Innehåll Inledning 5 Birgitta Johansson På väg mot en avfallsinfarkt?



Yüklə 5,01 Kb.
Pdf görüntüsü
səhifə7/42
tarix30.05.2018
ölçüsü5,01 Kb.
#46847
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   ...   42

33
att lägga brännbart och organiskt avfall på soptipp.
Eftersom förbudet mot att deponera brännbart och
organiskt avfall kan riskera att leda till kraftigt ökad
förbränning har riksdagen beslutat om ett särskilt åter-
vinningsmål. Det innebär att cirka 20 procent av allt hus-
hållsavfall, eller 35 procent av den organiska delen, år
2010 bör behandlas genom kompostering eller rötning. 
För att säkerställa att materialåtervinning används när
det är bäst ur miljösynpunkt utreds nu om ytterligare
styrmedel är nödvändiga, till exempel en skatt även på
förbränning.
Fakta om avfallsregler
1994 Producentansvar för däck, returpapper och förpackningar
1998 Producentansvar för bilar
1999 Miljöbalken träder i kraft.
2000 Det införs skatt på avfall som läggs på deponi. 
2001 Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter
2002 Krav på sortering av brännbart avfall, samt förbud mot att lägga 
det utsorterade brännbara avfallet på deponi. Deponiskatten höjs.
2004 Avfallsskatten ses över – blir det skatt på förbränning?
2005 Förbud mot att deponera organiskt avfall. Ett miljömål säger 
att mängden  deponerat avfall år 2005 ska ha halverats från 
1994 års nivå. 
2008 Alla deponier ska ha uppnått enhetlig standard enligt ett 
EG-direktiv.


34
Miljökraven ökar
För att minska miljöpåverkan från avfallshantering
har EU beslutat om regler för deponier och förbrän-
ningsanläggningar. Reglerna finns i den svenska
lagstiftningen. Deponier måste uppfylla höga krav på
bland annat täthet och kontroll. Många av de svenska
deponierna blir tvungna att stänga de närmaste åren
eftersom de är för små för att kunna klara av kostna-
derna för det förbättrade miljöskyddet. De ökade kra-
ven på sopförbränningsanläggningarna innebär att
utsläppen av dioxiner kommer att fortsätta att minska
trots att mer sopor förbränns.
En annan viktig åtgärd för att minska miljöpåverkan
är att se till att farligt avfall (kemikalier, batterier med
mera) samlas in skilt från annat avfall, något som redan
krävs i lagstiftningen. För att förbättra insamlingen av
farligt avfall kommer nu regler som ställer krav på att
kommunerna måste erbjuda hushållen ett enkelt sätt
att lämna ifrån sig farligt avfall. Producentansvaret för
bilar samt elektriska och elektroniska produkter ställer
krav på att komponenter som innehåller farliga ämnen
ska sorteras ut före skrotning. Särskilt insamlingen av
elavfall har förbättrats betydligt sedan producentan-
svaret infördes den 1 juli 2001. Idag hamnar inte det
miljöfarliga elavfallet blandat med annat avfall på
soptippen eller i en förbränningsanläggning, utan
återvinns vid särskilda anläggningar. Vi svenskar är
världsmästare på återvinning av elavfall; år 2002
omhändertogs nästan 75 000 ton. 


35
Sophantering nödvändig infrastruktur
Återvinningen ökar och deponeringen minskar.
Utsläppen av farliga ämnen från förbränning och
deponering minskar. Åtgärderna för en bättre avfalls-
hantering har varit framgångsrika på så sätt att det har
gjorts stora miljövinster. Samtidigt har diskussionen
och missnöjet gällt andra saker. Många människor är
upprörda över skräpiga återvinningsstationer, och de
som arbetar i branschen klagar på oklara ansvarsför-
hållanden. Regeringens beslut om förbud mot depo-
nering av organiskt och brännbart avfall visar sig svåra
att genomföra. Det har inte varit tillräckligt tydligt
vem som har ansvaret för att bygga nya anläggningar. 
Diskussionen tyder på att omhändertagande av avfall
inte bara är en miljöfråga. Den snabba utvecklingen
har visat att en väl fungerande avfallshantering är en
nödvändig infrastruktur i samhället, i vissa delar jäm-
förbar med energiförsörjning och vatten- och avlopps-
hantering. Såväl hushåll som offentliga och privata
verksamheter är beroende av att någon hämtar och tar
hand om deras avfall. 
Det ska vara lätt att lämna sopor
När vi berömmer kommuner och producenter för den
ökade återvinningen bör vi komma ihåg att en stor del
av arbetet görs av hushållen. Det är ett stort jobb att
sortera och lämna olika typer av sopor. Ofta har detta
fått göras under förhållanden som lämnar mer att


36
önska. Att vara miljövänlig och lämna ifrån sig gammal
färg eller andra kemikalierester kan i en del kommuner
kräva ett stort arbete beroende på låg ambition i kom-
munens insamling. Producenternas återvinningssta-
tioner har på många håll varit för glest utplacerade och
ibland också dåligt skötta. Allmänheten har upplevt
det delade ansvaret mellan kommunen och producen-
terna som otydligt. Det har varit oklart vart man ska
vända sig med klagomål och frågor. 
För att vi ska kunna ha fortsatt hög återvinning är det
viktigt att hushållen enkelt kan sortera och lämna sitt
avfall. Kommuner och producenter som ansvarar för
insamlingen behöver förbättra servicen och samordna
sina insamlingssystem bättre. Om återvinningen ska
fortsätta öka är det troligen viktigare att göra det
enklare att sortera de fraktioner som redan samlas in
än att införa nya fraktioner. Naturvårdsverket kommer
därför under de närmaste åren att bevaka att insam-
lingen av avfall förbättras. Bland annat har det inrättats
ett avfallsråd vid Naturvårdsverket där kommuner,
producenter och företrädare för hushåll och konsumenter
kan diskutera förbättringar och samarbete. 
Tanken är också att resultatet av sorteringen ska åter-
föras till hushållen: Hur mycket återvinns? Material-
återvinningen ska fortsätta att vara hög, samtidigt som
kostnaden och arbetet ska motsvara miljönyttan. När
det gäller hushållen är det viktigt att avfallslagstift-


Yüklə 5,01 Kb.

Dostları ilə paylaş:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   ...   42




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə