Magisteruppsats2003. doc
Yüklə 483,94 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Det svenska folkhemsprojektet
20 presenteras analogikedjorna. I det fjärde och sista empiriska avsnittet Barnen – duktiga pojkar och framtidens husmödrar är familjen i fokus. Där diskuteras vilka antaganden som gjordes om familjens uppgifter och dess samhälleliga betydelse. En diskussion förs också om hur flickor och pojkar förbereddes för familjelivet. Studien avslutas med en analyserande slutdiskussion.
21 Krisåren 1930-talet var en tid med ekonomisk kris i Sverige och övriga Europa. Ekonomhistorikern Lennart Schön skriver att det i fråga om sociala och politiska konsekvenser var den allvarligaste och mest destruktiva kris som hade drabbat den industriella kapitalismen. 65 Sverige nåddes av krisen 1931 och det var ett antal händelser som kom att spela en särskilt stor roll för utvecklingen i Sverige under krisåren. Exportsektorn var det område som först drabbades av den ekonomiska krisen, med minskade investeringar och ökad arbetslöshet som konsekvenser. När Graningekoncernen i Ångermanland sänkte lönerna för arbetarna vid sågverken, utbröt strejker och demonstrationer. När sågverken anställde tillfälliga arbetare som strejkbrytare, växte protesterna till att omfatta sågverken i hela Ådalen. I maj 1931 inkallades militär, som öppnade eld mot demonstranterna och dödade fem personer. 66 Samma år ökade oron inom valutapolitiken i Europa, vilket gjorde avtryck i Sverige som då hade ett underskott i den svenska bytesbalansen. När England, som var en av Sveriges viktigaste handelspartners, lämnade guldmyntfoten följde Sverige efter och kronan förblev flytande i två år. Resultatet blev att värdet på den svenska kronan sjönk i förhållande till pundet. 67 Förutom dessa två händelseförlopp kom den så kallade Kreugerkraschen att spela en viktig roll för den politiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige. Det var nedgången på New York-börsen som ledde till att Ivar Kreuger inte kunde fortsätta att skaffa kapital från USA genom aktieemissioner, som han gjort tidigare. När utländska banker återkallade lån till Kreuger kom hans koncern att bli alltmer beroende av svenska banker som bistod med stora lån. Misslyckade affärer och oredovisade lån ledde till att staten krävde en genomgång av koncernens ställning. I mars 1932 begick Ivar Kreuger självmord och några månader efter gick flera av företagen i koncernen i konkurs. Både staten och den privata industrin drabbades hårt av kraschen och enligt Schön var det när Kreugerkoncernens svaga ställning avslöjades som den internationella krisen på allvar fördes in i svenskarnas medvetanden. 68
Enligt Schön bidrog dessa tre händelser starkt till att socialdemokraterna vann valet 1932. 69
65 Schön (2000) s 327. 66 Ibid s 342. 67 Ibid s 342-343. 68 Ibid s 343-345.
22 Det svenska folkhemsprojektet Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti (SAP) var Sveriges första riksparti och bildades 1889. Till en början samarbetade partiet med liberalerna och det var främst kampen för allmän rösträtt som förenade dem. Det var också på en liberal lista som Socialdemokraternas partiledare Hjalmar Branting kom in i riksdagen. 1905, när även fattiga män hade möjlighet att rösta bildade socialdemokraterna för första gången en egen riksdagsgrupp bestående av 13 ledamöter. 1917 blev socialdemokraterna det största partiet och 1920 bildades den första socialdemokratiska regeringen. 1921 valdes de första kvinnliga socialdemokraterna in i riksdagen. Det var i samband med nyvalet efter att kvinnor fått rösträtt som sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Thüring tog plats i riksdagen. De var båda aktiva i socialdemokratiska kvinnoförbundet och Agda Östlund var ordförande i föregångarorganisationen Stockholms allmänna kvinnoklubb. Socialdemokraternas hegemoni inleddes när de vann valet 1932, i och med att de kom att regera under 44 år framåt. 70
Socialdemokraterna hade gått till val på en tydlig motbild till de dramatiska händelserna i början av 1930-talet och den höga arbetslösheten. Folkhemmet växte fram som en vision av ett välfärdssamhälle kring en stark stat som genom en expansiv finanspolitik skulle öka efterfrågan och sysselsättningen. 71 Statsvetaren Michele Micheletti skriver om hur gränserna för politiken flyttades under 1930-talet. Hon menar att landets försvar och uppbyggnad hade högsta prioritet och att de "politiska arkitekterna kom från de politiska partierna, LO, SAF och lantbruksrörelsen". 72 Statens roll blev viktigare och begrepp som "det svenska folket", "välfärdsstaten" och "folkhemmet" användes flitigt i agitationen. Det var inte någonting nytt att benämna Sverige som ett hem, men tidigare hade det gjorts i negativ bemärkelse för att säga att landet ännu inte var ”det goda hemmet”. Begreppet folkhemmet hade (och har fortfarande) en positiv innebörd och fungerade som en metafor för det socialdemokratiska välfärdsbygget. 73
till ett hus, och att ”politikens tonvikt kom att förskjutas från parförhållandet arbete - kapital till
69 Ibid s 341. 70 Undantaget några månader sommaren 1936. Larsson (1994) s 280-281 och www.sap.se 2003-06-29. 71 Schön (2000) s 345. 72 Micheletti (1994) s 79. Se också Esping-Andersen (1994). 73 Hirdman (1989) s 89 och Micheletti (1994) s 80-81. Yüklə 483,94 Kb. Dostları ilə paylaş:
|