Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?
Yüklə 5,01 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- HUR-information på tredje stadiet
- Masskommunikation funkar för nyheter
- De fysiska systemen måste fungera!
110 man bör ta hänsyn till när man dels väljer kommunika- tionsstrategi, dels formulerar sitt budskap. På stadium 1 har målgruppen ofta en mycket låg motivation till att ändra beteende, och budskapen bör därför inte direkt fokuseras på personliga beteendeförändringar. Personer på det här stadiet ser också huvudsakligen nackdelar med ett ändrat beteende. Av den anledningen bör budskapen vara positivt formulerade när det gäller fördelar med en beteendeförändring – gärna i form av positiva förebilder som agerar som sändare. Personer i detta stadium kan man således nå med hjälp av mass- kommunikation för öka deras intresse för frågan miljö och sopsortering. Om målgruppen befinner sig på stadium 2 är den medveten om att den borde ha ett mer miljömässigt beteende och sortera sitt avfall, men den är ännu inte mogen för förändring. Personer på det här stadiet söker ofta information om ämnet och gärna från flera olika källor. Budskap bör uppmuntra dem att testa eller experimentera med en beteendeförändring. Det är viktigt att budskapen inte är absoluta, det vill säga att personerna inte uppmanas att en gång för alla byta beteende. Budskapen bör istället vara: Testa en gång att lägga avfallet i olika fraktioner och se hur mycket tid det tar och se vad du tycker. Budskapen bör också innehålla information om hur målgruppen ska göra för att komma över upplevda barriärer som hindrar det rätta beteendet: Hur ska jag vika och paketera mitt 111 avfall på enklaste sätt? Här kan enkla och tydliga infor- mationsaffischer eller broschyrer vara lämpliga kanaler. HUR-information på tredje stadiet På stadium 3 har målgruppen en viss erfarenhet av det nya beteendet och är nu beredd att börja praktisera beteendet kontinuerligt. Personerna i målgruppen är på det här stadiet medvetna om att det finns omstän- digheter i närmiljön som gör att de lätt kan falla till- baka till det gamla beteendet, till exempel irritation över att grannarna skräpar ner i soprummet. Budska- pen bör därför innehålla information som ger individen en upplevd handlingskontroll. Eftersom beteendet ännu inte är konsoliderat bör budskapen innehålla HUR-information: Hur sorterar jag mitt avfall i min bostad innan jag lägger det i olika fraktioner i soprum- met? Hur kan jag utan att bli ovän med mina grannar säga till att det är viktigt att alla i huset sorterar? På det sista stadiet har målgruppen praktiserat det nya beteendet under en tid och budskapen bör därför innehålla element som håller motivationen vid liv och gör att det nya beteendet införlivas i målgruppens naturliga beteenderepertoar. Budskapen under detta stadium bör uppmuntra individen till att känna sig nöjd med sig själv som lyckats bibehålla det nya bete- endet, trots alla frestelser. Om budskapens sändare är andra människor som lyckats behålla det rätta beteendet och är nöjda med det, kan det bidra till att målgruppen 112 bibehåller ett stort mått av upplevd handlingskontroll. Exempelvis kan grannar vara sändare. Masskommunikation funkar för nyheter Den lärdom man kan dra från forskningen är att mass- kommunikation är mest lyckat när man vill skapa uppmärksamhet kring en nyhet, till exempel att det är bra för miljön att sopsortera, eller när man ska ge information kring en nyhet, till exempel att i vårt bostadsområde kommer avfallet att sorteras i X antal fraktioner från och med en viss dag. De målgrupper som upplever att deras eget beteende inte har någon betydelse skulle alltså kunna nås med mer generell information via masskommunikation. De målgrupper som vet och anser att sopsortering är bra för miljön och vill sortera men tycker att det tar för mycket tid eller är för krångligt, krävs det således andra strategier för att nå. För dessa målgrupper är personlig kommu- nikation mer effektiv. Ytterligare lärdomar man kan dra från forskningen när det gäller kommunikation inom avfallshanteringens område är följande: • Använd flera olika typer av medier: radio, affischer, broschyrer, och så vidare. • Kombinera masskommunikation med personlig kommunikation, till exempel smågruppsaktiviteter som möten med hyresgäster och villaföreningar. • Repetera ständigt enkla budskap. 113 • Förespråka det positiva med en förändring snarare än det negativa med ett felaktigt beteende. • Engagera nyckelpersoner och nyckelgrupper i arbetet: fastighetsägare, fastighetsskötare, hyresgäst- föreningar, med flera. • Använd nyhetsmedier för att öka synligheten. • Poängtera de fördelar som målgruppen kan vinna på att uppta det önskade beteendet. • Fokusera på omedelbara och sannolika konsekvenser av ett miljömässigt beteende i allmänhet och av att sopsortera i synnerhet. De fysiska systemen måste fungera! Forskningsprojektet där fyra olika kommuner studera- des drog följande slutsatser som också kan ses som goda råd, det vill säga uppfylles inte detta spelar det i princip ingen roll hur kommunikationen utformas: • Systemen närmast brukarna ska vara enkla och fungera väl. • Anläggningarna måste vara rena, luktfria och estetiskt tilltalande. • Anläggningarna ska vara hushållsnära. • Placeringen ska vara synlig för alla; då fungerar den sociala kontrollen i ett område. • Det ska finnas enkla och tydliga instruktioner för vad som ska sorteras och var på insamlingsstället. • Tömningsfrekvensen ska anpassas efter brukarnas behov. Om kärl blir överfyllda uppstår det negativa spiraler oavsett målgruppens attityder och inställning till sopsortering. Yüklə 5,01 Kb. Dostları ilə paylaş:
|