visar att det är kvinnor som tar det absolut största ansvaret och detta oavsett om paret vinner eller förlorar ekonomiskt på det. 13 På dagens arbetsmarknad råder fortfarande såväl horisontell- som vertikal könssegregering, det vill säga både när det gäller fördelningen av kvinnor och män mellan sektorer och yrken och när det gäller positioner i företag och organisationer. Kvinnor arbetar främst inom de sämst betalda yrkena som ofta är knutna till vård och omsorg, det vill säga uppgifter som genom historien setts som typiskt kvinnliga. 14
Syftet med den här studien är att söka svara på vilka föreställningar om män och kvinnor och deras uppgifter i det stora och det lilla hemmet, som dominerade bland de socialdemokratiska kvinnorna under 1930-talet. Vilka värderingar hade de som tog sig an uppgiften att fostra arbetarklassens kvinnor till lyckliga och jämlika medborgare? Vilka normer och ideal förmedlade de genom sin tidning, och hur avspeglade sig dessa uppfattningar i utformandet av folkhemmet?
10 Statsminister Göran Persson sade i november 2000 att det låga barnafödandet var Sveriges största samhällsproblem. Han lovade reformer med syftet att öka barnafödandet: maxtaxa på dagis, höjt barnbidrag och förlängd föräldraledighet. Han lovade fler reformer om det inte gav resultat. ”Låga barnafödandet är vårt största samhällsproblem” i Aftonbladet 2000-11-09. Enligt lagen kan ett äktenskap endast ingås mellan en man och en kvinna. Så sent som 1998 gavs homosexuella par rätt till bostadsbidrag. www.rfsl.se 2003-07-08 och www.homo.se 2003-08-10 Se också ”Diskrimineringsskydd för homo - och bisexuella i regeringsformen”
11 När vänsterpartiets dåvarande ledare Gudrun Schyman hösten 2001 höll ett föredrag med namnet ”Död åt familjen!” för att problematisera våld mot kvinnor och barn inom kärnfamiljen, väckte det starka känslor hos människor med olika partipolitisk bakgrund. I en artikel där Schyman förklarade sitt uttalande och berättade om mediastormen som rubrikvalet skapade, sade hon ”att ifrågasätta vår föreställning om familjen, är som att svära i kyrkan”. ”Kärnfamiljen – en källa till mycket ont” i Aftonbladet 2002-08-07. Kristna grupper som demonstrerade mot Schymans uttalande fick själva uttala sig i SVT: En företrädare för en förening som kallar sig Stöd åt familjen sade att ”man kan inte bygga ett starkt samhälle med skadade celler och familjen är cellen. ”Kristna demonstrerade i Västerås” på www.svt.se 2002-01-12. Ett annat exempel är den kritik som framförts mot att homosexuella skall ha rätt att prövas för adoption. Se till exempel ”Homoadoption utlöser panik” i Svenska Dagbladet 2002-06-05. 12 SOU 1997:139. 13 Bekkengen (1999). 14 SOU 1997:139.
7 Studien fokuserar också på vilka uppfattningar om familjen som dominerade. Genom att studera texter skrivna av de socialdemokratiska kvinnor som under byggandet av välfärdsstaten hade möjligheten att formulera vilka problem som fanns i samhället och vilka lösningar som var bäst, hoppas jag kunna se om, och i sådana fall vilka, särskilda egenskaper hos folkhemmets medborgare sågs som mer önskvärda än andra? Kan man se att vissa sätt att leva lyftes fram som mer värda än andra? Hur talade man om kvinnor och män, vilka egenskaper tillskrev man dem och vilka antaganden gjordes om respektive köns förmågor och uppgifter? Vilken familjestruktur förväntades medborgarna anamma? Vilka antaganden gjordes om familjens uppgifter och dess samhälleliga betydelse? Studien sträcker sig mellan åren 1932-1939. Anledningen till att jag börjar min studie 1932 är att socialdemokraterna då vann valet och började sitt folkhemsbygge. 1939 är mitt slutdatum med motiveringen att andra världskriget då bröt ut, vilket gjorde att samhällsutvecklingen på grund av det tog sig andra former. Enligt historikern Yvonne Hirdman fick sig den framtidstro som rådde under 1930-talet ”en knäck” när kriget bröt ut. 15
15 Hirdman (1989) s 176.
8 Teori och metod Det här avsnittet kommer först att presentera studiens teoretiska ramar, det vill säga de teoretiska ansatser som ligger bakom valet av forskningsämne och som varit vägledande när frågorna formulerats. I mina analyser kommer jag att knyta an till dessa ansatser. 16
Där presenteras även de vetenskapsteoretiska utgångspunkter som denna metod förutsätter. Under avsnittet ”Material och urval” presenteras mina källor, med en källkritisk diskussion.
Politiska teoretiker, historiker och andra forskare har i århundraden delat upp samhället i offentliga och privata sfärer. Många gånger har det konstaterats att familjen inte är politisk av sin natur och att det är dit kvinnan hör, till familjen och den privata opolitiska sfären. Feministisk teori kritiserar traditionella och även moderna politiska teorier och menar att man genom att betrakta ”det privata” som opolitiskt, osynliggör maktstrukturer:
Centralt för feministisk teori är att kön och makt hänger ihop på ett sådant sätt att kvinnor systematiskt underordnas män. Könstillhörighetens betydelse skapas, upprätthålls och förändras i ett socialt och politiskt sammanhang - och den ojämlika könsrelationen är följaktligen en socialt och politiskt skapad maktordning. 17
Grundläggande för feministisk teori är att det i samhället finns en ordning, ett system som fördelar makt efter könstillhörighet, en könsmaktsordning där kvinnor underordnas män. Yvonne Hirdman beskriver denna hierarki, som hon benämner genusordning, i termer av kontrakt. 18 Ett kontrakt innebär "en kulturellt nedärvd, styrd överenskommelse av könens gemensamma sammandragande
16 Liksom Sandra Harding och andra feminister vill jag argumentera för en vetenskap där forskaren positionerar sig och gör sig synlig. Den inom vetenskapen traditionella uppdelningen mellan ideologi och vetenskap, samt objektivitet och subjektiva värderingar finner jag inte fruktbar. Se till exe mpel Harding (1987). 17 Wendt Höjer/Åse (1996) s 2. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|