Wiener Test System

 

3

VIGILANS 

Vigilans avser: Förmågan att oavbrutet upprätthålla uppmärksamhet vid monoton 

stimulering.  

Krav på vigilanstest: Stimuli ska förekomma sparsamt och oregelbundet utan 

förvarning. Signalstyrkan skall inte vara stark. Frekvensen av kritiska stimuli skall 

vara låg. Forskningsresultat visar att den oregelbundna förekomsten av stimuli 

ställer mycket högre krav på testpersoner än om stimuli förekommer med jämna 

mellanrum. 

Vad observeras?: Fenomenet överkrav genom underkrav genom individens över 

tid sjunkande aktivitetsnivå provocerar en tilltagande reaktionslatens, d.v.s. att 

det tar allt längre tid att reagera.  Prestationerna mätes avseende noggrannhet; dels 

i form av missade stimuli, dels i form felaktiga reaktioner när något stimuli ej 

föreligger. Snabbhet i reaktionen på varje stimuli registreras. 

Föreliggande testversioner:  

Vigilanstestet föreligger i 3 standardversioner: 

S1 genomförs under 25 minuter och omfattar 1000 "punkthopp". Dessa fördelas 

på 20 omgångar om vardera 50 uppgifter varav 5 kritiska stimuli. I denna version 

finns de förväntade positionerna för stimuli markerade. Tidsintervallet mellan 

"hoppen" är 1,5 sekunder. Denna version differentierar ej i normalpopulationen.  

S2 genomförs under 33 minuter och omfattar 1000 "punkthopp". Dessa fördelas 

på 8 omgångar (OBS! detta noteras ej av den som testas) om vardera 125 

uppgifter varav 4 kritiska stimuli. Tidsintervallet mellan "hoppen" är 2 sekunder. 

S3 genomförs under 42 minuter och fungerar som S2 men i 10 omgångar. 

Instruktionsfasen 

För att kunna börja själva testet (S2-versionen) måste sökanden först klara en 

övningsrunda med 4 kritiska stimuli. Programmet markerar begångna fel och visar 

med skuggfigur på skärmen vilken miss man har gjort. Vid feltryck utan 

förekommande stimuli visas också detta upp på skärmen. Efter 4 fel i 

övningsomgången kommer en uppmaning på skärmen att kontakta testledaren för 

ytterligare information. 

Följande kan vara värt att fånga upp i startfasen: 

Klarar testanden att påbörja testet helt på egen hand med den skriftliga 

instruktionen som utgångspunkt?  

Har testanden omdömet att be om hjälp när han/hon ej fullständigt förstått 

instruktionen? 

Har testanden visuella svårigheter att uppfatta skillnaden mellan enkel-och 

dubbelhopp? 

Om inte testanden förstår den skriftliga instruktionen kan testledaren på papper 

demonstrera hur en hoppande punkt kan beskriva en cirkelformad bana och tydligt 

visar hur dubbelhopp skiljer sig från vanliga hopp. Det kan behöva påpekas att 

med dubbelhopp menas ett hopp som är dubbelt så långt som de normala hoppen. 

---

 

4

Följande kan erfarenhetsmässigt vara värt att notera under testförloppet: 

Testet går ut på att se hur man klarar av en situation med mycket begränsade yttre 

stimuli. Erfarenheten säger att det är en fördel om testledaren kan följa hela testet 

för att så fullständiga beteendeobservationer som möjligt skall kunna göras. 

Samtidigt får inte testledaren falla i fallgropen att motverka testandens trötthet 

genom att vara "socialt trevlig". Lämpligen förebyggs frågor under testet genom 

att testledaren säger:”Fråga NU för när testet börjat svarar jag inte på några 

frågor.” Ställs trots detta frågor kan ytterst kortfattade svar vara motiverade, t.ex. 

för att stödja individens motivation att fullfölja testet.  

De individuella variationerna i beteendet under testets gång är mycket stora. En 

del klarar hela testet med hög prestation utan några som helst synliga reaktioner. 

Andra visar stigande motorisk oro, yttrar sig kritiskt ifrågasättande eller ger 

uttryck för irritation. Somliga uppmuntrar sig själva genom att nynna. Åter andra 

ter sig påtagligt trötta. Det är värdefullt om testandens konkreta uttryck för hur det 

känns under testets gång antecknas så att detta kan jämföras med de objektiva 

prestationsmåtten.  

Det kan vara viktigt att observera när under testet som första kritiska stimulit 

presenteras och hur många fel som gjorts dessförinnan. Första stimulit kan 

komma redan i hopp 2 i omgång 1 men det förekommer att det inte kommer 

förrän efter 50-60 hopp. Detta antas påverka den initiala felfrekvensen, så att man 

i brist på stimuli blir osäker på sig själv med feltryck som följd, men att man rättar 

till detta så snart de kritiska stimuli börjat komma. Kvalitativt tolkas dylika 

initiala fel som mindre betydelsefulla än övriga fel. Av manualen framgår att 

felfrekvensen i normeringsgrupperna är högst under första halvan av testet. 

TESTVERSION S1 

Antal Rätt 

I manualen redovisas enbart en normgrupp för vuxna, nämligen studenter i 

rehabiliteringspedagogik (N=120). Medelvärdet för antal rätt anges till 97,9 med 

standardavvikelsen 3,4.  

I normeringen av malmömaterialet (N=137)  redovisas medelvärdet till 98,9. 

Antal Missar 

I malmönormeringen anges medelvärdet 1,1 med standardavvikelsen 1,8. 

Antal Fel 

Manualen redovisar medelvärdet 2,9 för normgruppen studenter. I 

malmömaterialet (N=137) redovisas medelvärdet 1,9 med standardavvikelsen 2,4. 

Reaktionstid 

Manualens medeltid anges till 0,49 sekunder för studenter. 

Ökning av reaktionstid 

Inga manualdata redovisas. 

---