Magisteruppsats2003. doc

 

 

18 

och den diskrepans mellan ideal och verklighet som präglat kvinnors liv när normer och 

lagstiftning utvecklats.  

       Genusarbetsdelningen var under 1930-talet en viktig faktor när det gällde att bevara de 

sociala hierarkier som placerade kvinnor längst ned. Beroende på vilka uppfattningar som funnits i 

samhället om manligt och kvinnligt, har arbetsmarknaden delats upp i olika arbeten för kvinnor 

och män. Ekonomhistorikern Ulla Wikander har skrivit flera böcker med genusarbetsdelningen 

och kvinnorörelsens agerande för eller emot den i fokus. I  Delat arbete, delad makt: om 

kvinnors underordning i och genom arbetet skriver Wikander bland annat om situationen på 

kvinnornas arbetsmarknad under 1930-talet, och i  Kvinnoarbete i Europa ges en bild av 

situationen i hela Europa.

59

 Under den tiden var det inte alls någon självklarhet att kvinnor skulle 

ha rätt att arbeta alls efter att de hade gift sig. Under 1930-talet pågick en debatt om detta i 

riksdagen och förespråkare för ett arbetsförbud fanns även inom Socialdemokraterna I 

Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? har historikern Renée Frangeur analyserat debatten 

kring frågan om kvinnors rätt till arbete genom att kartlägga manlighetsstrategier och 

kvinnoideal.

60

 

      Arbetarrörelsens historia i allmänhet och socialdemokratiska partiet i synnerhet har varit i 

fokus för många forskare och det är omöjligt att redogöra för hela forskningsfältet i denna 

uppsats. Samtidigt som socialdemokratiska partiet fyllde hundra år kom en bok om partiets 

historia:  Socialdemokratins samhälle. SAP och Sverige under 100 år.

61

 I  ”Jämlikhet, 

effektivitet och makt”  skriver Gösta Esping Andersen att den svenska välfärdsstaten skiljer sig 

från andra västländer, genom införandet av generella välfärdssystem.

62

 Under några år har 

forskningsprojektet ”Välfärdsstat i brytningstid” pågått. Det är ett internationellt komparativt 

forskningsprojekt med historiker och sociologer som studerar välfärdsstatens förändring från 

1800-talet till nu. I Häften för kritiska studier 2/2000 presenterade projektledarna Klas Åmark 

och sociologen Walter Korpi först projektet ”Välfärdsstat i brytningstid. Genus och klass. 

Ojämlikhet och arbetslöshet”, som nu också finns som bok.

63

 I  Den skötsamme arbetaren. 

Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle  har Ronny Ambjörnsson skrivit om 

                                                 

59

 Wikander (1991) och (1999). 

60

 Frangeur (1998). 

61

 Åmark (1989). 

62

 Esping Andersen i Åmark (1989). 

---

 

 

19 

arbetarrörelsens egna strategier under industrialismens framväxt. Han menar att det var en 

skötsamhetens kultur som arbetarna anammade.

64

  

      Min uppsats skall ses som ett litet bidrag till forskningen  om folkhemsbygget, där 

välfärdsprojektet granskas ur ett feministiskt perspektiv. Jag har kompletterat den feministiska 

analysen med ett queerperspektiv som synliggör det heteronormativa tänkandet och ifrågasätter 

heterosexualiteten och de institutioner som skapats runt den, som naturliga och självklara. Jag har 

tagit avstamp i Yvonne Hirdmans  Att lägga livet till rätta, där hon som källmaterial främst 

använder de många utredningarna som gjordes av staten. Hirdman, Frangeur, Karlsson och andra 

forskare hänvisar ofta till Morgonbris när de socialdemokratiska kvinnornas åsikter presenteras, 

men i deras forskningsprojekt är detta endast en liten del. Därför har jag valt att läsa många 

artiklar ur Morgonbris och göra djupare analyser av vad som sades där. 

 

Disposition 

I det kommande avsnittet  Krisåren  placeras studien i sin kontext genom en kort historik över 

situationen under 1930-talet. Först genom en allmänpolitisk bakgrundsbeskrivning och sedan 

genom mer ingående presentationer av folkhemsprojektet, de problem som kom att innefattas i 

begreppet befolkningsfrågan, samt en redogörelse för hur kvinnor organiserade sig med speciellt 

fokus på de socialdemokratiska kvinnorna. 

       Det empiriska materialet presenteras under rubriken  Drömmen om folkhemmet i fyra 

avsnitt: Avsnittet Funkis  – den ideala lösningen omfattar artiklar rörande hur människor levde 

eller förväntades leva i det nya folkhemmet. Inom funktionalismen fanns svar på det mesta, som till 

exempel hur man skulle möblera, vad som var vackert och praktiskt, hur man skulle använda sin 

eventuella fritid, hur kvinnor skulle rationalisera hemarbetet och hur barnen skulle uppfostras. I 

avsnittet  Obetalt arbete utan vila behandlas artiklar rörande kvinnors situation i och utanför 

hemmen. Där diskuteras vilka val kvinnor och män gjorde eller förväntades göra, när det gällde 

arbete och hem. Detta avsnitt svarar på frågor om vilka antaganden som gjordes om kvinnors och 

mäns förmågor och uppgifter. Under rubriken  Arbetaren och den vakna husmodern diskuteras 

hur man talade om män och kvinnor och vilka egenskaper man tillskrev könen. I detta avsnitt 

                                                                                                                                                    

63

 Åmark och Walter (2000). 

64

 Ambjörnsson (1988). 

---